Fru talman! Jag tycker väl kanske att Ann-Marie
Fagerström kom lite lindrigt undan. Det är inte alls så
att utredningen ligger i det tidsskede vi hade önskat.
Vi har krävt att det omgående ska tillsättas en utred-
ning, och då ska vi inte ha några ytterligare beslut om
nedläggningar. Det är det som Ann-Marie och majo-
riteten fortfarande vidhåller.
Jag fick inte svar på mina frågor. Jag skulle bara
vilja repetera några av dem. Majoriteten säger i be-
tänkandetexten att det inte finns någonting som tyder
på att framtida förändringar skulle leda till en så stark
koncentration som en tingsrätt i ett län. Vi har rap-
porter om utredningens förslag i åtminstone två län,
och man är mycket oroad över utvecklingen.
Jag skulle vilja fråga Ann-Marie om det kan vara
en hälsning till Värmland och Jämtland att man inte
behöver oroa sig, och att det inte kommer att bli så att
det bara finns en tingsrätt i länen.
Ann-Marie säger att närhet i allmänhet ska väga
tungt. Man kan titta på mitt hemlän. Där finns det i
dag kvar tre fungerande tingsrätter som det inte har
sagts så mycket om. Men man förhandlar nu om att ta
bort Bollnäs tingsrätt. Kvar blir då tingsrätterna i
Hudiksvall och Gävle utmed kusten. Hela inlandet,
Hälsingland och Gästrikland står utan tingsrätter. Det
finns ingenting av närhetsperspektivet i detta tänkan-
de.
Alltför små enheter är ett hinder, säger Ann-Marie
i sitt anförande och talar om hur bra det är med stora
tingsrätter. Samtidigt säger hon lite motsägelsefullt
att hon inser att en del tingsrätter kan bli för stora.
Bodström sade i den debatt som hölls för någon
månad sedan: Det är inte säkert att vi bara ska gå mot
större domstolar. Tvärtom är frågan nu aktuell om
inte t.ex. Stockholms tingsrätt är för stor. Om det blir
för stora domstolar blir det ineffektivt bara av den
anledningen.
Ett litet klargörande, Ann-Marie Fagerström!