Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Reformeringen av domstolsväsendet

KIA ANDREASSON (mp), 2001-06-13 (riksmöte 2000/01).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Miljöpartiets inställning till tings-

rättsorganisationen deklarerade vi redan när vi satt i

1995 års utredning. Det är inre organisationsföränd-

ringar som behövs när det gäller tingsrätterna. Det

gäller speciellt de små, domstolar med upp till tre

domare. Det är för dem vi nu har genomfört föränd-

ringar. Det gäller just små tingsrätter och att vi ska få

en inre organisationsförändring. Det behövs arbetslag

som ser ut på ett annat sätt för att renodla domarrol-

len. Det behövs en beredningsorganisation med be-

redningsjurister för detta ändamål, och det behövs

viss specialisering. Det finns ett stort behov av för-

ändringsarbete inom domstolarna, och just mycket

små domstolar klarar inte detta.

Det behövs också ändrad domarutbildning. Det är

på gång diskussioner om att utreda detta. Det behövs

en domstolsakademi där flera kategorier kan utbildas

och det behövs en ändrad notarieutbildning. Allt detta

tycker jag att Miljöpartiet har klargjort tydligt, och

därav följer den yttre förändringen med sammanslag-

ning och nedläggning av små tingsrätter. Det är detta

som är orsaken.

Det kan man inte tro ibland när oppositionen pra-

tar. Det verkar som om vi skulle ha som mål att lägga

ned tingsrätter. Det kan man ju inte säga utan att inse

nödvändigheten av en förändring. Och, Ragnwi Mar-

celind, i en reform är målet att göra förändringar till

det bättre. Det är självklart att man tror det när man

gör förändringar. Man gör väl inte medvetet motsat-

sen. Vi tror att det här kan bli bra.

Jag vill deklarera tydligt, inte minst till den mode-

rata företrädaren här, att vi tycker att de som nu är

planerade, och det står tydligt vilka som är det, säger

vi ja till. Sedan tycker vi att det ska vara stopp, prin-

cipiellt stopp, utom om det, som det står formulerat,

skulle hända någonting som vi inte kan se i dag.

Sedan ska vi ha en utvärdering, och den ska vara

oberoende. Hur sammansättningen ska vara eller vem

som ska göra detta kan jag inte säga här. Jag skulle

vilja att någon fristående kontrollmyndighet gjorde

det. Riksdagens revisorer är kanske inte kvar vid det

laget, men det kan gälla det som kommer att ersätta.

Utvärderingen kan vi dock inte börja med bums nu.

De nu planerade förändringarna måste verka, de för-

ändringar som vi i dag diskuterar i betänkandet. Det

måste ske om ett par år. Vi får vänta. Men då ska inte

heller några andra förändringar ske.

Det är mest det jag vill ha sagt, men jag kan inte

låta bli att kommentera några reservationer från kd.

Först har man en reservation tillsammans med Cen-

tern om lokal förankring. Här står det väldigt under-

ligt. Det står: "Medborgarnas förtroende och respekt

för domstolarnas avgöranden ökar med vetskapen om

att lokalt verksamma domare och nämndemän sköter

den dömande verksamheten."

Jag förstår inte det resonemanget. Om det vore

folk från grannbyn eller något annat ställe skulle man

inte ha förtroende för dem, för de är inte lokalt verk-

samma. Har man inte blandat ihop detta med polisens

verksamhet och att polisen måste ha lokal förankring

i det brottsförebyggande arbetet och känna till männi-

skor? Det här är ju en belastning. Det är nästan så att

man kan misstänka jäv.

Så har man från kd en annan reservation tillsam-

mans med Moderaterna. Den handlar om domstolar-

nas ställning, och där står det: "Den dömande makten

skall utövas under lagarna och präglas av opartiskhet,

förutsebarhet och likabehandling. Domstolarna har

därmed en särställning jämfört med andra samhälls-

organ." Det är precis motsatsen till vad man säger i

reservation 1. Det är det senare, att den ska utövas

under lagarna och präglas av opartiskhet, som är så

oerhört viktigt och som jag tyckte att Alice tog fram

så bra här.

Det är inte alltför stora skillnader. Jag menar att

oppositionen, speciellt kd, har använt mycket krut

här. Det har varit höjda röster och mycket lite rök och

substans från dessa höjda röster. Jag tycker faktiskt

att vi är ganska överens. Det som inte stämmer är just

det här med de planerade förändringarna, som ni inte

är med på. Men i övrigt är det ungefär samma.

Den plattform som blir efterlyst tycker jag alltså

finns. Jag tycker att vi tar en paus inför utvärderings-

arbetet. Vem som ska göra detta får vi väl komma

överens om. Självständiga domstolar är det väl inget

som helst tvivel om att vi alla vill ha. Domstols-

verkets roll har inte alls, det har jag sagt flera gånger,

inneburit att de självständiga domstolarna har blivit

mindre självständiga i den dömande makten.

Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till utskot-

tets förslag att lägga regeringens skrivelse till hand-

lingarna.

Debatten

Hämtad sida: 40

40 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

KIA ANDREASSON (mp): Reformeringen av domstolsväsendet (2001-06-13) — PRESS0