Herr talman! I går var det debatt här i kammaren om vårpropositionen. Den och propositionen visar tydligt Sveriges goda ekonomiska läge. Sedan hösten 2006 har jobben blivit fler i vårt land, tryggheten har ökat och välfärden har förbättrats. Allt detta goda har skett och Sverige står starkt.
Men vi har också flera utmaningar som regeringen har tagit tag i och utvecklar. Skolan är ett av de utmaningsområden som alliansregeringen satsar stort på. Som vårpropositionen visade kommer man att satsa ännu mer på det.
Alliansregeringen har, som sagt, startat sitt reformarbete inom skolans område. Det gör man därför att man är övertygad om att en bra skola som ger förutsättningar för den enskilda människan är en av ett lands absolut viktigaste grundpelare.
En skola som fungerar bra och ger den enskilda eleven goda förutsättningar att ta sig vidare i livet gör också att vi får likvärdiga villkor och en social utjämning och att alla får en ärlig chans att lyckas i livet. Därför satsar alliansregeringen så stort på skola och utbildningspolitik.
Vi är övertygade om att de här satsningarna är goda och måste göras. Därför har vi startat bygget med framtidens skola - en modern skola med tidiga insatser, individuella möjligheter och stödinsatser kopplat till en utvärdering, allt för att stärka den enskilda eleven och den enskilda elevens möjligheter.
Skolans huvuduppdrag är ju att ge alla elever en god grund för ett yrkesliv och fortsatt studieliv. Man ska stå stark inför det kommande livet. För att nå det huvuduppdraget och sätta det i fokus krävs förstås en hel del insatser. De krävs inte minst på grund av den mer eller mindre tolvåriga timeout som den tidigare s-märkta regeringen hade. Läget i svensk skola har varit allvarligt under många år.
Bland annat de PISA-rapporter som kommer med jämna mellanrum visar att vi halkar efter kunskapsmässigt både jämfört med oss själva och jämfört med andra länder.
Det här läget har vi hamnat i trots att det finns väldigt många goda skolor. Det finns väldigt många duktiga engagerade lärare och skolledare i vårt land som gör allt för att deras elever ska lyckas och stå starka inför vuxenlivet.
Vi vet att det tyvärr ser olika ut runt om i landet och att den likvärdiga skolan inte håller helt. Det ser olika ut både inom skolor och mellan skolor.
Vad är då utmaningarna för svensk skola? En är den ökade kunskapssegregeringen, den begynnande krackeleringen inom likvärdigheten. Den visar sig tydligt i att en fjärdedel av alla elever som lämnar grundskolan inte har tillräckliga baskunskaper för att komma in på gymnasieskolan. Vi ser så tydligt att elever som tidigt halkar efter i skolan och inte får de goda baskunskaperna väldigt lätt halkar ur gymnasieskolan. De hamnar i ett utanförskap i samhället och kommer inte in på arbetsmarknaden. Det är inte acceptabelt. Därför gör regeringen de insatser man gör.
Den tredje utmaningen handlar om att stärka lärarna, stärka deras utbildning, ge dem verktyg i vardagen i skolan, ge dem bättre redskap och stärka deras status. Det är en viktig utmaning.
Herr talman! I regeringens arbete med skolan ligger fokus på en skola med kunskap, en skola där eleverna kan lyckas, får stöd och hjälp och känner sig trygga. Det är en politik som leder till framgångsrika skolor. Det visar sig tydligt att allt vi gör leder till framgångsrika skolor och till att eleverna blir bättre rustade för skolan och framtiden.
Jag ska lyfta fram ett par exempel på regeringens reformarbete inom skolområdet.
För det första är vi övertygade om att det är de tidiga åren i skolan som är absolut viktigast när det gäller att stärka eleven. Därför satsar vi så stort på basfärdigheterna och på att stimulera kommunerna och skolorna att ytterligare stärka arbetet. Därför satsar vi närmare 1 miljard kronor de kommande åren på en läsa-, skriva- och räknasatsning för att skolorna ska få bättre förutsättningar att arbeta med basfärdigheterna.
Vi återinför speciallärarutbildningen. Det ger individuella möjligheter att få stöttning på ett helt annat sätt. Det är en utbildning som Socialdemokraterna drog tillbaka.
Vi vill också stärka arbetet med tryggheten på alla våra skolor. Det ska vara ramar, det ska vara kramar inom svensk skola. Ett sätt att stärka tryggheten är ett åtgärdsprogram mot mobbning för att de som arbetar inom svensk skola ska få en bas och känna sig trygga i vad som är rätt att göra för att motverka mobbning.
Vi satsar på lärarfortbildning. Det gör vi i det stora lärarlyftet eftersom vi vet att lärarna är den absolut viktigaste nyckeln och skolans viktigaste resurs för att eleverna ska lyckas.
En ny akademisk rektorsutbildning är på väg. Det är oerhört viktigt. En strategi för entreprenörskap inom skolan är också på väg. Vi stärker baskunskaperna och elevernas entreprenöriella tänkande.
En mastodontlag som har legat i byrålådan och väntat ett antal år när Socialdemokraterna hade makten är skollagen. Den processas nu så fort det går. Den är på väg under våren. I skollagen finns många av de frågor som vi diskuterar i betänkandet i dag om grundskolan. Därmed kommer de in i betänkandet som svar kopplat till skollagen.
Det är relativt intressant läsning i betänkandet. Socialdemokraterna verkar inte veta riktigt vilket ben man ska stå på. Å ena sidan säger man: Heja alliansregeringen. Man hänger på flera av de förslag som vi har kommit med. Å andra sidan är den socialdemokratiska politiken sig ganska lik när man säger: Så lite valfrihet som möjligt. Staten ska helst bestämma mer än de enskilda människorna.
Nu har man insett och skriver att det är viktigt med tidiga insatser, att man ska stärka baskunskaperna och göra en utvärdering i form av prov eller annat. Jag tycker att det är bra att man följer alliansregeringen på dessa punkter.
Annars verkar det vara en fortsatt ganska stor förvirring inom Socialdemokraterna. Mona Sahlin säger en sak, Socialdemokraternas partistyrelse en annan och socialdemokraterna i utbildningsutskottet en tredje. Man kan ju tycka att det är lite konstigt. Men jag kan också ha förståelse för det. Det kan lätt bli en sådan spretighet. Om man försöker att hitta en ny politik utifrån väljarsiffror i stället för i ett genuint engagemang kan det spreta ganska mycket.
Vänsterpartiet fortsätter i betänkandet sin kamp mot friskolor, läxor och betyg. Det viktigaste är en enhetlighet i stället för valfrihet och likformighet i stället för individuella möjligheter. Det är en politik som ligger långt från mina och allianspartiernas värderingar.
Vad som är viktigt framöver i politiken på skolområdet och utbildningsområdet har några tagit upp tidigare, nämligen att vi har breda överenskommelser. Det tror jag att alla är övertygade om.
Om man tittar i detta stora betänkande med 76 reservationer, tror jag, finns det två gemensamma reservationer från oppositionen - Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Det finns frågor där Socialdemokraterna fortfarande inte har bestämt sig. De vet inte vilket ben som de ska stå på i olika frågor. Vi har Vänsterpartiet som är emot det mesta, och vi har Miljöpartiet som ligger väldigt nära alliansregeringen i många frågor. Det är en spretig opposition. Det är inte lätt att fundera ut på vilka områden som oppositionen skulle vilja ha breda överenskommelser även om det skulle vara mycket bra.
Herr talman! Slutligen yrkar jag bifall till förslaget i dess helhet i betänkandet och avslag på motionerna utifrån de stora satsningar och den politik som alliansregeringen arbetar för.
(Applåder)