Herr talman! Om mitt anförande är löjeväckande och löjligt får Rossana Dinamarca gärna tycka det, men jag undanber mig sådana recensioner här. Däremot välkomnar jag sakinnehållet i anförandet och en diskussion om det. Nu skulle vi prata om Moderatkvinnorna. Jag är inte med i den organisationen, har aldrig varit det, men jag får väl svara för dem ändå så gott jag kan, alltså även om jag inte varit med i den diskussionen.
Det är jätteviktigt att stärka unga flickors självförtroende. Det har jag gjort i alla de positioner jag haft i samhället - som mamma, lärare, scoutledare och politiker - men det är inte nödvändigt att det sker på det sätt som Vänsterpartiet vill, det vill säga på skoltid. Det kan ske på många andra sätt, inte minst på fritiden och genom föräldrars engagemang.
Jag skulle vilja fråga Rossana Dinamarca om likvärdigheten i skolan. Hon säger i sitt anförande att likvärdigheten kommit på skam. Det är väl ingen som tror att det är alliansregeringens skolpolitik som slagit igenom, utan det är naturligtvis den nuvarande oppositionens tolv år som slagit igenom. Gymnasiet i Stockholm är i kris, och det kan man inte säga är alliansregeringens fel.
Låt mig ta upp det som sades om en lukrativ bransch. Om det är en lukrativ bransch att bedriva gymnasier i Stockholm undrar jag hur det kommer sig att de kommunala gymnasieskolorna är i kris. Det skulle jag vilja ha en förklaring till. Låt mig också säga något om att friskolor inte får gå med vinst. Statens eget utbildningsbolag Lernia gick under den tid ni var i majoritet med 150 miljoner i vinst. Det var den högsta vinsten i någon friskola. Har Rossana Dinamarca någon kommentar till det?