Herr talman! Den svenska skolan är viktig. Den uppfattningen förenar oss alla här inne i kammaren och troligtvis en stor del av svenska folket utanför också. En bra skola är en förutsättning för att nå dit vi vill, till ett konkurrenskraftigt Sverige med en väl fungerande välfärd.
Många elever lämnar skolan utan att ha fått de förutsättningar de behöver för att kunna skapa sig en bra framtid. Så många som 24 procent lämnade grundskolan i fjol utan att ha godkänt i alla ämnen. Så många som 10 procent hade inte behörighet till gymnasiet. Åtskilliga börjar sitt vuxenliv i arbetslöshet och i hopplöshet. Och vi ska komma ihåg att det är den socialdemokratiska regeringen som bär ansvaret för det.
Ni hade tolv långa år på er. Ni hade tid och möjlighet att göra allt det ni ville göra. Ni hade resurser att vända utvecklingen, och ni hade dessutom makten över verklighetsbeskrivningen. Men följden blev att vi i dag har en skola i kris. Det är ni tre oppositionspartier som bär ansvaret för situationen, men det har vi aldrig hört er erkänna. Det är med er som med de tre välkända aporna: Ni ser inte, ni hör inte och ni säger ingenting. Varför svek ni eleverna när ni hade makten?
Men som tur är valde svenska folket bort er och tillsatte alliansregeringen, som nu ger den svenska skolan en välbehövlig nystart. Vi ser först och främst fyra stora utmaningar framför oss: allt sämre resultat i grundskolan, ett läraryrke vars status sjunker, ordningsproblem på en hel del skolor och stora avhopp från gymnasieskolan.
För detta har vi en reformagenda som är lång och omfattande. Det är läsa-skriva-räkna-satsning, betyg, kunskapskontroller och lärarlyft. Det är en ny gymnasieskola och förändringar i förskolan.
En del kommuner går före och inför reformer. Titta på Haninge till exempel! Där är Socialdemokraterna överens med oss moderater om att prov och betyg leder till att eleverna lär sig mer. Ja, det är till och med så att det är Socialdemokraterna som började satsningen. I Haninge har elevernas resultat stigit på ett remarkabelt sätt sedan de började med läskontroller och matteprov. Diskussionerna på lärarrummen har förändrats. Planeringen av undervisningen är betydligt mer inriktad på resultat än tidigare. Även politikerna har ändrat sig i Haninge. Nu kräver de redovisning av vad skolorna gör för att nå kunskapsmålen. Tidigare var resultatuppföljningen enbart inriktad på ekonomi.
För att se vilka alternativ som finns för väljarna har jag gått igenom era reservationer. Men precis som Sofia nämnde finns det bara två stycken trepartireservationer. En handlar om genuspedagoger i skolan och en om möjligheten att ompröva betyg. Man kan säga mycket om dessa båda frågor, men en sak kan vi nog vara överens om: De utgör inte lösningen på grundskolans problem.
Ni säger att ni vill regera tillsammans om ni vinner valet 2010, men då behövs det nog fler överenskommelser än dessa två. Vad är det egentligen som ni
är
överens om? Är ni överens om hur ni ska höja kunskapsnivån? Är ni överens om betyg? Är ni överens om friskolor? Frågan är om ni egentligen är överens om någonting mer än att vara emot det vi gör.
När jag sedan fortsätter granska Socialdemokraternas reservationer framkommer en bild av ett parti som fortsätter i gamla hjulspår. Det finns inga nya lösningar och inga visioner eller konkreta förslag för att höja kvaliteten i grundskolan.
I reservation 22 handlar det om avknoppningen av Tibble gymnasium i Täby. Socialdemokraterna säger i sin reservation att Sveriges Kommuner och Landsting i sin utredning av hur avknoppningar av kommunal verksamhet bör gå till underkänner avknoppningen i Täby. Det är inte sant. Målet har varit i länsrätten, och Täby kommun vann där.
I reservation 28 vill Socialdemokraterna att Skolverket ska få befogenhet att stänga en friskola som har allvarliga brister. Det är bra! Det vill vi också. Men vi skulle även vilja stänga de kommunala skolor som har sådana allvarliga brister. För oss moderater är det ointressant vem som driver skolan så länge eleverna får den utbildning de har rätt till, och om inte så sker måste åtgärder vidtas.
Som exempel kan nämnas Gällivare, där Socialdemokraterna styr. Där har Skolverket nyligen haft inspektion, och i rapporten kan man läsa att det är katastrof i Gällivare. Det är "allvarliga brister i styrningen och ledningen", "oacceptabelt låga resultat", "viktig kompetens saknas" och "elevernas undervisningstid har gått förlorad". Men skolorna får fortsätta som förut eftersom Skolverket inte har några sanktionsmöjligheter mot de kommunala skolorna.
Jag läser ur reservationen: "Detta är ett tydligt exempel på att lagstiftningen inte tar hänsyn till elevernas rätt till kunskap och en bra utbildning utan tar skolhuvudmannens parti." Detta är ett citat från Socialdemokraternas reservation, men det passar minst lika bra in på de kommunala skolorna i Gällivare som på de friskolor som åsyftas.
Jag tycker att Sverige behöver en lex Gällivare, en rätt att ingripa även mot kommuner när de missköter sina skolor.
Vår regering bedriver en skolpolitik för ökad rättvisa, en skola där alla elever ska komma till sin rätt, oavsett bakgrund. Under alltför lång tid har den kravlösa flumskolan inte hjälpt utan i stället stjälpt alla de elever som inte får hjälp av sina föräldrar hemma vid köksbordet.
Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet i dess helhet.
(Applåder)