Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Den kommunala ekonomin

FREDRIK REINFELDT (m), 1995-06-13 (riksmöte 1994/95).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Detta var en utmärkt sammanfattning

av vad som ibland kallas för rättsstatens förfall i Sve-

rige. Politiker säger att när grundlagar och andra lagar

ställs i vägen för vad som anses ligga i tiden just nu,

eller stå i vägen för den kompromiss som kohandeln

just den här veckan har gett upphov till, så kan lagen

maka åt sig. Politikerna får bestämma vad som helst.

Problemet är att det inte blir någon överblickbar-

het i ett sådant system. Medborgarna har ingen faktisk

möjlighet att följa vad som gäller, eftersom detta

nästa vecka kan gås runt. Det är ju själva idén med

grundlagen, att den inte skall kunna ruckas på med

veckobeslut, som det nu tummas på.

Jag vill återkomma till en sak som Siv Holma sade

i sitt huvudanförande och som är en i grunden helt

felaktig syn. Siv Holma sade att en rik kommun är en

kommun som har hög skattekraft. Men det är inte

säkert. En rik kommun är lika ofta en kommun som

har hög utdebitering, dvs. som tar en stor andel av

sina medborgares pengar och som unnar sig saker,

framför allt gäller det utanför storstäderna, som stor-

stadskommunerna inte skulle kunna drömma om. Jag

nämnde att det är frågan om äventyrsbad, om att äga

stora delar av den vanliga affärsverksamheten eller att

driva en aktiv turistpolitik.

Det hänger alltså också på vilken utdebitering som

görs, vilken prioritering kommunerna gör utifrån

frågan om det är medborgarna som skall bestämma

över sina pengar eller om dessa skall tas in till den

lokala församlingen.

80-talet var i detta avseende intressant. Många

kommuner i våra storstäder påbörjade då en utveck-

ling mot att pressa ned sina offentliga utgifter och mot

att sänka utdebiteringarna. Därmed fick medborgarna

bestämma mer själva.

Förvisso är skattekraften högre på vissa håll än på

andra. Men det leder inte automatiskt till att vi har

rika kommuner som det bara är att brandbeskatta och

hämta pengar ifrån. Det är den felsynen som har ska-

pat det politiska läge som nu gör att många ursäktar

sig med att det skulle vara någonting bra att man

brandbeskattar framför allt Stockholmsregionens

kommuner på detta sätt.

Debatten

Hämtad sida: 50

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

FREDRIK REINFELDT (m): Den kommunala ekonomin (1995-06-13) — PRESS0