Fru talman! Efter en lång och kall vinter kan vi nu
känna att våren är i starkt antågande. Sol och
värme smälter undan snön, och tjällossningen är på
väg.
Så är det också i vår svenska ekonomi.
Tjällossningen inom svensk ekonomi och vårt
näringsliv pågår för fullt.
Vi har haft några tuffa år efter det glada 80-talets
spekulationsekonomi. Detta har inneburit stora
påfrestningar både för enskilda och för företagen.
Men man kan nu se att olika insatser och åtgärder
börjar ge resultat.
Flera år av ekonomisk stagnation är på väg att
brytas. Vi kan se allt fler ljuspunkter och exempel
på återhämtning i svensk ekonomi. De senaste
årens dystra kurvor har vänt och pekar nu uppåt.
Detta kan man dagligen läsa om i svensk press.
Opinionsundersökningar visar också att svenska
folket återfått framtidstron. Det yttrar sig på många
sätt. Bilförsäljningen har bl.a. börjat öka, inte
minst försäljningen av svenska bilar.
Allt fler villor och bostadsrätter finner nya ägare.
Det beror inte minst på den låga räntenivån.
Investeringarna ökar. Företagens orderböcker fylls
på nytt. Exporten ökar kraftigt, och
handelsbalansen visar överskott.
Ökad produktivitet, lägre arbetsgivaravgifter,
sänkta skatter och konkurrenskraftiga löner har
tillsammans med depricieringen av den svenska
kronan gett Sverige och svenska företag
förbättrade möjligheter att öka sin del av
världshandeln.
Till de positiva faktorerna måste också räknas att
inflationen är låg. Förr låg inflationen på 8--10 %.
Nu är den endast 2--3 %. Det är viktigt att vi i
fortsättningen kan föra en finanspolitik som gör att
vi även i framtiden kan behålla inflationen på en låg
nivå.
Att våra banker har börjat tillfriskna hör också till
de positiva begivenheterna. Under de senaste årens
många bankkriser fungerade inte relationerna
mellan kunderna och bankerna på ett bra sätt.
Därför är det nu bra att ett tillfrisknande har skett
och att samtliga banker har lämnat bankakuten.
Normala relationer kan nu återupprättas mellan
banker och kunder.
Förr var räntorna höga. Nu ha vi den lägsta
räntenivån under de senaste 20 åren. Det
underlättar också för den enskilde och för
företagaren. Det underlättar investeringar i
företag, maskiner, byggnader och bostäder.
Fortfarande är dock differensen mellan bankernas
in- och utlåningsräntor ganska stor. I takt med
bankernas tillfrisknande och genom ökad utlåning
kommer räntedifferensen att minska. I dag finns
det faktiskt ganska mycket pengar, ca 500
miljarder, som är disponibla för utlåning.
Förr flyttade företag och investerare utomlands.
Nu flyttar företagen hem igen. Det gäller inte bara
Ericsson och Volvo. Även många andra företag
kommer hem till Sverige. Orsaken är det
förbättrade klimatet för företagande och
investeringar i Sverige.
Målet för den politik som nu förs i vårt land är att
bryta den ekonomiska stagnationen och att sänka
arbetslösheten. Det är viktigt att Sverige återigen
blir en tillväxtnation med stark ekonomi. Att
genomföra detta tar tid och kraft och kräver
åtskilligt av omvandling och förnyelse.
Genom omfattande satsningar på utbildning,
forskning och infrastruktur och med en lindrigare
företagsbeskattning moderniseras nu Sverige för att
bli Europas bästa företagarland.
Inriktningen av skattepolitiken är i första hand att
sänka eller avskaffa sådana skatter som hämmar
företagande, sparande och investeringar.
Vi har hört att förmögenhetsskatten på arbetande
kapital har sänkts. Det är bra att Vänsterpartiet
instämmer i detta. Omsättningsskatten på aktier --
den s.k. valpskatten -- och den allmänna
löneavgiften har slopats. Arbetsgivaravgifter har
sänkts liksom gåvoskatten. Det underlättar bl.a.
generationsväxling i företagen.
Visserligen blir det lönsammare att äga aktier, men
det är riskvilligt kapital som vi vill få fram. Det blir
också lönsammare att genomföra
generationsväxlingar i företag. Men vi vill ju att
företagen skall leva vidare, inte säljas och inte
läggas ner.
Jag har nu berört en del av de insatser som den här
regeringen har gjort för att vi skall få ett bättre
företagsklimat. Det betänkande som vi nu
diskuterar behandlar en del anslag till
näringspolitiska insatser. Det finns många olika
avsnitt. Jag skall beröra några av dem. Olle
Lindström, Gudrun Norberg och Roland Lében
kommer också att ta upp vissa avsnitt i
betänkandet.
Mats Lindberg började sitt anförande med att tala
om hur bedrövligt allt är. Han tog fram siffror över
hur konkurserna ökar osv. Jag förstår inte vilka
siffror Mats Lindberg har fått fram. De måste vara
mycket gamla. Ingenting stämmer. I dagens
Svenska Dagbladet kan man läsa följande: Uppåt
på hemmaplan. Konkurserna minskar med 23 %.
Svensk varuexport steg med 28 % osv. Detta är helt
andra siffror än de som Mats Lindberg nämnde. De
siffror han framställde är inte aktuella. Han talade
om sådant som berodde på den förra regeringens
försyndelser med spekulationsekonomi och allt vad
det förde med sig. Därigenom har vi hamnat i den
situation som vi i dag befinner oss i.
Vi har lång väg att gå och ett hårt arbete att ta igen.
Men vi är på rätt väg, och det visar alla siffror.
I inledningen av mitt anförande tillbakavisade jag
de påståenden som framförs av socialdemokraterna
i reservation nr 1. Den förda politiken har lett till
att svensk ekonomi har renoverats och att svenska
företag börjar få mycket goda möjligheter att hävda
sig i internationell konkurrens.
Socialdemokraterna säger i sin reservation att det
krävs en god lönsamhet i näringslivet av två skäl,
dels för att generera kapital till investeringar, dels
för att attrahera placerare i en ökad internationell
konkurrens. Det är just detta som regeringen gör.
Regeringen stimulerar till investeringar för att
locka hit utländska placerare. Det har skett, och
kommer att ske.
Innehållet i det program som efterfrågas är också i
flera fall redan genomfört eller kommer att
genomföras. Vi har EU-program,
forskningsprogram, riskkapitalförsörjning för små
och medelstora företag, insatser för uppfinnare och
innovatörer, kvinnligt företagande m.m. Allt detta
har gjorts eller är på gång.
När det gäller reservation nr 3 vill jag påpeka litet
av det som har gjorts under den här
mandatperioden för att förbättra
riskkapitalförsörjningen. Industri- och
nyföretagarfonden har bildats och tillförts 2,4
miljarder. Många nyföretagare -- långt över 1 000 --
har redan fått lån genom denna låneform.
Atle och Bure har tillförts 6,5 miljarder. Förvisso
har kanske inte inledningen av deras verksamhet
blivit vad vi önskade från början. Genom
konstruktionen kommer bl.a. avkastningen att
tillföras de nya utvecklingsbolagen. Det ger också
pengar till de små och medelstora företagen.
Atle har t.ex. också engagerat sig i olika företag.
Atle har förklarat sig villig att starta och delta i
lokala investmentbolag. Här finns många nya idéer
på gång.
De nya regionala utvecklingsbolagen tillförs ca 2,5
miljarder. Det innebär att den miljard som den
tidigare regeringen beslutade om att dra in nu också
kan disponeras för riskkapitalförsörjning för de
små och medelstora företagen.
De sju teknikbrostiftelser som bildades 1993 har till
uppgift att bistå företag i tidiga skeden och
disponerar ett kapital på 1 miljard.
Skatterna har, som jag tidigare anfört, sänkts med
ca 14 miljarder för småföretagen. Kvittningsrätten
har t.ex. återinförts för nystartade företag. När
man ser på vad som har gjorts är det inte svårt att
avvisa kritiken från Socialdemokraterna.
Det finns här i landet intresse för att starta
regionala och lokala investmentbolag. Det kanske
man kan göra med t.ex. Atles medverkan. Det kan
också ske genom regionalpolitiska anslag till
sådana företag.
AP-fondens placeringsrätt har vi många gånger
tidigare debatterat. Inställningen är inte förändrad
nu heller. Vi menar att statens roll är att främja det
enskilda företagandet genom att skapa stabila och
fungerande spelregler.
Stödet till uppfinnare och innovatörer har berörts
av samtliga talare. Det är en synnerligen angelägen
fråga. Det är en fråga som inte har fått sin lösning
tidigare. Svenska uppfinnare har under lång tid inte
fått den hjälp de har behövt i det här landet. De har
sålt sina uppfinningar till andra länder och där fått
hjälp. Därför är det angeläget att det också vidtas
åtgärder för uppfinnare och innovatörer. Det har
både näringsutskottet och regeringen tagit fasta på.
Den utredning som har nämnts här, som Bengt
Dalström har varit aktiv i, har också tagit fram olika
förslag för att förbättra möjligheterna för
uppfinnare och innovatörer.
I det här betänkandet ökar vi som en första åtgärd
på anslaget till produktråden med 5 miljoner, bl.a.
för att man skall kunna genomföra ett
kompetensutbildningsprogram och göra eventuella
personalförstärkningar inom produktråden.
Regeringen har också lagt fram en proposition där
man föreslår en utökning av stödet till innovatörer.
För ändamålet bildas en stiftelse,
Innovationscentrum, med ett kapital på 500
miljoner från de förutvarande löntagarfonderna.
Innovationsstödet föreslås lämnas dels till olika
former av tekniska utvärderingar, tester,
prototyper o.d., dels till kommersiell utvärdering i
form av enklare marknadsundersökningar och
inledande kundkontakter, finansiering m.m. Den
här summan är så tilltagen att den vida överträffar
vad Socialdemokraterna har föreslagit i sin
reservation. Man måste fråga sig varför inte någon
tidigare regering har gjort detta. Ingen har insett
behovet av att göra det. Det är först den här
regeringen som gör detta. Behovet har funnits en
lång tid utan att det har gjorts något. Men nu tas
det ett kraftfullt initiativ.
Kvinnors företagande nämns också i olika
sammanhang. Det är mycket viktigt att främja
deras företagande. Det har vidtagits en rad
åtgärder. Bl.a. har NUTEK fått i uppgift att
genomföra åtgärder för att främja kvinnors
företagande. Åtgärderna avser utveckling av
rådgivnings- och utbildningsverksamhet, insatser
för kunskapsuppbyggnad och rådgivning till
kvinnor som vill starta företag inom offentlig sektor
m.m. Även i beslutet om utvecklingsfonderna
angav vi att insatser för kvinnligt företagande skall
vara en naturlig del av de nya utvecklingsbolagens
verkamhet.
Vi har också förslag i den nya regionalpolitiska
propositionen, där kvinnligt företagande berörs i
flera olika avsnitt. Bl.a. införs ett s.k. mikrostöd på
20 000 kr för investering i småföretag. Det är ett
stöd som jag vet att många kvinnor är intresserade
av. Där föreslås också ett småföretagsstöd på 15 %.
Det kan vara tillämpligt för den här kategorin av
företagare. Även här anser jag att
socialdemokraterna slår in öppna dörrar.
Kompetensutveckling för småföretagare är av stor
betydelse. Sådan har också bedrivits på olika sätt
från den här regeringens sida. Småföretagare har
bl.a. kunnat få låna arbetslösa civilingenjörer.
Genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder har
kompetenshöjande insatser också gjorts.
Regeringen arbetar även med Agenda 2000, som
syftar till kunskap och kompetens för framtiden.
Även den proposition om utbildning och forskning
som regeringen nu har lagt på riksdagens bord
syftar till detta. Där finns också med sådana inslag
som här nämns.
Att kooperativa företag skall behandlas som andra
företag är för mig en självklarhet. Det är en bra
företagsform som passar både inom producent- och
konsumentkooperativa verksamheter. Därför är
det angeläget att t.ex. konkurrenslagstiftningen
justeras så att likabehandling sker.
När det gäller stödet till kooperativ verksamhet i
just detta betänkande har regeringen anvisat ca 4,5
miljoner. Av det vi i näringsutskottet själva har
kunnat höra från statssekreteraren räcker dessa
medel till det stöd som efterfrågats. Det har inte
framförts önskemål om mera medel från lokala
kooperativa utvecklingscentrum.
Jag har själv en mycket positiv syn på kooperativa
företag. Man kan också få stöd till den här
verksamheten direkt från länsanslagen. Också här
finns det medel i den nya regionalpolitiska
propositionen, nämligen ca 2,5 miljoner just för
kooperativa företag.
När det sedan gäller stödet till varvsindustrin blir
man litet konfunderad när Socialdemokraterna och
Ny demokrati återinför varvsstödet.
Regeringspartierna vill med all kraft verka för att
finna vägar så att den svenska varvsindustrin klarar
internationell konkurrens. Uppdraget till EKN att
utreda möjligheten att lämna garantier med
särskilda villkor vid fartygsförsäljning är ett led i
detta. Från regeringspartiernas sida menar vi att
det är angeläget att EKN skyndsamt redovisar sitt
uppdrag. Om EKN:s uppdrag resulterar i förslag
som syftar till likvärdiga garantivillkor för den
svenska varvsnäringen skall regeringen genomföra
dessa.
Att införa varvsstöd i enlighet med
utskottsmajoritetens förslag rimmar väldigt illa
med vårt mål att vi skall arbeta iom OECD för att
helt avveckla varvssubventionerna. De
förhandlingar som sker -- dessutom under svenskt
ordförandeskap -- går ut på att vi skall avskaffa
varvsstödet. Jag undrar hur trovärdiga vi blir när vi
nu själva inför ett varvsstöd.
Fru talman! Som jag tidigare har angivit har
regeringen vidtagit många olika åtgärder som har
lett till att vårt näringsliv nu är på rätt väg. Jag vill
yrka bifall till utskottets hemställan med undantag
för de reservationer som regeringspartierna står
bakom och avslag på reservationer och
meningsyttring från Socialdemokraterna, Ny
demokrati och Vänsterpartiet. Jag yrkar således
bifall till reservationerna 14, 15, 17 och 26.