Fru talman! Landets medborgare har rätt att kräva
att domstolsväsendet är organiserat så att det kan
avgöra mål och ärenden snabbt och rättsenligt och att
det dessutom är lättillgängligt. Detta är kärnan i det
s.k. medborgarperspektivet på domstolsväsendet.
Detta perspektiv är det som måste vara det vägledan-
de och yttersta perspektivet för alla reformer inom
domstolsväsendet.
Reformer behövs! Vi behöver en domstolsorgani-
sation i tiden. Det är viktigt att moderniseringen inom
domstolsväsendet fortsätter och ständigt utvärderas,
och att man förändrar arbetsmetoder och regler för att
göra arbetet så effektivt som möjligt.
Centerpartiet är medvetet om domarnas oberoende
och fristående ställning och respekterar denna. Men
vi måste ha en hög effektivitet och en god kvalitet
inom domstolarnas arbete. Även domstolarnas del i
vårdkedjan måste vara snabb, rättsenlig och lättill-
gänglig. Detta är ett arbete som ständigt måste pågå
och som ska beslutas om inom verksamheten.
Men vad gäller indelning i domkretsar och föränd-
ringar inom dessa så hävdar vi från Centerpartiet att
det är en fråga för Sveriges högsta beslutande organ -
riksdagen. Detta handlar om ett av de viktigaste de-
mokratiska besluten eftersom domstolarna är ryggra-
den i vår demokrati. Det kräver en bred politisk för-
ankring i riksdagen och det bör regleras i lag. Detta
bidrar i sin tur även till ett ökat skydd för de enskilda
domstolarnas självständighet.
Fru talman! Centerpartiet har vid flera tillfällen
efterlyst en kostnadsanalys i arbetet med omorgani-
sationen av tingsrätterna. Det har varit frågestunder,
interpellationer osv. Vi har fått besked om att organi-
sationsförändringarna inte är avhängiga besparingar-
na. Man kan läsa en skrivelse som vi fick från Sveri-
ges Domareförbund under våren. Man skriver:
"Av verket tillsatta utvecklingsgrupper har med
hjälp av en stark budgetstyrning tillåtits kraftigt på-
verka hur domstolarna organiserar sin dömande verk-
samhet och i förlängningen också hur många dom-
stolar som skall finnas i riket."
Sveriges Domareförbund bör ju känna till verk-
samheten väl.
Från Centerpartiets sida har vi också frågat efter
kvalitetsanalys, men det har jag inte fått något svar
på. Är kvaliteten sämre på de mindre tingsrätterna än
på de större? Men det finns belägg för hur balanserna
ser ut, och situationen ser faktiskt bättre ut på de
mindre tingsrätterna än på de större. Vi vet också att
antalet inställda mål är större på de stora tingsrätter-
na. Det är ett viktigt mätinstrument.
Det har sagts att kompetensen är en av orsakerna
till centraliseringen. Vid tillsättningen av lagmän har
det befunnits att det har varit betydligt fler ansök-
ningar till tjänsterna vid de mindre tingsrätterna än
vid de större. Detta tycker jag också är en sak som
talar för att det råder en bra situation på de mindre
tingsrätterna.
Jag är väl införstådd med att det behövs en ständig
påfyllning av kompetens även inom domstolsväsen-
det. Det gäller på både det juridiska och det sociala
området.
Signaler har nått mig om att arbetsmiljön är så an-
strängd på vissa ställen av att man försöker hålla
näsan över vattnet att varken verksamhetsplaner eller
utbildning ryms i verksamheten. Detta kom från de
större tingsrätterna.
Fru talman! Från Centerpartiets sida tycker vi att
det är viktigt att iaktta försiktighetsprincipen. Hus-
hållning med resurser är inte heller helt fel. Det är lätt
att med ett enda klubbslag rasera en verksamhet. Men
att bygga upp och få kittet att hålla ihop verksamhe-
ten till en helhet - det är kostsamt, inte minst vad
gäller personalen. Det finns otaliga exempel ute i
verksamheten som vidimerar detta.
Vi i Centerpartiet anser att tillgängligheten och
närheten är en mycket viktig faktor inom rättsväsen-
det i motsats till vad majoriteten tycker, som driver
denna centraliseringsprocess. Medborgarperspektivet
har inte fått tillräckligt utrymme i regeringens över-
vägande. De förändringar som är genomförda visar
att känslan och respekten för domstolen har föränd-
rats. Domstolen blir något mer anonymt.
Jag kan ta ett exempel från min egen hembygd,
där man nu håller på att lägga ned Klippans tingsrätt.
Man ska komma in till stora Helsingborg. Där känner
man inte detta med att komma till tingsrätten på
samma sätt. Man har inte samma respekt för domsto-
len.
Vi kan se hur oöverlagt det hela har varit. Det
finns inga lokaler. Nu måste man helt plötsligt snabbt
se till att bygga nya lokaler trots att det finns lokaler
vid Klippans tingsrätt. Men det ska väl bli någonting
annat av dem. Det är alltså en väldigt dålig planering
och en dålig helhetssyn.
Man kan också nämna sådana praktiska exempel
som drabbar medborgarna när de kommer in till stor-
staden - om vi nu tar mitt eget område, Helsingborg.
Det är jättesvårt att få parkering, det är jättesvårt att ta
sig dit och det är dyrt. Vem får betala? Jo, det är
medborgaren som får betala. På samma sätt tar det
längre tid att resa, man måste ha längre ledighet från
arbetet osv. Detta drabbar den enskilde, och man kan
inte säga att det ökar tillgängligheten.
Nu föreslår man här på samma sätt att Eslövs
tingsrätt ska förläggas till Lund. Tingsrätten ligger
inklämd mitt i city. Man får ordna nya lokaler någon
annanstans, för det går inte att tränga in mer verk-
samhet. Alla som har varit och besökt Lund vet vilka
svårigheter det är att komma in i denna stad, i alla fall
om man kommer med bil.
Jag vill lyfta fram en annan sak när det gäller lätt-
tillgängligheten. Det gäller ett påpekande som kom
från kvinnojourernas verksamhet. Man påtalar vikten
av att bibehålla en decentraliserad tingsrättsorganisa-
tion. Kvinnorna säger att det är viktigt att komma till
en tingsrätt där de känner igen sig, där de känner
förtroende och där de känner både nämndemän och
personal. Det känns tryggt att komma dit, och vi vet
ju att det handlar om svåra situationer.
Fru talman! Jag har uppfattat samverkan och sam-
arbete mellan myndigheter inom rättsväsendet som ett
prioriterat område. Trots det driver regeringen ige-
nom ett förslag som går tvärtemot detta. Jag tar åter-
igen exemplet från Skåne. Landskronas tingsrätt
föreslås ett samarbete med Lund, trots att den i övriga
rättsinstanssammanhang tillhör Helsingborgsområdet.
Då går man ju precis tvärtemot det man säger att man
prioriterar - att det ska vara samverkan och att man
ska samma geografiska område. Det måste ligga
någon annan hund begraven i detta ställningstagande.
Vi har frågat efter utvärdering. Den signalen har
landat. Nu föreslår regeringen en utvärdering, men vi
från den samlade borgerligheten tycker att det ska
vara en utomstående oberoende utvärdering. Det ska
inte vara Domstolsverket som ska göra den. Dom-
stolsverket har ju varit inblandat i allt från direktivens
början till genomförandet. Nej, vi anser att det behö-
ver vara någon med andra glasögon. Denna utvärde-
ring bör göras nu, innan fler omorganisationer kom-
mer till stånd, för att dra lärdom av de erfarenheter
som gjorts.
Det står i betänkandet att utskottsmajoriteten för-
utsätter att det blir en utvärdering med parlamenta-
riskt inslag - och det är ju ett steg i rätt riktning. Men
för övrigt verkar det som att man biter sig fast vid just
Domstolsverket och vill att det är verket som ska
fortsätta.
Anders Högmark räknade här upp dem som var
genomförda, beslutade, planerade och icke rörda. Det
finns faktiskt inte mycket kvar. Jag vill upprepa detta
med försiktighetsprincipen. Det är lätt att rasa, men
det är svårt att bygga upp. Jag vill verkligen vädja till
riksdagsledamöterna att betänka möjligheten att göra
en utvärdering nu och avvakta vidare förändringar.
Då kan vi verkligen ha nytta av det utvärderingsmate-
rial som kommer fram.
Med tanke på domstolarnas självständiga ställning
är det viktigt att balansera Domstolsverkets service-
roll. Centerpartiet vill ha en utredning som får till
uppgift att undersöka möjligheten att lägga ned Dom-
stolsverket och genomföra en decentralisering av
verksamheten ut till domstolarna. Anledningen är just
domstolarnas självständighet.
Det är ganska intressant att läsa vidare i den skri-
velse som kom från Sveriges domarförbund. Där
menar man att det är dags att göra en granskning och
en översyn av verkets uppgifter, ställning och styr-
ning. Därför bör en grundlig genomgång också göras
av vad våra internationella åtaganden kräver av oss
när det gäller domstolarnas och domarnas konstitu-
tionella ställning och vad som krävs av regering och
riksdag för att garantera denna ställning.
Jag tycker att en sådan skrivelse från Sveriges
domarförbund har en viss tyngd. Det är viktigt att vi
lyssnar på dem.
Fru talman! Naturligtvis står jag bakom alla Cen-
terpartiets reservationer, men för tids vinnande yrkar
jag bifall endast till reservation nr 2.