Fru talman! I dag behandlar vi den skrivelse som
regeringen överlämnade till riksdagen i mars angåen-
de reformeringen av domstolsväsendet, information
och uppföljning av handlingsplanen.
I skrivelsen redogör regeringen för några pågåen-
de utredningar som berör domstolarna samt processu-
ella förändringar som planeras eller som nyligen
beslutats. Vidare redogör regeringen i skrivelsen för
genomförda, beslutade och planerade förändringar av
tingsrättsorganisationen samtidigt som en utvärdering
aviseras.
Redan i april 2000 överlämnade dåvarande justi-
tieministern regeringens skrivelse Reformering av
domstolsväsendet - en handlingsplan till riksdagen.
Efter det har det varit en del turer omkring det pågå-
ende reformarbetet. En del förändringar har redan
hunnit verkställas. Andra är beslutade men ej genom-
förda. Av detta betänkande framgår det att det finns
en del påtänkta förslag till förändringar.
Det vi socialdemokrater har märkt är att man ute i
domstolarna i stort sett har bemött de förändringar
som har skett positivt. Förändringarna har varit nöd-
vändiga för vi ska uppnå ett kvalitativt och attraktivt
domstolsväsende. Inte minst viktigt är det att våra
domstolar blir attraktiva och att det ges möjlighet till
en bra utveckling för all personal som arbetar inom
myndigheten.
En väl fungerande beredningsorganisation är ett
måste om vi ska lyckas renodla domarnas roll. Här
spelar domstolssekreterarna en viktig roll. Det blir
nödvändigt att kvalitativt höja statusen för denna
kategori och ge ett utökat ansvar med mer ansvars-
fulla arbetsuppgifter.
Av särskild betydelse är det att vi får kompetenta
domare till våra domstolar. De måste ges tillfälle att
döma på ett kvalitativt och självständigt sätt. Det är
ett måste att skapa en organisation som ger utrymme
för kompetenshöjning.
Om detta ska bli verklighet får inte våra domstolar
vara så små att de blir sårbara vid tillfälliga eller
långvariga personalbrister. Det kan gälla vid sjuk-
dom, föräldraledighet likväl som när någon har behov
av kompetensutveckling.
Redan i förra årets handlingsplan beskrev rege-
ringen tydligt de allmänna principer som borde bilda
utgångspunkt vid reformeringen av domstolsväsen-
det. Dessa utgångspunkter ställde sig riksdagen bak-
om likväl som regeringens tankar i fråga om de orga-
nisatoriska lösningarna.
Regeringen har gjort flera förändringar av dom-
kretsindelningen, och ett antal tingsrätter har lagts
samman. I bl.a. Skåne, Blekinge, Östergötland,
Västmanland och Västernorrland finns nu förslag
eller beslut om tingsrätter med två eller flera kansli-
orter i en gemensam domkrets. Flera fasta tingsställen
har inrättats.
Medborgarna ställer högre och berättigade krav på
snabbhet, god service, ett gott bemötande och effekti-
vitet i verksamheten. Sveriges inträde i EU, närings-
livets och privatlivets ökade internationalisering och
teknikutveckling är några faktorer som innebär helt
nya krav på våra domare och domstolar. De mål som
handläggs i våra domstolar blir mer omfattande och
mer komplicerade. Dessa krav måste kunna mötas
med bibehållna höga krav på rättssäkerhet.
Fru talman! Ingen torde undgå att förstå att alltför
små enheter kommer att vara ett hinder för utveck-
lingen inom denna länk av rättskedjan framgent. En
av utgångspunkterna för reformarbetet måste dock
vara att domstolarna ska finnas på sådan platser i
landet att de allra flesta medborgarna har ett rimligt
avstånd till en tingsrätt. Vi socialdemokrater anser
därför att den geografiska närheten till domstolen och
domstolens lokala förankring i allmänhet måste få
väga tungt.
Samtidigt som vi socialdemokrater delar regering-
ens uppfattning att det är en nödvändighet att refor-
marbetet fortskrider, inte minst här i Stockholm, vill
vi understryka vikten av att de organisationsföränd-
ringar som genomförs också följs upp och utvärderas.
Vad gäller de redan planerade förändringarna an-
ser vi att de inte innebär något avsteg från de riktlin-
jer som gäller för tingsrättsorganisationen. Såväl
behovet av lokal förankring som de geografiska för-
hållandena på respektive ort har beaktats av regering-
en. Däremot anser vi socialdemokrater och utskotts-
majoriteten att när det gäller övriga initierade projekt
och utredningar bör resultatet av utvärderingen av-
vaktas innan organisationsförändringar genomförs
såvida de inte är oundgängligen nödvändiga för verk-
samhetens fullgörande.
Regeringen uttalar i sin skrivelse att de organisa-
tionsförändringar som gjorts nu bör utvärderas, men
det framgick inte i vilka former utvärderingen bör
göras. Dock utgår vi för vår del från att regeringen
utformar utvärderingsarbetet så att organisationsför-
ändringarna blir genomlysta på ett bra och tillfreds-
ställande sätt. Vi förutsätter också att utvärderingen
kommer att innehålla ett parlamentariskt inslag.
Fru talman! Till sist vill jag betona att reformar-
betet måste drivas vidare så att alla medborgare, oav-
sett var de bor, har tillgång till en dömande verksam-
het av högsta tänkbara kvalitet och rättssäkerhet. Med
detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och
avslag på samtliga reservationer.