Fru talman! Den biologiska mångfalden är stän-
digt hotad. Hoten kommer från många håll. När vi
människor blev många och flyttade samman i samhäl-
len började vi också förändra naturen. Vi orsakar,
som vi har hört, hot genom att bruka landskapet, ge-
nom luftföroreningar som uppkommer vid energian-
vändning och från kemikalier. Genom vattenförore-
ningar hotar vi arter i våra marina system. Ja, överallt
där vi människor finns påverkar vi miljön runt oss.
Dessa företeelser är inte längre regionala, utan till stor
utsträckning globala. Därför är det nödvändigt med
internationella överenskommelser för att minimera
riskerna för att utarma den biologiska mångfalden.
Detta betänkande handlar om väldigt många miljö-
frågor, men de har ett gemensamt, de skall minska
hoten mot den biologiska mångfalden, både nationellt
och internationellt.
Fru talman! Den syn som regeringen och ut-
skottsmajoriteten har på sättet att minska miljöbe-
lastningen är att miljöarbetet inte bara kan bestå av
förbud. Det behöver mer präglas av utveckling, där
samhällsmedborgarna är delaktiga i processen. Det
gör att mycket av tillsynen kommer att skötas av sam-
hällsmedborgarna själva, eftersom vi känner ett enga-
gemang och ett medansvar för att trygga den framtida
utvecklingen. Det vi kan göra här i riksdagen är att
understödja den processen, att ge myndigheter, kom-
muner, landsting, länsstyrelser, organisationer och
många fler de verktyg som behövs för att processen
skall kunna fortlöpa. Men då kan vi inte i riksdagen
ge oss in och detaljstyra, eftersom förutsättningarna
ser annorlunda ut på olika platser och vid olika mil-
jöproblem. Då skulle folk uppleva dessa detaljregler
som ett hinder för den positiva utvecklingen, och
processen skulle stanna av.
Fru talman! När jag lyssnar på Miljöpartiet undrar
jag om man har upptäckt de mänskliga beteenden som
är naturliga. Även i det här betänkandet återkommer
man med ett antal detaljreservationer, som man kan
tycka omyndigförklarar både befolkning och myndig-
heter. Jag kan se att här finns en stor skiljelinje i syn-
sätt mellan den socialdemokratiska miljöpolitiken,
som är decentraliserad, och Miljöpartiets centralistis-
ka syn.
Betänkandet handlar om regeringens proposition
om Skydd av hotade arter samt aktionsplaner för
biologisk mångfald. Därtill finns 22 motioner från den
allmänna motionstiden.
Den första delen, om skydd för hotade arter,
handlar om ändringar i en del lagar. Bakgrunden är
den internationella konventionen om handel med
utrotningshotade arter av vilda djur och växter,
CITES, som Sverige tillsammans med 134 andra
stater har undertecknat.
Miljöministrarna inom EU antog en ny förordning
i december 1996, som skall ersätta den gamla från
1982 om skyddet av vilda djur och växter, genom
kontroll av handeln med dem.
Det förslag som utskottet nu lägger fram innebär
att den svenska lagstiftningen utvidgas, så att den kan
innefatta EU:s nya CITES-förordning, som träder i
kraft den 1 juni i år. Jag återkommer med datumen för
ikraftträdande.
Naturvårdsverket och länsstyrelserna har tillsynen
över handeln med skyddade djur och växter och skall
nu också delta i utbildning av personal vid de brotts-
bekämpande myndigheterna. Som vi tidigare har hört
får Kustbevakningen polisiära befogenheter vid gräns
mot tredje land.
Jaktlagen ändras så att det tydligare framgår att
fågeldirektivets och art- och habitatdirektivets be-
stämmelser har genomförts.
Det Agenda 21-arbete som pågår i landets samtli-
ga kommuner är ett mycket värdefullt inslag i beva-
randet av den biologiska mångfalden. Både Natur-
vårdsverket och Boverket har nu presenterat sina
aktionsplaner på området, och de är utomordentliga
verktyg för det lokala och regionala Agenda 21-
arbetet.
Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har lämnat
sina redovisningar när det gäller biotopskyddet, na-
turvårdsavtal och frivilliga avsättningar efter den nya
skogsvårdslagens tillkomst. Det är Miljövårdsbered-
ningen som skall yttra sig över vilken omfattning av
den produktiva skogsmarken som behöver ytterligare
skydd. Därefter kommer regeringen att behandla
frågan.
Med den nya skogsvårdslagen har nya möjligheter
skapats i stället för enbart naturreservat för att skydda
nyckelbiotoper i skogen. Med dessa metoder kan vi få
ett stort antal biotoper skyddade utan att staten skall
behöva köpa in marken. Nu är det inte enbart skogs-
bruket som hotar den biologiska mångfalden i skogs-
marken. Vi har tidigare i dag hört försurningen näm-
nas. Jag kan bara understryka att försurningen är en
faktor som starkt påverkar det biologiska livet, och
den känner inte av vem som äger marken.
Fru talman! När det gäller markavvattning har re-
geringen redan tidigare bemyndigats att besluta om
förbud så att våtmarkerna skyddas. Det bemyndigan-
det har regeringen använt sig av, och stora områden
har ett markavvattningsförbud. Efter en begäran från
bl.a. Kronobergs län utvidgas detta markavvattnings-
förbud till att gälla delar av Jönköpings, Älvsborgs
och Kalmar län. Regeringen avser att uppdra åt läns-
styrelserna i Jönköpings och Hallands län att utreda
våtmarkssituationen i dessa områden, så att regering-
en senare kan återkomma och ta ställning till ett ytter-
ligare utökat förbud.
Trots ganska stor enighet i utskottsbehandlingen
finns det hela 20 reservationer till betänkandet. Re-
servationerna spänner över ett brett område men är till
största delen inriktade på att riksdagen redan nu skall
ta ställning på områden som är under utredning eller
delegerade till andra myndigheter.
Miljöpartiet vill flytta handläggningen av jaktfrå-
gor från Jordbruksdepartementet. Det är en fråga som
regeringen själv fattar beslut om enligt regeringsfor-
men. Det är ytterligare en fråga där Miljöpartiet anser
att riksdagen har den bästa kompetensen.
Andra reservationer från Miljöpartiet berör jakt-
lagstiftningen. Jaktfrågorna skall vi behandla senare i
dag och jag skall därför inte gå närmare in på dem.
Peter Weibull Bernström har berört två reserva-
tioner från Moderaterna om frivilliga avsättningar för
mark- och naturvårdsändamål. Som jag nämnde ligger
frågan hos Miljövårdsberedningen. Den skall rappor-
tera till regeringen senast den 1 juli i år, alltså mycket
nära i tiden.
Den andra reservationen som Peter Weibull
Bernström tog upp, nr 13, gällde oljeutsläppen till
havs. Här finns också saker på gång. Genom Helecon
sker en inventering, och en arbetsgrupp inom kom-
missionen har arbetat fram förslag om mottagnings-
stationer och en strategi för regionalt samarbete. Detta
granskas nu av Sjöfartsverket som skall redogöra för
sina uppfattningar redan i slutet av denna vecka.
Dan Ericsson har lämnat kammaren.
Lennart Brunander m.fl. har nämnt kalkningsan-
slagen. Nu är ju inte detta en anslagsdebatt. Jag kan
bara nämna att det inget år hittills har saknats några
pengar till kalkning. Det har varje år blivit pengar
över på anslaget som har kunnat skjutas över till näst-
kommande år. Vi får säkert anledning att återkomma
till den debatten när budgetbehandlingen sker längre
fram i år.
Nu ser jag att min taletid snart är ute, men jag
skall försöka hinna med någon ytterligare fråga.
Gudrun Lindvall talade om utbyggnad av vatten-
kraft. Det hon påstår är fel. Gudrun Lindvall påstår att
det skall utgå ett bidrag till att bygga ut de orörda
forsarna. Det är inte sant. Det här kommer att behand-
las senare när energifrågan kommer upp, men tanken
med anslagen till en utbyggd vattenkraft är att mo-
dernisera och effektivisera i allra största utsträckning
de vattenkraftverk som redan finns i dag, alltså den
småskaliga vattenkraften. Inga nya vattendrag är pla-
nerade att tas i anspråk.
Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemstäl-
lan i betänkande nr 15 och avslag på samtliga reser-
vationer. Jag yrkar även bifall till hemställan i betän-
kande nr 22 för att lagstiftningen skall kunna träda i
kraft redan den 1 juni.