Fru talman! Grundskolans uppgift är att ge alla barn kunskap och värderingar för ett gott liv. Det tror jag att vi alla kan vara överens om här i kammaren i dag. Skolan ska förbereda dem för ett liv som vuxna. Samtidigt är skolan också en viktig del för eleverna här och nu. Deras liv är nu, och de har rätt till en god tillvaro i dag. Det är lätt att fastna i ett framtidstänkande när det gäller skolan, att enbart se skolan som en förberedelse för något som ska komma. Det ska vi göra. Men skolpolitiken måste utgå både från elevernas framtid och från nutid.
Fru talman! Grundskolan är dessutom obligatorisk. Alla barn i Sverige måste gå till skolan varje dag, vare sig de vill eller inte. Det är därför vår skyldighet att se till att skolan är värd att gå till, att skolan erbjuder en miljö som eleverna känner respekt för och där de själva blir respekterade, där välutbildade lärare stöder eleverna i deras lärande och tar till vara varje elevs möjlighet till utveckling och där elever ges utrymme att vara olika, men också att olika förmågor värderas lika.
Fru talman! Ingen skola kan fullfölja sitt kunskapsuppdrag, som är det första uppdrag man har och som är ett oerhört viktigt uppdrag, om eleverna inte känner sig trygga och uppskattade. Det är därför vi kristdemokrater anser att värdegrundsarbetet vid sidan om kunskapsuppdraget är skolans mest grundläggande uppgift. Värdegrundsarbete är ett svårt ord. Det används ofta men ges sällan en innebörd. Värdegrundsarbete handlar om att förmedla och förankra en grundläggande känsla för rätt och fel. Det handlar om att skolan inte ska vara värdeneutral utan ta ställning i olika frågor, som människovärde, demokrati och solidaritet.
Skolan ska i ord och praktisk handling förmedla vilka grundläggande värden som utgör basen för vårt samhälle, för relationen mellan människor. Det handlar om människors lika värde, om det okränkbara människovärdet, om omsorgen om de svaga och utsatta, om individers frihet men också om deras integritet. Det här är grundläggande värden som vuxit fram inom många kulturer och traditioner och som ligger till grund för internationella konventioner om mänskliga rättigheter.
I en skola där elever och personal känner respekt för varandra och arbetar för det gemensammas bästa känner sig också eleverna trygga. Trygga elever är öppna för ny kunskap. I en skola där eleverna känner sig sedda och uppskattade för sin person minskar risken också för mobbning och utanförskap. Värdegrunden måste kopplas till den egna situationen och det egna beteendet för att bli begriplig, både i den egna vardagen och i stora samhällsfrågor.
Vi har sedan i höstas haft ett antal utbildningsdebatter här i kammaren, fru talman. I dessa debatter har jag och mina allianskolleger gång efter annan efterfrågat en socialdemokratisk utbildningspolitik. Vi vill veta vad Socialdemokraterna vill med den svenska skolan. Några svar har vi ännu inte fått. Inte heller när vi läser reservationerna i dagens betänkande om grundskolan kan vi se någon tydlig bild.
Rossana Dinamarca gjorde mig väldigt uppmärksam. Hon gav nog det mest uppseendeväckande beskedet i kammaren i dagens debatt. Hon vänder sig till min allianskollega Margareta Pålsson med ett oj, hade hon tittat på motioner som vi skrev i höstas, för ett år sedan. Det tyckte inte Rossana Dinamarca var särskilt bra, därför att det var ju så länge sedan. Men ni har ju reserverat er i utskottsbetänkandet till förmån för era egna motioner. Jag blev verkligen uppmärksam på den kommentaren, och jag undrar: Menar Rossana Dinamarca att de här motionerna inte längre gäller? Det var precis det hon lade fram för Margareta Pålsson.
Jag har i alla fall tagit era reservationer på allvar. Jag har läst dem. Jag har också läst era motioner, eftersom det är ett motionsbetänkande som vi ska debattera i dag.
Ännu mer intressant blir det när jag tittar på oppositionens reservationer. Vad vill ni tillsammans göra för skolan? Av alla de 76 reservationerna finns det, precis som flera av mina kolleger har uppmärksammat, två gemensamma reservationer. En där man vill ge eleverna rätt att ompröva betyg och en där man vill anställa genuspedagoger. Det är säkert viktiga områden, men jag ställer ändå frågan: Är det den samlade oppositionens skolpolitik?
En av de frågor som tydligast skiljer allianspartierna från Socialdemokraterna i skolpolitiken är synen på fristående skolor. Det är också en av de få frågor inom utbildningspolitiken där vi tydligt kan se vilken linje som Socialdemokraterna driver. Det handlar om förbud, det handlar om åtstramningar och det handlar om begränsningar. Fristående skolor är enligt Socialdemokraterna ett hot. Framför allt är de ett hot mot kommunerna och de kommunala skolorna.
Jag tycker att det är anmärkningsvärt att Socialdemokraterna så sällan talar om kvalitet när det handlar om synen på fristående skolor och att man ännu mer sällan ser på de fristående skolorna ur ett elevperspektiv. För oss kristdemokrater är framväxandet av fristående skolor en möjlighet för eleverna och för samhället. Fristående skolor tar till vara människors vilja att göra en insats för samhället, viljan att skapa en skola som efter bästa förmåga fostrar elever för framtiden. Fristående skolor bidrar med mångfald och kvalitet, med valmöjligheter och nytänkande.
Friskolor är ofta en viktig kraft för de kommunala skolorna också. Det har vi fått väldigt bra information om i utskottet, inte minst med anledning av den hearing vi hade som handlade om framgångsrika skolor. Det här betyder ju inte att fristående skolor ska ha någon form av gräddfil, absolut inte. Fristående skolor ska verka under samma villkor som kommunala skolor både när det gäller till exempel ekonomiska förutsättningar och skyldigheten att ta emot elever med behov av särskilt stöd.
Det kanske allra största hotet i Socialdemokraternas värld är fristående skolor med konfessionell inriktning. Det verkar inte spela någon roll för Socialdemokraterna och Marie Granlund att Skolverket i granskning efter granskning konstaterar att fristående skolor med konfessionell inriktning uppfyller alla lagens krav, det vill säga att eleverna är nöjda och får goda resultat, att eleverna generellt sett känner sig tryggare än i skolor i allmänhet. Nej, Socialdemokraterna och Marie Granlund fortsätter att svartmåla de konfessionella friskolorna. Det är präglat av okunskap, av fördomar, av insinuationer och av rädsla för det som är annorlunda. Jag kan inte tolka det på något annat sätt.
Fru talman! Självklart ska dessa skolor följa skollag och förordningar. Självklart ska skolorna vara öppna för inspektion och kvalitetsgranskning. Här gör alliansen en stor insats inom ett område som den förra regeringen aldrig lyckades komma fram till. Därför är det extra beklagligt att Socialdemokraterna fortsätter att misstänkliggöra väl fungerande av eleverna och föräldrarna omtyckta skolor.
Fru talman! Grundskolan är en av de största verksamheterna i vårt samhälle. Nästan en miljon elever går varje dag till en skola någonstans i Sverige. Till det kan vi lägga över 90 000 lärare. Jag är därför glad över att vi kristdemokrater tillsammans med våra kamrater i alliansregeringen tar denna fråga på stort allvar. Vi kristdemokrater ger tillsammans med våra kamrater i alliansregeringen skolan en möjlighet till nystart. Vi har börjat med Lärarlyftet, läsa-skriva-räkna-satsningen och en ny skolinspektion. Vi kommer att återkomma med förbättrad lärarutbildning, en ny skollag, ökad status för läraryrket, en värdegrundsstrategi och mycket annat för att fortsätta att stärka skolan nu och för framtiden.
Fru talman! Jag vill yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.
(Applåder)