Fru talman! När jag sade att ingen har kunnat visa
att något annat förslag skulle vara bättre handlade det
framför allt - vilket också framgick av sammanhanget
- om de olika beräkningsmetoder som man använder
just för att räkna ut vilka kostnader som är opåverkba-
ra och hur dessa skall kompenseras. Det har kommit
fram mycket kritik, där det sägs att om man räknar på
ett annat sätt skulle det bli rättvisare.
Vad jag menar är att när man har tittat på de olika
alternativen och förslagen är de antingen inte genom-
föra på grund av att sakligt statistiskt underlag saknas
eller för att de ger orimliga utfall. Det handlar i stor
utsträckning om att olika kommuner och grupperingar
har räknat på vad som i praktiken skulle gynna deras
egen kommun något mer och missgynna någon annan
som är långt borta och oidentifierbar.
Det handlar om att den strukturkostnadsutredning
som gjordes och som ligger inbakad i det här utred-
ningsförslaget är den bästa metoden som hittills har
kommit fram för att utjämna kostnadsskillnader, och
det står jag för.
När det gäller grundlagsfrågorna tycker jag att det
klart framgick att vi i Folkpartiet tar mycket allvarligt
på den kritik som Lagrådet riktar, och vi förväntar oss
att regeringen kommer tillbaka med ett lagförslag om
hur någonting i den stilen skall kunna genomföras i
förenlighet med grundlagen.
Det är vad det handlar om, inte att man med snåri-
ga metoder försöker kringgå denna. Därför vill vi att
regeringen skall pröva grundlagsfrågan innan man
lägger fram förslaget på riksdagens bord igen.
I frågan om utjämningssystemet menar vi att det
intressanta i sammanhanget är att kommunerna fak-
tiskt kan få ut något litet av det hela och framför allt
att de flesta kommuner skall ligga utanför ett Pompe-
ripossasystem som gör att de t.o.m. förlorar på det.
Förändringen till 90 % innebär att de flesta kommuner
får ut litet extra. Moderaternas förslag är ett i grunden
helt annat.