Herr talman! År 1881 samlade befolkningen i den lilla byn Norra Åsum utanför Kristianstad sina resurser och byggde en ny skola i byn. Jag cyklade förbi där tidigare i veckan. På något sätt är det rätt fantastiskt att denna lilla by samlade ihop sina resurser för att bygga en skola på den tiden Sverige var ett fattigt land och ungefär en miljon människor flyttade från Sverige till det rikare Amerika.
Den kan vara värt att ibland fundera på vilken värdering som ligger bakom det när vi i dag sätter ut byggbaracker när elevkullar blir för stora. När Sverige var fattigt samlade man ihop krafterna och byggde vackra skolor. Den värderingen tror jag vi behöver komma tillbaka till i Sverige. Det är värderingen att skolan är viktig och central och att kunskap är någonting som vi måste lyfta fram mycket mer. Den värderingen behöver Sverige mer av.
Sverige behöver också värderingen att vi ska vara en ledande kunskapsnation i världen. Vi ska vara med och konkurrera på de tuffa marknaderna runt om i världen där det mycket handlar om att vara bäst på kunskaper. Vi ska också ha värderingen att fler ska lyckas och fler ska få chansen att bli framgångsrika i skolan. Det gäller både dem som har det jobbigt och dem som har det väldigt lätt för sig.
De värderingarna ligger bakom min, Folkpartiets och alliansens skolpolitik som vi nu genomför. Det handlar om att lyfta fram kunskap, att se till att Sverige blir en ledande kunskapsnation och att fler får lyckas.
Herr talman! Vi har en lång reformlista på detta område. Det verkar på oppositionen som att kritiken egentligen går ut på att vi går för långsamt fram. Det tycker jag också. Jag skulle gärna vilja att det gjordes snabbare. Men är det den enda kritiken ni har känner jag mig ändå ganska trygg. Nu gör vi rätt mycket som går åt rätt håll.
Vi förtydligar kunskapsuppdraget. Det blir nya mål i årskurs 3. Det blir tydligare och tidigare utvärdering. Det blir en läsa-skriva-räkna-satsning. Det blir betyg tidigare och i flera steg från årskurs 6. Det blir skriftliga omdömen som en del av den individuella utvecklingsplanen. Det blir en ny kursplanestruktur. Det blir nationella prov i trean, sexan och nian och mycket mer.
Vi lyfter läraryrkets status. Få saker är viktigare om vi ska lyfta kunskap och utvecklingen i Sverige än att se till att läraryrket får en högre status än vad det har i dag. Vi genomför en stor satsning på fortbildning, Lärarlyftet. Det kommer framåt sommaren förslag om att utfärda legitimation för lärare. Det handlar inte om det ska införas utan hur det ska se ut.
Förslag på ny lärarutbildning kommer efter sommaren. Det är väldigt viktigt att Sverige lyfter också lärarutbildningen. Det diskuteras för lite här i kammaren. Få saker är viktigare för skolan på lång sikt än att se till att de allra mest lämpade söker sig till läraryrket. Tyvärr är det inte så i dag. Senast för en vecka sedan kom det återigen mycket skarp kritik mot lärarutbildningen.
Detta gör vi från riksdagens sida. Jag tror också att kommunerna måste jobba mycket mer med att höja läraryrkets status. Många av verktygen ligger hos kommunerna.
Vi stärker det pedagogiska ledarskapet. Mina kolleger har varit inne på det tidigare. Nu ser vi till att rektorsutbildning byggs ut. Vi vet om att framgångsrika skolor ofta bygger på ett bra ledarskap. Det blir 30 högskolepoäng inte bara för rektorer utan också för förskolechefer och biträdande rektorer.
Vi ser till att det blir så lika regler som möjligt mellan kommunala och fristående skolor eftersom vi vill att konkurrensen ska bli mer jämlik. Vi kommer framöver att se hur elevunderlaget på gymnasienivå kommer att sjunka. Då måste konkurrensen om de eleverna ske utifrån kunskap och vilka som är bäst på att utveckla eleverna och inte utifrån vilka som erbjuder mest fritid.
Vi skärper inspektionen och ger mer pengar till inspektioner, ser till att de blir jämförbara och sker oftare. Vi genomför också en ny skollag som är grunden för mycket av det andra. Det är ett ganska omfattande arbete som förhoppningsvis ska bli klart i ett första skede inom några månader.
Vi gör mycket mer. Det kommer en jämställdhetssatsning och en entreprenörskapssatsning, som Sofia Larsen var inne på. Det kommer försök att lyfta matematik och NO-ämnena på olika sätt och mycket mer.
Parallellt med detta förbereds också kvalitetslyft i förskolan, grundskolan och gymnasiet. De sakerna hänger samman. Man kan inte lyfta ut en sak och satsa på det utan se till att de förstärker varandra.
Herr talman! När jag var på ett skolbesök i veckan sade en tjej till mig: Det var först efter ett självmordsförsök som jag fick den diagnos och den hjälp som jag behövde i skolan. Mycket av det vi nu gör handlar om att hjälpa dem som är i hennes situation.
Det handlar om att se till att eleverna får rätt stöd och rätt hjälp så tidigt som det bara är möjligt i skolan. Vi måste möta varje elevs behov så tidigt som det kan ske. Vi måste också ge dem nya utmaningar oavsett var de befinner sig. Att fånga upp problem tidigt, ge rätt stöd och dessutom ge skolorna och lärarna rätt verktyg är otroligt viktigt.
För några veckor sedan kom Skolverkets kunskapsöversikt över hur de särskilda behoven ser ut. Den visar någon mycket intressant. Den visar att 40 procent av eleverna någon gång får särskilt stöd. Den visar att tysta tjejer och tysta killar - ofta är det tjejer - inte alltid får det stöd de behöver. Den visar att utagerande killar får fel sorts stöd. De borde kanske ha mer socialt stöd men får repetitiva övningar i stället.
Det måste vi fundera på. Hur ser vi till att upptäcka dessa elever och också ge rätt stöd så tidigt som det bara är möjligt?
En del i detta är läsa-skriva-räkna-satsningen. En andra del är utvärderingar så tidigt som möjligt. En tredje del är att vi nu inför speciallärarutbildning igen och gör mycket mer. Specialpedagogerna ska dessutom vara kvar. Vi tror att en bra skola behöver både speciallärare och specialpedagoger.
Herr talman! Som många av mina kolleger tidigare har varit inne på är oppositionen väldigt splittrad om grundskolan. Av de 76 reservationerna och tre särskilda yttrandena är man bara överens på två punkter. I 77 fall av 79 är man oenig. Låt mig ändå bemöta ett par tre stycken av reservationerna.
I ett särskilt yttrande kräver Socialdemokraterna stopp för antagningsprov vid urval. Nej, förresten. Detta stopp gäller inte om man är duktig på idrott eller tillhör den internationella eliten på violin. Men om man är duktig på matematik ska man stoppas. Är man duktig på att skriva böcker ska man stoppas, och om man är duktig på någonting annat ska man stoppas.
Varför är det så, Marie Granlund, att den som är duktig på att hoppa över en höjdhoppsribba ska få komma in på särskild antagning medan den som kan räkna ut rent fysiskt varför han eller hon kom över eller inte kom över ska stoppas? Vad är det för skillnad i detta?
En särskolerektor sade en gång: Vi ser inte bara eleven som hon är i dag utan också vad hon kan bli. Den inställningen behövs inte bara i särskolor utan i alla skolformer. Var och en är inte bara vad de är i dag utan också vad de kan bli. Vi behöver stöd till dem som behöver det och nya utmaningar till dem som behöver det.
Miljöpartiet föreslår i en reservation att den som så vill av pedagogiska skäl ska kunna välja bort betygssystem på nationella prov, nationella mål och mycket annat. Det kan möjligen finnas en viss tjusning i den tanken. Frågan bereds nu i Skollagsberedningen.
Jag ser trots det en del tveksamheter kring det. Har vi ett uppföljningssystem som gäller alla andra skolor ska det vara väldigt starka argument för att någon ska få göra någonting annat. Det ska vara tyngre argument än de som Mats Pertoft hittills har använt i den här debatten och i andra debatter.
Vänsterpartiet tar priset. Det kan vara så när man skriver reservationer ibland att man inte funderar exakt på hur formuleringar blev. Men vi vet också att de vill förbjuda läxor, betyg och mycket annat.
I en reservation tar de ytterligare ett steg i den riktningen. Man säger: Undervisningsformerna måste förändras så att elevernas egna aktiviteter, samarbete inom gruppen och möjligheter att påverka sin egen situation är det viktiga.
Men hallå, hur är det med kunskapsuppdraget? Är det detta som är det viktiga i skolan? Är det inte vad man lär sig, att man får en chans att utveckla sig och förbereda sig för vidare studier och arbetsliv? Hur kan detta vara det allra viktigaste? Tydligare än så kan man inte formulera avogheten mot kunskapsskolan.
Herr talman! Jag hoppas att den här debatten har visat att vi har stort behov av förändringar av skolpolitiken. Den visar också - det ser man på splittringen i oppositionen - att ska det blir någon bra förändring av skolpolitiken måste det vara den alliansregering som sitter nu som genomför det. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
(Applåder)