Fru talman! Den näringspolitik som den borgerliga
regeringen och näringsminister Per Westerberg nu
bedriver är ett misslyckande för vårt land. Utfallet
av regeringens näringspolitik skall värderas utifrån
de målsättningar och löften som ställts upp i de
regeringsdeklarationer som avlämnats sedan 1991.
Det sades att 1990-talet skulle bli en renässans för
små- och nyföretagandet. Detta utlovades i oktober
1991. Sverige skulle återupprättas som en tillväxt-
och företagarnation med en stark och växande
ekonomi. Regeringens näringspolitik har i olika
avseenden utformats utifrån mer renodlat
ideologiska hänsyn än vad som varit sakligt
motiverat. Och det är moderat ideologi som har fått
färga den politik som förts.
Det är nu dags att jämföra regeringens stolta
paroller med vad som faktiskt har hänt.
Bruttonationalprodukten har sjunkit tre år i följd.
Detta har aldrig tidigare hänt under 1900-talet.
Fallet uppgår till 5 %, vilket motsvarar ca 75
miljarder kronor i bortfall av produktion.
Nedgången har varit särskilt stark i industrin.
Antalet konkurser har aldrig varit större. Sedan
regeringen Bildt tillträdde i oktober 1991 har över
45 000 företag gått i konkurs. För första gången
överstiger antalet konkurser antalet nyetablerade
företag. Det som skulle bli en småföretagarnas
renässans har i stället blivit en utslagning av
småföretag utan motstycke.
Ett grundläggande fel i regeringens politik är att
man betraktar näringspolitik som ett
avvecklingsområde. Landets näringsminister vill
uppenbarligen med sina insatser avveckla sitt
fögderi, och inte utveckla möjligheterna för
svenska företag och svenskt näringsliv.
Enligt min mening finns det två nyckelfrågor när
det gäller den framtida näringspolitiken. Den ena
är att stärka den inhemska efterfrågan, den andra
är att stärka den strukturella utvecklingen av
näringslivet. Här handlar det bl.a. om hur
innovationsklimatet kan förbättras.
Näringspolitikens uppgift är också att med
utgångspunkt i en sund penning- och finanspolitik
främja en god utveckling av näringslivet. Alla
politikområden måste samverka för att målet om en
uthållig tillväxt skall kunna uppnås. Staten måste
utforma fasta spelregler för företagen och genom
bl.a. selektiva insatser stödja utvecklingen av
framför allt små och medelstora företag. Här
handlar det bl.a. om olika typer av
branschprogram.
En god lönsamhet i näringslivet är nödvändig av två
skäl: det gäller dels att generera kapital för egna
investeringar, dels att attrahera placerare i en ökad
internationell konkurrens.
Vi socialdemokrater har en annan näringspolitisk
grundsyn än regeringen. Marknaden styrs inte av
en osynlig hand som automatiskt leder till det bästa
samhällsekonomiska resultatet. I vårt komplexa
samhälle, där den viktigaste produktionsfaktorn är
den kunskap och kompetens som människor
besitter, blir insatser av det offentliga allt viktigare.
Statliga och kommunala insatser inom
näringspolitiken spelar -- tvärtemot vad som påstås
i nyliberala ideologier -- en allt större roll än
tidigare. Detta är ett synsätt som vunnit allt större
gehör i vår omvärld.
Ett bärande tema i den socialdemokratiska
näringspolitiken är att stärka småföretagandet. Vi
har föreslagit olika åtgärder för att åstadkomma
detta. Vi har bl.a. krävt att regeringen skall
återkomma till riksdagen med ett samlat
näringspolitiskt program för små och medelstora
företag. Programmet bör utformas i ett
Europaperspektiv och särskilt beakta två saker:
dels en samordning med EU:s näringspolitik, dels
förslag om stöd och stimulans till små och
medelstora företag att komma ut på
Europamarknaden. Det finns en risk att svenska
företags konkurrenskraft allvarligt försämras
jämfört med företag i andra europeiska länder.
Svenska småföretag behöver t.ex. någon form av
exportstöd. Vi har föreslagit att 50 miljoner kronor
anslås för detta.
Vad det framför allt handlar om är en satsning på
olika branschprogram. Vi måste rikta in våra
ansträngningar på att delta i dessa program. Annars
kommer vi på efterkälken i förhållande till
utvecklingen i de andra europeiska länderna.
Samtidigt måste vi upprätta egna nationella
program på olika områden. I den näringspolitik
som framför allt Moderaterna bedriver har man av
ideologiska skäl avvisat alla selektiva insatser.
Områden som är viktiga att satsa på är skogsbruk,
träteknik, verkstadsteknik, informationsteknologi
och livsmedelsfrågor. Den verkstadstekniska
delegation som tidigare funnits bör återskapas. Det
är också angeläget att slå vakt om vår svenska
gruvindustri. För att gruvnäringen långsiktigt skall
överleva måste en kraftfull satsning ske på
baskartering och mineralprospektering. Vi har
föreslagit att 350 miljoner kronor skall avsättas för
satsningar på olika branschprogram.
Fru talman! När det gäller kapitalförsörjningen till
små och medelstora företag saknas ett
helhetsgrepp. I ett läge där marknaden erbjuder få
eller inga lösningar av hur svenskt näringsliv skall
kunna förses med riskvilligt kapital saknas
konkreta och verkningsfulla initiativ från
regeringen. Den verksamhet som bedrivs i de
riskkapitalbolag som fått tillgång till
löntagarfondsmedlen har inte kommit
småföretagen till del. Vi anser att det statliga
kapitalet i förvaltningsbolagen Atle och Bure kan
göra bättre nytta på annat sätt. Därför har vi krävt
att staten skall sälja sina aktier i dessa bolag och
tillföra den centrala fonden för utvecklingsbolagen
dessa 300 miljoner kronor.
Näringspolitiken måste också prioritera åtgärder
för att främja kvinnors företagande och
nyföretagande i kooperativ form. Särskilda insatser
måste göras för att stödja kvinnor som vill starta
eget företag eller på annat sätt engagera sig i små
och medelstora företag. Detta gäller inte minst på
mindre orter i glesbygd. Det sistnämnda gäller
också för det kooperativa nyföretagande som nu är
på frammarsch. Här måste lagstiftning och andra
former av stödåtgärder anpassas till de särskilda
villkor som gäller för kooperativ verksamhet.
För att fullfölja bl.a. de uppgifter som vi redovisat
behövs en kompetent och kraftfull statlig aktör.
Den centrala myndigheten för näringslivet är
Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK.
NUTEK:s roll och uppgift är att främja
nyföretagandet och att utveckla befintliga små och
medelstora företag samt att ansvara för att
företagen får information och kunskap om
näringslivets villkor. NUTEK är en samordnande
myndighet för utvecklingsbolagen och spelar därför
en viktig roll när det gäller kapitalförsörjningen till
företag. NUTEK är också ett kontaktorgan för
EU:s program för små och medelstora företag.
Alla de uppgifter som NUTEK har är viktiga för att
stödja och stimulera småföretagen i vårt land.
Därför är det obegripligt att den borgerliga
regeringen har fråntagit NUTEK medel som var
avsedda för att man skulle kunna fullfölja dessa
viktiga uppgifter. Det är angeläget att ge NUTEK
rejält med resurser så att man där kan fullfölja de
för de svenska småföretagen så viktiga uppgifterna.
Fru talman! Jag har här redovisat en del av de
satsningar som vi socialdemokrater vill göra för att
stödja och utveckla svenskt näringsliv och svenska
småföretag.
Det är med tillfredsställelse som jag kan konstatera
att utskottets majoritet har följt den
socialdemokratiska linjen när det gäller de
kooperativa företagen, stödet till varvsindustrin,
attachéverksamheten och den geologiska
undersökningsverksamheten. Det är min
förhoppning att denna linje nu även vinner gehör
här i kammaren, så att dessa åtgärder som är av
mycket stor betydelse för utvecklingen i Sverige
också genomförs.
Fru talman! Jag övergår till att kortfattat
kommentera några av de övriga socialdemokratiska
reservationerna. Förutom den försäljning av Atle
och Bure som jag redovisat tidigare vill vi
ytterligare underlätta situationen på
riskkapitalmarknaden genom att AP-fonderna
skall medges rätten att placera ytterligare 10
miljoner kronor i aktier i mindre och medelstora
företag.
Vi anser också att det kvinnliga företagandet, som
har haft en positiv utveckling, bör ges ytterligare
förstärkningar med 10 miljoner kronor, detta för att
öka stödet till utbildning, kunskapsöverföring,
rådgivning och bildande av nätverk för kvinnligt
företagande. Det har visat sig att det finns många
hinder för kvinnor att etablera sig som företagare.
Detta bör man med dessa nya resurser kunna
avhjälpa.
Stödet till uppfinnare har vi socialdemokrater
påtalat vid ett antal tillfällen i denna kammare. Jag
tror också att vi varit överens om de behov som
finns. Men regeringen har nu förhalat dessa insatser
under i stort sett två år. Det är beklagligt att det
skall ta så lång tid innan man åstadkommer något.
Vi socialdemokrater vill förstärka rådgivningen
genom att produktråden förstärks. Vi vill också att
Svenska Uppfinnareföreningen får utökade
resurser för sin verksamhet. Därför föreslår vi en
utökning med 25 miljoner kronor, varav 19
miljoner skall avse produktråden och 6 miljoner
skall avse Svenska Uppfinnareföreningen.
Fru talman! När det gäller prospektering har
utskottets majoritet inte heller denna gång beaktat
förhållandet att den svenska gruvnäringen utan
statliga insatser på prospekteringsområdet kommer
att försvinna. Sverige är det enda land i världen som
har rika förekomster av mineraler och där man inte
genom statliga insatser prospekterar. Det har också
visat sig att vår prospekteringsnivå drastiskt har
minskat och i stort sett halverats under de senaste
åren. Den borgerliga tron på att marknaden skulle
lösa detta har än en gång visat sig vara felaktig. Vi
socialdemokrater anvisar därför 85 miljoner kronor
till prospektering.
Fru talman! Avslutningsvis vill jag framhålla att vi
socialdemokrater står bakom samtliga s-
reservationer. Men jag yrkar endast bifall på
reservationerna 1, 3, 5, 11, 18, 20, 21, 22 och 24. I
övrigt yrkar jag bifall till utskottets hemställan.