Herr talman! Det påpekas flera gånger, och det
döljs bakom att det är så oerhört viktigt för kommu-
nerna i sin budgetbehandling att veta vad utfallet av
statsbidragen skall vara för det kommande året, att
signalen är att utfallet skall bli detsamma. Ikraftträ-
dandedagen är densamma, den 1 januari 1996. Det är
bara lagtekniken som skall förändras - nu nickar Per
Olof Håkansson. Det är ju precis det jag säger: Effek-
ten är att vi kommer att brandbeskatta vissa kommu-
ner, gå in och ta deras pengar för att ge till andra
kommuner. Det är den effekten ni inte tar debatt om,
och det är det som har varit kritiken. Och ändå skall
utfallet vara detsamma.
Vad gäller påståendet att jag skulle ha beskrivit
inkomstutjämningseffekterna på ett felaktigt sätt vill
jag säga att jag bara har bestridit de beteckningar som
allmänt har använts i debatten, nämligen beteckningen
rika kommuner, som alltid ligger i storstäderna, och
beteckningen fattiga kommuner, som alltid ligger
utanför storstäderna, företrädesvis i Norrland.
Jag har tyckt att det har varit märkligt att man i en
del av dessa kommuner utanför storstäderna anser sig
ha råd med olika typer av verksamhet. Det finns ald-
rig pengar till sådant i storstadskommunerna, där man
har pressat kostnader sedan tidigt 80-tal. Karin Pilsä-
ter beskrev mycket målande effekterna av detta.
Det är för enkelt att hävda att man kan avgöra hu-
ruvida en kommun är rik bara genom att se till skatte-
kraften. Man måste också se till utdebiteringen, dvs.
vilken prioritering man har gjort i förhållande till vem
som skall ha hand om pengarna: kommunen eller de
enskilda medborgarna.
Jag menar att man i dag vill straffa vissa välskötta,
företrädesvis borgerligt styrda kommuner i Stock-
holmsregionen.