Fru talman! Jag sade i mitt anförande att
Vänsterpartiet har varit lyhört för välmotiverade
krav på skatteförändringar för små och medelstora
företag. Det bästa exemplet, som jag vet
uppskattades, är att vi ställde upp på avskaffandet
av beskattningen av arbetande kapital i små
företag. Det var en fråga som småföretagarna ansåg
var viktig. Det var litet av en symbolfråga. Jag tror
att frågan betonades mer än som egentligen
motsvarar dess praktiska betydelse, men vi ställde
upp på detta.
Däremot ställer vi inte upp på en skattepolitik som
skapar klyftor och motsättningar mellan anställda,
ägare och företagsledare helt i onödan. Sverige har
ett mycket förmånligt beskattningssystem för
företag. Det har påpekats gång på gång. I varje
skattepolitisk debatt har Lars Bäckström utförligt
redogjort för detta. Vi har sagt att om man skall
göra omfördelningar eller sänka skatten för små
och medelstora företag måste man klara det inom
företagssektorn. Det får vara ett nollsummespel så
att man flyttar över belastning på de större
företagen och lindrar för de mindre. Att man gör
påtagliga sänkningar samtidigt som man höjer
skatten, vilket sker med egenavgifter för de
anställda, för folk som lever på vanliga
arbetsinkomster, accepterar vi inte. Det leder
nämligen inte till några positiva effekter för det
svenska näringslivet. Det skapar onödiga
spänningar. Det skapar misstro mot avsikterna med
politiken. Det skapar också en obalans som hindrar
kreativiteten i företagandet.