Herr talman! Tack för den ynnesten. Jag vill också
tacka mina meddebattörer. Av omständigheter jag inte
råder över kan jag inte delta i hela denna debatt.
Eftersom vi kristdemokrater inte är representerade
i jordbruksutskottet med någon ordinarie ledamot, får
vi lägga fram våra yrkanden direkt i kammaren.
Vi har väckt en omfattande motion om biologisk
mångfald i allmänna motionstiden, och vi har också
kompletterat i samband med propositionen med ytter-
ligare en motion vad gäller biologisk mångfald. Vid
utskottets behandling av dessa motioner hänvisas i
relativt stor omfattning till pågående beredningsarbete
och utredningar. Jag kan till stor del nöja mig med det
besvarandet av den långa rad av motionskrav som vi
har.
Herr talman! Jag vill ändå göra ett par yrkanden
som inte följts upp av reservationer. Det gäller under
mom. 31, där jag yrkar bifall till motion Jo22 yrkande
4. Det handlar om kalkningsanslaget och det nödvän-
diga med att höja det nuvarande anslaget för att sä-
kerställa fortsatt biologisk mångfald. Detta har varit
en lång följetong. Vi får hoppas att regeringen besin-
nar sig så småningom i denna fråga.
Det andra yrkandet gäller mom. 52. Jag yrkar bi-
fall till motion Jo779 yrkande 9. Det handlar om att
försöka ekonomiskt värdera den biologiska mångfal-
den i syfte att kunna internalisera miljökostnaderna.
Detta är avsett som ett mätinstrument i den framtida
miljöpolitiken.
Dessutom vill jag som röstförklaring för vår del
vad gäller övriga reservationer ge ett stöd till reserva-
tion 6, som handlar om skärpta straff och kostnader
för dem som bedriver illegal handel med skyddade
arter. Det är fler partier som driver det kravet, och jag
tycker att reservationen är väl avvägd och väsentlig.
Jag utgår från att exempelvis Gudrun Lindvall kom-
mer att utveckla argumentationen i den frågan.
Jag vill också ge vårt stöd till reservation 15, som
handlar om effektivare rättsligt förfarande vid oljeut-
släpp. Det är en fråga som vi kristdemokrater drivit
under en lång tid. Dessvärre har vi inte kommit så
värst långt på vägen vad gäller detta. Det har återigen
precis nu i dagarna aktualiserats på grund av oljeut-
släppet vid Öland. Det understryker angelägenheten
av praktisk handling och förändring så att vi får det
effektivare rättsliga förfarande som reservationen
handlar om.
Vi stöder också reservation 20. Jag tror att jag
t.o.m. yrkar bifall till reservation 20, där Miljöpartiet
har följt upp ett kristdemokratiskt motionsyrkande om
en redovisning av internationella konventioner. Det är
roligt att se att man i utskottet ser på sakfrågorna och
kan följa upp med reservationer trots att förslagen
kommer från andra partier. Om det skulle bli omröst-
ning om reservationerna 13 och 17 kommer vi att
avstå. Där våra egna krav ligger nära reservanternas
men är inte riktigt fullt ut lika, eftersom vi har egna
variationer på samma tema.
Herr talman! Jag vill avslutningsvis kort tala litet
om grunden för våra ställningstaganden. Skälen för att
bevara den biologiska mångfalden är flera. Det finns
ekologiska skäl. Det handlar om intakta ekosystem
som en förutsättning för livsuppehållande processer.
Det handlar om det praktiska och vårt nyttjande av
arter inom de areella näringarna. Vi kan ta läkeme-
delsindustrin som exempel. Vi har också estetiska,
vetenskapliga och kulturella skäl. Det finns en rad
skäl till varför vi skall bevara den biologiska mång-
falden.
Jag vill också hävda ett etiskt argument. Nyttjan-
det av mark och vatten får inte innebära att framtida
generationers möjlighet till nyttjande inskränks. En
utarmning av biologisk mångfald innebär just detta.
De biologiska resurserna får inte utnyttjas, utan endast
nyttjas. Det kan inte heller förutsägas när ett ekosys-
tem kollapsar till följd av påverkan. Därför måste
försiktighetsprincipen råda.
I dag är ca 3 500 arter i Sverige rödlistade, vilket
motsvarar ca 7 % av artstocken. I debatten kan ibland
höras åsikten att det inte är nödvändigt för Sverige att
bevara alla dessa arter, i synnerhet inte om de före-
kommer i våra grannländer och arten i Sverige endast
är på gränsen av sitt utbredningsområde. Men enligt
åtagandet i konventionen om biologisk mångfald, som
Sverige skrev under i Rio 1992, har Sverige förbundit
sig att bevara alla i landet naturligt förekommande
arter och biotoper och den genetiska variationen inom
arterna.
Fokus i arbetet skall ligga på hur förstörda och ut-
armade landskap skall kunna restaureras och berikas.
För ett stort antal hotade arter måste arbetet inriktas
på att dessa populationer stärks så att de i framtiden
inte skall bedömas tillhöra någon hotad kategori,
vilket i regel innebär att deras biotoper, dvs. livsmil-
jöer, måste utökas. Det är med denna framåtsyftande
syn vi måste hantera frågorna om biologisk mångfald.
Det är på den grunden som jag har gjort yrkandena.