Fru talman! Märta Johansson sade tidigare att
årets viktigaste match spelas i kväll. Det kanske är
med lite avundsjuka man tänker på dem som är ute i
solen. Måhända någon av aktörerna i matchen hade
spelat i en viktigare division här i kammaren i kväll.
Fru talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till
reservation 1. För övrigt står vi bakom alla våra re-
servationer.
Regeringen genomför just nu ett reformarbete vad
gäller rättsväsendet runtom i vårt land. Men man kan
fråga sig om Regeringskansliet och regeringspartierna
verkligen har fått till ordalydelsen rätt.
Enligt Norstedts ordbok betyder ordet reform
"samhällelig förändring som är avsedd att leda till
förbättring". Hur jag än försöker, fru talman, fattar
jag inte hur den fortsatta massnedläggningen av dom-
stolar i Sverige kan sägas vara en förbättring. Om
regeringens s.k. reformarbete får fortsätta så innebär
det att vi förlorar ytterligare tio tingsrätter under 2001
och 2002 och att fem ska omorganiseras.
Enligt kristdemokraternas uppfattning är rege-
ringens politik på området snarare en deformerings-
politik. Deformering betyder "ofördelaktig utveck-
ling", vilket är ett ganska milt uttryck för vad som
pågår med våra tingsrätter just nu.
Tiderna - och de officiella skälen - har förändrats,
men regeringens reformeringssträvanden och ned-
läggningspolitik består. Tidigare motiverade rege-
ringen nedläggningarna ekonomiskt. Numera åbero-
pas kvalitetsmässiga skäl. Ingen har egentligen kun-
nat påvisa att de mindre domstolarnas verksamhet
håller sämre kvalitet än de större. Det är en villfarelse
att den marginella ökning som sker av antalet domare
vid en sammanslagning medför att man kan uppnå en
högre grad av specialisering i den allmänna tingsrät-
ten.
Vad som däremot står absolut klart är att det lo-
kala rättslivet i stor utsträckning försvinner med dessa
nedläggningar. Är detta förbättringar? Nej, den lokala
tingsrätten utgör en viktig del i ortens självbild, är en
källa till stolthet och synnerligen viktig för att bevara
förtroendet för rättsväsendet. Vid en nedläggning av
tingsrätterna riskerar även orterna att utarmas på
kompetens och utvecklingskraft. Ett levande tingshus
påminner invånarna om rättssamhällets närvaro. En
nedlagd tingsrätt innebär att poliser, åklagare och
advokater försvinner från orten - rättssamhället berö-
vas förutsättningar att fungera.
Utredningens förslag till beslut att det endast ska
finnas en tingsrätt i Värmland och en tingsrätt i
Jämtland, och om jag inte tar alldeles fel så småning-
om också endast en tingsrätt i Gävleborgs län, anser
jag vara oacceptabelt. Vi kan bara konstatera att det
utan tvekan är en centralistisk vind som har blåst
genom svenskt rättsväsende de senaste åren.
Modellen har varit en central administration med
lokal verksamhet. Den ideologin har drabbat också
kronofogdemyndigheterna, åklagarna och polisen.
Ingenstans har egentligen modellen lyckats till hundra
procent. Däremot har konsekvenserna av regeringens
kortsiktiga politik fört med sig många och stora pro-
blem.
Vi kristdemokrater utesluter inte en förändring av
tingsrättsorganisationen. Vi är beredda att möta de
krav som samhällsutvecklingen medför. Men en för-
ändring kan inte göras utan att hänsyn tas till helhet-
sperspektivet. Kristdemokratiska mål med en ny
domstolsorganisation är ett livaktigt, kompetent och
lokalt förankrat rättsliv. Om någonsin regionala as-
pekter har någon betydelse gäller väl det rättsväsen-
det och dess befintlighet över hela landet.
Vi är mycket oroade över detta. Risken är stor att
det så småningom endast blir en tingsrätt i varje län.
Det var egentligen vad Domstolskommittén var ute
efter. Då blev det dock omöjligt att förankra nedlägg-
ningsplanerna politiskt, och kommitténs arbete stop-
pades. Men efter det har regeringen använt Dom-
stolsverket som ett verktyg och strypt de mindre
tingsrätternas verksamhet genom att plocka ifrån dem
resurser.
I utskottstexten kan vi läsa att en av utgångs-
punkterna vid den s.k. reformeringen av tingsrättsor-
ganisationen är att de allra flesta medborgarna ska ha
rimligt avstånd till en tingsrätt. Jag vet inte vad majo-
riteten menar när den säger närhet. Jag hävdar att den
här sammanslagningen definitivt inte är genomtänkt
glesbygdspolitik om man tittar på avstånden i gles-
bygdsområdena. Det blir oerhört långa avstånd till
närmaste domstol om förslagen får gehör.
När man läser betänkandetexten ser man att majo-
riteten också säger så här, och lyssna noga nu: "Den
geografiska närheten till domstolen och domstolens
lokala förankring i allmänhet måste enligt utskottets
mening få väga tungt. - - - Inte i något fall har lös-
ningen blivit vad som skulle kunna kallas en
länstingsrätt; det finns inte heller något som tyder på
att de kommande förändringarna skulle leda till en så
stark koncentration av den dömande verksamheten."
Då skulle jag vilja ställa frågan till majoriteten:
Vad menar ni egentligen med detta? Kan ni förklara
för mig vad reformeringsplanerna med en tingsrätt för
Jämtland kallas, som ändå klart framgår av utred-
ningens förslag, eller vad utredningens förslag med
en tingsrätt för Värmland kallas? Kan Ann-Marie
Fagerström i denna debatt garantera att det som ut-
skottstexten här säger kommer att hålla och att det
inte kommer att bli bara en tingsrätt i varje län?
Att vilja tala om närhet i det här sammanhanget
känns nästan oförskämt. Ta t.ex. Jämtlands län. Där
kommer länsborna om det blir en tingsrätt att få 25-
30 mil enkel resa till tingsrätten i Östersund.
Jag frågade justitieministern i en interpellations-
debatt om regeringen hade beräknat de ökade kostna-
der som inträder då det enbart finns en tingsrätt i
länet. Jag fick inget svar, men kanske Ann-Marie
Fagerström kan svara på den frågan här i kväll.
Hur ska resor för den tilltalade, vittnen, vitt-
nesstöd, advokater, åklagare, domare och nämndemän
bekostas? Finns det några beräkningar på hur stora
dessa kostnader kommer att bli? Det gäller övernatt-
ningar på hotell, traktamenten, förlorad arbetsinkomst
etc. Hur ska man över huvud taget kunna motivera
exempelvis vittnen eller nämndemän att vilja ställa
upp med så långa resor och nästan självklart över-
nattning för att kunna klara av förhandlingarna?
När man läser Domstolsverkets budgetunderlag
för 2002-2004 kan man börja undra hur stor insikten
är. Vet de som sitter och beslutar om nedläggningarna
hur det ser ut i stora delar av Sverige och i gles-
bygdsområdena? I Domstolsverkets budgetunderlag
står det att man t.o.m. tror att sammanslagningen av
tingsrätter möjliggör minskade kostnader för resan-
det. Delar Ann-Marie Fagerström Domstolsverkets
uppfattningen i den frågan?
Regeringens målsättning är alltså att större dom-
kretsar skapas. I utskottstexten säger majoriteten att
man arbetar utifrån ett antal olika modeller, bl.a. att
domstolen har s.k. tingsställe vid en eller flera orter.
Jag skulle då vilja fråga majoriteten: Hur ska sä-
kerheten fastställas vid dessa s.k. tingsställen? Låt
mig referera Riksåklagaren från en artikel i Expressen
den 23 februari: Säkerheten vid många domstolar är
dålig, särskilt på orter där det inte finns någon egent-
lig tingsrätt utan bara lokaler som används av domsa-
gans tingsrätt.
Hur går den s.k. modellen som majoriteten nu be-
slutar om med s.k. tingsställen ihop med de övriga
reformer som vi bara för någon månad har beslutat
om när det gäller att öka säkerheten i domstolarna?
Gäller inte det för glesbygdsbor utan tingsrätt?
I en debatt med justitieministern om domstolarnas
framtid sade justitieministern att tanken bakom sam-
manslagningarna av tingsrätterna är att det ska bli
bättre och effektivare för medborgarna. Jag ställde då
frågan till honom varför det måste gå så fort och
varför man inte kan ta det lite lugnare och låta utvär-
deringen få säga sitt innan man fortsätter nedlägg-
ningarna. Då svarade justitieministern att det värsta
för dem som har en negativ inställning är ovissheten.
Därför bör det hela inte vara för utdraget.
Ja, det låter ju vänligt. Det gör så ont med ned-
läggningarna att det är bättre att det går fort. En sådan
inställning skulle kunna vara försvarbar om man
talade om barnafödande men inte om man talar om
nedläggning av tingsrätterna.
Vi kristdemokrater anser att detta är en oansvarig
politik som kommer att få konsekvenser. Ministern
sade också i den nämnda interpellationsdebatten: "att
man ska var ödmjuk inför det här och inte vara alltför
tvärsäker på att det blir bättre eller att det blir sämre."
Vi kristdemokrater menar att man inte gör så snabba
förändringar med så oerhörda konsekvenser om man
inte är säker på att det blir bättre.
Därför kräver vi tillsammans med de övriga bor-
gerliga partierna att en utvärdering av förändringarna
av tingsrättsorganisationen ska ske omgående. I av-
vaktan på denna utvärdering ska inte nya beslut fat-
tas.
Här har riksdagens alla ledamöter utifrån landet
en stor chans att visa sina väljare att de menar allvar
när de har sagt att de ska kämpa med näbbar och klor
för sin lokala tingsrätt. Ja, det är inte bara borgerliga
företrädare som har uttalat sig så utan även socialde-
mokrater, vänsterpartister och miljöpartister.
Så fega inte nu, utan var tuffa och visa att det låg
något bakom alla fagra löften som ni har gett i tid-
ningsartiklar och i radiointervjuer! Rösta med oss för
reservation 3 under punkt 4. Låt oss åtminstone få en
utvärdering innan nedläggningarna fortskrider.
Fru talman! Jag är djupt besviken efter alla dessa
års arbete och kamp för de mindre tingsrätterna. Jag
är besviken över att regeringen med hjälp av stödpar-
tierna så lättvindigt, ogenomtänkt och hänsynslöst
drivit på en enligt kristdemokraternas tycke förhastad
reform som kommer att få konsekvenser som för-
modligen ingen av oss i dag kan beräkna kostnaderna
av.
Visst har liknande misstag gjorts tidigare, och frå-
gan är väl om vi någonsin lär oss av historien. Jag
beklagar denna s.k. reform för medborgarnas skull.
Medborgarna har inte fått en chans att ha något in-
flytande i denna fråga.