Herr talman! I måndags hörde jag ett föredrag om
hur kapitalmarknaden och riskkapitalmarknaden
ser ut i Sverige. Där redogjordes mycket tydligt för
alla låneformer som finns och hur mycket kapital
som finns. Det påstods att det inte någon gång i
modern tid har funnits så mycket kapital på
marknaden som det finns i dag. Det gäller även
riskkapital.
Bankernas stora problem i dag är inte
kreditförlusterna. Bankernas stora problem i dag är
hur de skall kunna få i gång utlåningen. Detta gäller
en del av det kapital som finns. Det kan man
egentligen inte betrakta som riskkapital. Det finns
också en mängd riskkapital. Det svåra är att få allt
det här kapitalet i arbete. Det är en process som
inte sker över en natt, men det är en process som
går framåt. Vi har skapat förutsättningar för detta
genom att vi har fått fram så mycket kapital och
riskkapital på marknaden.
Kjell Ericsson var tidigare inne på att
riskkapitalbolagen inte fungerade bra i början. Det
har jag också kritiserat förut. De fungerade inte bra
i början. Men det har förändrats och är nu betydligt
bättre.
Jag kan inte se att socialdemokratisk politik
tidigare var någon mönsterpolitik när det gällde
kvinnligt företagande. Jag säger inte att vi har en
mönsterpolitik för kvinnligt företagande, men det
är viktigt att lyfta upp dessa frågor. Det är sällan
som jag talar om jämställdhet och sådana saker här
i kammaren. Det har fallit utanför det
näringspolitiska arbetet. Men någon gång är det
verkligen intressant att göra det. I dag valde jag att
göra det.
Det är viktigt att någon gång också tala om vad
kvinnligt företagande verkligen betyder. Det finns
en enorm dold resurs i Sverige. Den måste vi ta vara
på mycket bättre. Det finns kompetens, idérikedom
och utvecklingsmöjligheter på många sätt. Vi måste
hjälpas åt att se till att kvinnor också blir
framstående i näringslivet.