Fru talman! Det är med stor glädje som den
moderata riksdagsgruppen i dag kommer att rösta ja
till utrikesutskottets betänkande nr 5 och därmed
tillstyrka propositionen om Sveriges medlemskap i
den europeiska unionen. En långvarig strävan, alltid
engagerande men tidvis motig, att få se Sverige som
fullvärdig deltagare i det europeiska samarbetet
krönes nu med framgång.
Vi har ett stort arbete bakom oss, att föra Sverige
närmare det europeiska samarbetet i alla dess
aspekter, att övertyga en del motsträviga i EG om
värdet av en utvidgning, att framförhandla ett bra
avtal för Sverige, att diskutera och kämpa för
medlemskapet inför folkomröstningen.
Nu går vi in i en ny fas, som medlemmar. Nu
gäller det att ta till vara medlemskapets alla
möjligheter och bemästra dess svårigheter, för sådana
finns också. Men möjligheterna är så många fler. Nu
gäller det för Sverige, dess regering och riksdag, dess
kommuner, landsting, företag, organisationer och
medborgare att ta till vara de nya möjligheter som
öppnar sig. Det är på oss själva det ankommer om det
svenska medlemskapet i EU blir en framgång för oss
svenskar och för våra europeiska medsystrar och
bröder.
Fru talman! De två betänkanden som kammaren
har att behandla här i dag handlar om dessa frågor.
KU fastlägger hur riksdagen bör organisera sitt arbete,
och UU gör i sitt betänkande också en viktig
markering i detta hänseende när man med anledning
av arbetsmarknadsutskottets yttrande och den
information som EU-delegationen sedermera fick om
regeringens regionalpolitiska intentioner konstaterar -
och jag citerar:
"Utskottet vill som sin mening starkt understryka
att en uttömmande redovisning av det slag
arbetsmarknadsutskottet efterfrågat bör ske i former
som medför normal utskottsberedning och möjlighet
till ställningstagande från riksdagens sida."
Utrikesutskottets ordförande Maj-Lis Lööw och
jag har väckt en motion om utrikes- och
säkerhetspolitikens behandling när Sverige har blivit
medlem. Vi tycker i korthet att nuvarande ansvars-
och kompetensfördelning fastslagen i regeringsform
och riksdagsordning bör gälla. EU-nämnden kommer
att bli tillräckligt arbetstyngd med alla de frågor som
naturligen hör den gemensamma marknaden till och
där överstatlighet råder. Sverige vill även som EU-
medlem bedriva en utrikespolitik som grundar sig på
självständiga och breda bedömningar av våra
långsiktiga intressen, och dessa bereds bäst, förutom
av regeringen, i utrikesutskott och utrikesnämnd. Det
är värt att notera att Danmark, som med sitt
Europautvalg är mönsterbildande för oss, nu övergett
ordningen att alla frågor skall behandlas av
Europautvalget. Utrikes- och säkerhetspolitiken
behandlas för sig.
Då KU trots vår kloka argumentering vidhåller
talmanskonferensens förslag till lagtext vill jag
uttrycka förhoppningen att Utrikesnämndens position
som samrådsorgan i viktiga utrikespolitiska frågor
inte rubbas.
Fru talman! Den gemensamma utrikes- och
säkerhetspolitiken GUSP, som är under utveckling,
ser vi moderater som en av de allra viktigaste
områdena för det gemensamma Europasamarbetet.
Skall Europas fred och frihet tryggas och skall
tragedier som den i Bosnien kunna undvikas så måste
Europas stater bygga en allt fastare utrikes- och
säkerhetspolitisk samverkan.
Till denna samverkan kan vi i Sverige föra en
nordeuropeisk dimension. Det är ett första rangens
säkerhetspolitiskt intresse för oss själva att
Östersjöregionen blir en naturlig del av EU-
samverkan och att de baltiska republikerna får en fast
plats i den europeiska familjen. Möjligheterna är nu
stora för oss att väva samman vår egen aktiva
närområdespolitik med EU:s östpolitik och de
resurser som finns i EU:s program och fonder. Genom
det norska utanförskapet - vilket jag livligt beklagar -
blir det svenska och finska ansvaret ännu större visavi
Östersjöregionen och nordvästra Ryssland.
Ett av de glädjande besluten vid toppmötet i Essen
var att förhandlingarna om Europaavtal med de
baltiska staterna kommer att kunna inledas före
årsskiftet. Detta ger de baltiska republikerna en
möjlighet att hinna i kapp de sex centraleuropeiska
staterna och därmed inlemmas i samma politiska
högnivådialog som dessa. De får också en möjlighet
att vara med i samma utvidgningsfas som övriga
centraleuropeiska länder. För den historiska
östutvidgningen föreligger nu en färdplan som får
klarare konturer i vår. Sverige måste verka för att det
till denna färdplan också fogas en tidtabell. Detta är
desto viktigare då en framgångsrik östutvidgning inte
bara kräver fortsatta ansträngningar i reformländerna
utan också betydande reformer av EU:s egen
verksamhet bl.a. i frågor om jordbrukspolitiken och
strukturfonderna.
Sverige bestämde sig för en tidtabell, och den har
hållit. Östutvidgningen måste också ges en fast
tidsram - det är så den blir trovärdig för länder och
folk.
I fråga om Västeuropeiska unionen framhåller
utskottet det angelägna i att vårt land bereds insyn i
och tillgång till de europeiska säkerhetspolitiska
diskussioner som pågår i den utvidgade VEU-kretsen.
Det naturliga för det militärt alliansfria Sverige är att
bli observatör. Då Finland och Österrike redan
deklarerat sin avsikt i detta hänseende borde Sverige
kunna göra sammalunda. Det finns ingen anledning
att töva.
Fru talman! jag underströk tidigare att det är vi
själva som avgör hur vi tar till vara EU-
medlemskapets möjligheter. Det är beklagligt att
regeringen visar sin ovilja att göra detta på ett
konstruktivt sätt i fråga om jordbruket och
livsmedelspolitiken. Vår besvikelse i bl.a. detta
hänseende återspeglas i de gemensamma
reservationerna till detta betänkande till vilka jag
yrkar bifall. Kolleger kommer senare i debatten att ta
upp dessa frågor.
Fru talman! EU är ett fredsprojekt; det är en
gemensam marknad för välfärd och utveckling, det är
ett samarbete för att hantera gränsöverskridande
problem såsom miljöförstörelse och brottslighet. EU
har en historisk mission att ena det Europa som varit
delat. Efter nyår har Sverige ansvaret tillsammans
med EU:s övriga medlemsländer att tillse att EU tar
till vara sina möjligheter och motsvarar medborgarnas
förhoppningar.Fru talman! Låt mig avslutningsvis
peka på några av de områden som vi moderater anser
väsentliga.
Tillväxten måste befrämjas. En strategi för nya
jobb, baserad på såväl en tillväxtbefrämjande
ekonomisk politik, infrastruktursatsningar som en
flexibel arbetsmarknadspolitik, behövs i alla
medlemsländer. Fasta spelregler parat med
avreglering kan hjälpa näringslivet.
Arbetet för en bättre miljö måste fortsätta. EU har
en central roll att spela i att bota och hindra
miljöförstörelsen.
Kampen mot brott och narkotika måste i växande
utsträckning bli en gemensam europeisk
angelägenhet. Samarbetet i den s.k. tredje pelaren har
en stor potential till båtnad för alla EU-medborgare.
Öppenheten, insynen och delaktigheten i EU:s
arbet måste förbättras. Medborgarnas Europa är ett
begrepp som vi moderater vill vara med om att
förverkliga.