Fru talman! Det kan finnas skäl att i debatten om
den kommunala ekonomin påminna om tillkomsten av
det system för statsbidrag och utjämning av kommu-
nala kostnader och intäkter som vi i dag har. Vi det
tillfället, som nu ligger ett par år tillbaka i tiden, sade
vi socialdemokrater ja till "påsen", men vi avvisade
det förslag till tekniska lösningar med vilket systemet
skulle användas. Vi redovisade också ett bättre alter-
nativ som skulle leda fram till ett annorlunda system.
Våra motiv för att säga nej vid det tillfället var att
det system som vi i dag har inte omfattar alla kommu-
ner. Det är orättvisa fördelningsnycklar som systemet
tillämpar.
Resan i tiden fram till nu har visat med full tydlig-
het, tycker jag, att vår bedömning vid det tillfället var
riktig, inte minst därför att de övergångsregler som
fastställdes har ändrats. I dagsläget, vilket kanske är
det kraftigaste understrykandet av vår bedömning,
diskuterar alla partier nya system med litet olika inne-
håll beroende på vilket parti man tillhör. Men ingen
för ett resonemang som bygger på de principer som
det gamla systemet byggde på.
Det nya förslaget, som nu ligger till principbeslut,
fullföljer de idéer som vi förde fram vid det förra
tillfället. Det är med glädje jag kan konstatera att
huvudlinjerna i detta principbeslut har ett mycket
brett stöd. Bakom dem står i princip ett enigt kom-
munförbund. Här i riksdagen är det i praktiken så, att
det enbart är Moderaterna som är avvikande - som
avviker markant.
Mängden av reservationer - 36 stycken - speglar
på inget sätt den skiljaktighet som finns. Den är mer
ett uttryck för tekniken i att fatta beslut än en spegling
av åsiktsskillnader.
Man kan också konstatera att det är mycket länge
sedan ett betänkande om den kommunala ekonomin
hade ett så brett stöd som dagens betänkande har.
Detta till trots finns det ändå anledning att beröra
några detaljer och några frågor som kan vara värda att
diskutera. Moderaterna avvisar tekniken med inom-
kommunal utjämning. Men vad sätter de i stället? I
reservationen 16 säger man att i stället skall ett bidrag
ges till kommuner med för sina uppgifter otillräcklig
skattekraft, och det skall vara en statlig åtgärd. Jag har
litet svårt att se konsekvenserna av detta, Lennart
Hedquist. Vad betyder det egentligen? Till vilken
nivå skall en kommun som har otillräcklig skattekraft
kompenseras, och hur stort blir finansieringsbehovet
för detta i den statliga budgeten?
I reservation 5 förs ett resonemang som jag tycker
är litet motstridigt. Å ena sidan säger man att det skall
vidtas åtgärder för att motverka och förhindra kom-
munalskattehöjningar - observera: motverka och
förhindra. Det gjorde också Lennart Hedquist ett
nummer av i sitt inledningsanförande. Men sedan
säger man längre fram att det skall organiseras så, att
kommuner som höjer skatten endast får behålla en
mindre del av de skatteintäkter som höjningen leder
till. Hur mycket mindre del är det fråga om, och hur
mycket "motverka och förhindra" handlar det om?
I reservation 31 har man ett par ganska fantastiska
meningar som jag gärna vill peka på. Där står: "Enligt
utskottet" - dvs. moderaterna, som i detta samman-
hang är utskottet - "utgör en offentlig sektor som är
så stor som den i Sverige inte vara ett samhällseko-
nomiskt problem utan också ett problem från mänsk-
liga och sociala utgångspunkter." Detta måste Lennart
Hedquist i dag eller vid något annat tillfälle utveckla.
Hur kan en välfungerande offentlig sektor vara ett
problem från mänskliga och sociala utgångspunkter?
Längre fram säger man: "Men det är också ange-
läget att pröva vilka av de återstående offentliga utgif-
terna som även fortsättningsvis bör ha ett kommunalt
ansvar." Det kan vara intressant att diskutera. Sedan
säger man: "För vissa av dessa i dag kommunala
uppgifter kan det vara rimligt att finansieringen sker
på nationell nivå." Vilka uppgifter är det fråga om,
och hur skall det organiseras? Det tror vore bra om vi
fick utrett vid något tillfälle.
Karin Pilsäter höll ett intressant anförande som jag
lyssnade på. Det var många ord, men det var trots
detta intressant. Hon talade om hederligheten i politi-
ken, och det vill jag gärna ställa upp på. Då skall man
först och främst inte odla myter om löften som aldrig
ställs ut. Jag tror det vore bra om Karin Pilsäter och
andra debattörer läste vad vi socialdemokrater skrev i
vårt valmanifest och vad som t.ex. sades av Göran
Persson vid kommunkonferensen i Kalmar.
Det skulle vara intressant om Karin Pilsäter på nå-
got sätt kunde visa något litet bevis för det som skrivs
i reservation 6 från Folkpartiet. Där sägs: "att Social-
demokraterna på såväl riksplanet som den kommunala
nivån satt ett tvärstopp för den kommunala förnyel-
sen." Jag tar bestämt avstånd från detta konstaterande.
Det är i grunden falskt och felaktigt. Jag avvaktar med
spänning hur Karin Pilsäter skall motivera denna lilla
mening i reservationen.
Fru talman! I övrigt ber jag att få yrka bifall till
hemställan i finansutskottets betänkande nr 19 i dess
helhet.