Herr talman! Låt mig börja med att tacka Roland
Lében för ett erkännande av socialdemokratisk
politik sett i ett historiskt perspektiv. Annars skulle
man kunna tro av denna debatt att om
socialdemokratin hade fått fortsätta att regera hade
vi hamnat i avgrunden. Gudrun Norberg avslutade
sitt inlägg med att säga: ''Bevare Sverige för en ny
socialdemokratisk regering!''
Herr talman! Min parti- och utskottskollega Mats
Lindberg har på ett utomordentligt sätt redogjort
för hur vi socialdemokrater uppfattar regeringens
brist på en offensiv näringspolitik. Låt mig
emellertid göra några noteringar och kommentarer
till vissa reservationer som vi socialdemokrater står
för.
Både i dag och tidigare har vi socialdemokrater ofta
beskyllts av en del av våra politiska motståndare för
att vara näringslivsfientligt inställda. Men detta är
en stor myt och är felaktigt. Jag tror att jag kan
påstå att historien om vårt lands utveckling visar att
det är tack vare en framsynt inställning från såväl
socialdemokratin som fackföreningsrörelsen som
det har varit möjligt att mera rättvist både utveckla
och fördela det vi gemensamt producerar.
Självfallet blir en viktig utgångspunkt att
understödja och underlätta för nödvändiga och
fortgående strukturomvandlingar mot en alltmer
högproduktiv varu- och tjänstesektor.
I dag ser vi en delad bild. Exportindustrin noterar
fortsatta framgångar. Detta beror till stor del på en
mycket försämrad krona, dvs. en intern
depreciering på 30 %. I debatten har det talats om
andra åtgärder som skulle ha underlättat precis lika
mycket. Men det viktiga är att det är kronans fall,
en misslyckad penningpolitik, som har lett till att
det i dag går bättre än tidigare. Men det förödande
är att samtidigt har hemmamarknaden nästan helt
kollapsat.
Kjell Ericsson gjorde ett stort nummer av att vi nu
noterar en stor uppgång. Det är väl i sig bra. Det är
naturligtvis bra att det går bättre. Men det kunde
ha gått väsentligt bättre.
Vi socialdemokrater har under vår oppositionstid
lagt fram förslag som kunde ha förhindrat det ras
vi har upplevt. Det är naturligtvis glädjande, Kjell
Ericsson, att antalet konkurser har minskat med
23 %. Men antag att 1 000 företag till skulle kunna
gå i konkurs i år. Det innebär att det skulle vara
fråga om 230 färre konkurser. Det är fortfarande
770 som kommer att gå i konkurs med tanke på den
politik som bedrivs. Det är enkel matematik, Kjell
Ericsson.
Det är nödvändigt att, som vi har framhållit i vår
partimotion, ta ett samlat grepp för att lösa de
problem som finns samt att skapa möjligheter för
en bättre utveckling. Det innebär att fler
politikområden -- det har framhållits i debatten --
måste samverka för att skapa en god och varaktig
tillväxt som kan fördelas rättvist.
Herr talman! Felet med den nuvarande borgerliga
politiken är en näst intill fanatisk tilltro till att
marknaden skall sköta allt. Då löses problemet av
sig självt. Man tror att med hjälp av
skattesänkningar på kapitalinkomster, omfattande
avregleringar utan konsekvensanalyser och
privatisering och utförsäljning av gemensamma
tillgångar, skall alla problem bli lösta.
Herr talman! Den borgerliga näringspolitiken, som
den hittills har redovisats, kommer inte att minska
en rekordstor arbetslöshet. Den kommer inte
heller att utveckla och förnya vårt näringsliv.
Herr talman! Jag har sedan jag trädde in i denna
kammare 1985 deltagit i ett antal debatter om
näringspolitiken. Det har ofta vid dessa debatter
framkommit mycket stor kritik och nästintill tjat
mot de löntagarfonder som vi socialdemokrater lät
införa. Löntagarfonderna var avsedda att vid den
tidpunkten justera övervinster i företag för att
skapa förutsättningar för att samhällsmedborgarna
skulle få en vettig pension på ålderns höst.
Dessa löntagarfonder blir nu ett stort gigantiskt
nummer för den borgerliga regeringen.
Avkastningen från dessa löntagarfonder skall bli en
stor gottpåse i valrörelsen. Den skall delas ut på
område efter område. Nu är det slut på tjatet om
dessa förhatliga löntagarfonder. Nu skall de
användas, men på ett helt annat sätt än vad de var
tänkta för från början.
Herr talman! Precis som Mats Lindberg nämnde
kommer det att krävas fasta spelregler. Det gäller
på energipolitikens område. Det gäller på
skattepolitikens område. En återgång till 1991-års
skatteuppgörelse blir nödvändig. Det var en
skatteuppgörelse vi gjorde med ett annat politiskt
parti. Företrädare för Industriförbundet stod
bakom denna skatteuppgörelse. Det är nödvändigt
med rättvisa också i skattesystemet. Jag delar de
uppfattningar som har redogjorts från talarstolen
tidigare, dvs. vad som nu har skett är en
övervältring av skattekostnader på vanliga
inkomsttagare.
Det krävs en god lönsamhet, som skall användas till
produktiva investeringar och till insatser som höjer
de anställdas kompetens och till utveckling av en
bättre arbetsorganisation.
Det krävs en bättre kapitalförsörjning, och som
tidigare sagts bör utvecklingsfonderna eller
utvecklingsbolagen, som de numera kallas, få
bättre utlåningsresurser. Detta har vi också givit
uttryck för i en av de reservationer som Mats
Lindberg har berört.
Herr talman! Uppfinnare och innovatörer bör
enligt oss socialdemokrater få ett bättre stöd än det
som föreslås i propositionen. Det gäller bl.a. en
stärkt rådgivningsverksamhet vid produktråden,
som bör byggas ut. Dessutom bör ett bättre stöd ges
till Svenska Uppfinnareföreningens verksamhet.
Detta har vi utvecklat i reservation nr 6, till vilken
jag härmed yrkar bifall.
I reservation nr 7 pekar vi på att det behövs bättre
och prioriterade åtgärder för att stödja och utveckla
kvinnors företagande. Det var med tillfredsställelse
som jag noterade Gudrun Norbergs inlägg i den
delen av debatten om näringspolitiken. Vi
konstaterar att det finns stora
utvecklingsmöjligheter bland kvinnliga företagare
och att internationell statistik visar att det är
kvinnliga företagare som ökar mest bland små och
medelstora företag. Vi socialdemokrater är
övertygade om att våra konkreta förslag om stöd till
utbildning, kunskapsöverföring, rådgivning m.m.
kommer att ge kvinnor bra förutsättningar att
etablera sig som företagare.
Jag ber att få yrka bifall till reservation nr 7.
I reservationerna nr 9, 11 och 12 utvecklar vi
socialdemokraater hur man bör öka insatserna på
olika områden för små och medelstora företag. Vi
vill speciellt framhålla behovet av att ge bättre stöd
till svenska företag som skall konkurrera på den
numera utvidgade europeiska marknaden. Vi anser
det dessutom motiverat med en bättre
kompetensutveckling både för enskilda
arbetstagare och för småföretagare för att de skall
kunna tillgodogöra sig möjligheterna på de nya
teknikområden som växer fram.
Jag ber att få yrka bifall till reservationerna nr 9, 11
och 12.
Vi har i reservationerna nr 16 och 23 tagit upp
frågor som berör stöd till
Standardiseringskommissionens verksamhet och
forskning och utveckling inom livsmedelsindustrin.
Vi menar att båda dessa ändamål förtjänar en
bättre behandling än vad som anges i
propositionen.
Jag yrkar följaktligen bifall till reservationerna nr
16 och 23.
Låt mig så till sist, herr talman, med glädje
konstatera att vi har fått en majoritet av utskottets
ledamöter att lyfta fram den kooperativa
företagsformen och stödet till kooperativ
utveckling. Det finns i dag inom EU en mycket klar
medvetenhet om den kooperativa företagsformens
betydelse och framtidsutsikter. Riksrevisionsverket
har på regeringens uppdrag utvärderat det statliga
stödet till lokala kooperativa utvecklingscentra,
LKU. Man har kommit fram till att lokala
kooperativa utvecklingscentra gör en fantastisk
insats.
LKU:s rådgivningstjänster tas till stor del i anspråk
av icke traditionella företagare. Kunderna är i
mycket stor utsträckning kvinnor, i vissa fall upp till
90 %. Till dem som efterfrågar dessa tjänster hör
landsbygdsbefolkning och arbetshandikappade.
Lokala kooperativa utvecklingscentra bidrar till att
skapa arbetstillfällen, ofta i glesbygd. En försiktig
beräkning visar att LKU under 1992 bidragit till att
skapa 300 nya kooperativa företag. Dessa har i sin
tur givit inemot 1 300 nya arbetstillfällen.
Många av de arbetstillfällen som LKU bidrar till att
skapa i kooperativa företag skulle troligtvis inte ha
kommit till stånd i andra företagsformer.
Riksrevisionsverkets bedömning är att LKU:s
verksamhet från den synpunkten ger ganska bra
valuta för insatta medel.
Herr talman! Det hade varit glädjande om
näringsminister Per Westerberg hade kunnat delta
i denna debatt. Jag har av ett pressmeddelande om
hans engagemang denna vecka förstått att han har
viktigare frågor att sköta. Han har bl.a. i dag träffat
representanter för Träinformation AB och Trätek
på Ingenjörshuset här i Stockholm och talat om
trävarubranschens möjligheter. Det är att beklaga,
herr talman, att det inte finns mycket mer om
sådana frågor i propositionen.
Jag såg i morse näringsministern på TV i en
diskussion med vår företrädare i näringspolitiska
frågor Anders Sundström debattera privatiseringen
av statliga företag. Vi kommer efter behandlingen
av detta betänkande här i kammaren att diskutera
statlig företagsamhet.
Under diskussionen gjordes en
telefonundersökning av vilka som är förespråkare
för respektive motståndare till en fortsatt
privatisering av statlig verksamhet. Ca 4 000
människor ringde under morgonen, och av dem var
67 % motståndare till och 33 % för en fortsatt
privatisering. Det märkliga var, herr talman,
näringsministerns kommentar till att bara 33 % var
förespråkare för en privatisering. Han svarade att
de som förespråkar en privatisering kanske är trötta
på morgonen. Herr talman! Jag tycker att åtskilligt
av den näringspolitik av borgerlig tappning som vi
ser visar på mycket av trötthet.