Fru talman! Svenska folket har röstat för
medlemskap i Europeiska unionen. Vänsterpartiet har
både före folkomröstningen och därefter sagt att vi
respekterar folkomröstningens resultat. Därför
kommer vi i dag att rösta ja till anslutningen till EU.
Jag kan dock inte enbart säga det utan att
samtidigt klargöra i en röstförklaring att
Vänsterpartiet gör detta trots att vi har mycket
allvarlig kritik mot medlemskapet i Europeiska
unionen och trots att vi anser att det föreligger så
betydande brister i EU att vi menar att Sverige borde
ha stått utanför.
Men nu är situationen den att svenska folket har
röstat. Vi respekterar resultatet och menar att vi nu
har kommit in i en helt ny situation. Nu gäller det inte
motstånd mot EU. Nu gäller det framför allt hur vi
skall kunna använda medlemskapet i Europeiska
unionen för att förbättra situationen för vårt land, för
de svenska krav som vi ställer internationellt och för
andra länder som är med i EU och som har en ännu
svårare situation än Sverige. Framför allt gäller det
hur Europa agerar ute i världen.
Vi har en spännande tid framför oss på grund av
att Norden är delat. Vi vet att Norge har beslutat att
inte ansöka om medlemskap. Därför måste en rad av
de europeiska samarbetsorgan som finns i högsta grad
fortsätta att fungera. Vi måste bidra i det arbetet -
inom ESK, inom en rad andra organisationer och
inom EES-avtalets ram.
Den nya situation som vi befinner oss i innebär
inte bara att vi som sade nej nu kommer att - och
måste - bevaka en rad områden. Det gäller också att
bevaka hur de löften som utställdes från ja-sidan
infrias. Jag tänker t.ex. på uppgiften att räntan direkt
skulle sänkas vid ett ja till EU. Jag tänker på löftet om
svensk neutralitet och självständighet. Jag tänker på
deklarationen att kampen mot arbetslösheten skulle
vara av överordnad betydelse. Jag tänker på uppgiften
att Sverige inte självklart skulle gå med i VEU eller
EMU, valutaunionen.
Allt det som sades från ja-sidan under kampanjen
- hur stämmer det i dag? Jag tycker att man från ja-
sidan redan har börjat sväva på målet. Vi har kunnat
se att löftena inte riktigt hålls. Jag vill där gärna
hänvisa till en artikel av Eva-Britt Svensson och Hans
Lindqvist i dagens nummer av Dagens Nyheter. De
har där tagit upp och utvecklat en rad av dessa frågor.
Fru talman! Utskotten har nu behandlat den förra
regeringens proposition om EU-medlemskapet, och
utrikesutskottet har haft uppgiften att samordna de
olika fackutskottens synpunkter på området. Jag vill
då gärna understryka att jag och Vänsterpartiet anser
att vi har förbättrat Sveriges position på en rad
områden. Jag menar att det betänkande vi i dag har
framför oss skiljer sig avsevärt till det bättre från den
proposition som lades fram av den tidigare
regeringen. Jag skall återkomma till vilka punkter jag
avser i sak.
Fru talman! En av de tyngsta frågorna i hela EU-
debatten har gällt demokratin. Vi från nej-sidan har
varit mycket negativa till hur man har framställt
möjligheterna till demokratiskt inflytande. Vi menar
att EU som organisation är djupt odemokratisk. Men
vi har också lyft fram att det sätt som EU arbetar på
påverkar Sverige i negativ riktning. Framöver
kommer vi att få utgå från EG:s lagar när de inte
överensstämmer med de svenska.
Jag vill också ta upp hur frågan om hur
demokratin kommer att handhas i Sverige. Flera har
tidigare varit inne på hur den svenska regeringen skall
förankra frågorna i riksdagen. Det behandlas också i
betänkandet. Vi har redan sett ett exempel på att man
inte har förankrat ett svenskt ställningstagande - det
gällde arbetsmarknadspolitiken och regionalpolitiken.
Vi i utskottet har uttalat - och hoppats - att det har
rört sig om misstag på grund av tidsbrist, men jag
menar att det finns andra uttalanden av
regeringsledamöter som tyder på någonting annat.
Anders Sundström har exempelvis hävdat att
regeringen inte är tvungen att i riksdagen förankra
sina ställningstaganden. Hur kommer man att göra i
framtiden? Det är av oerhört stor betydelse.
Jag skall inte gå in mer i detalj på frågorna om
demokrati och offentlighet, eftersom Kenneth Kvist
senare kommer att ta upp dem. Jag vill bara nu göra
riksdagen uppmärksam på att en rad av de rättsakter
som är beslutade av EU och som vi i Sverige kommer
att få finna oss i ännu inte är översatta; de finns ännu
inte inom det svenska rättssystemet. En del kommer i
vår, och en del kommer långt senare. Det är ytterst
märkligt att vi vid beslutet om anslutning inte har de
rättsakter som kommer att styra vår politik.
Fru talman! Andra områden är utrikes- och
säkerhetspolitiken och framför allt - det är det allra
mest kontroversiella - frågan om observatörskap eller
medlemskap i VEU. Det står klart i
Maastrichtfördraget - och man upprepar det i
betänkandet - att deltagande i den gemensamma
utrikes- och säkerhetspolitiken är förenligt med
svensk neutralitet. Men majoriteten har också ansett
att detta innebär ett observatörskap i VEU. Jag och
Vänsterpartiet menar att detta inte stämmer. Vi har
redan där förbundit oss att agera på ett sätt som inte
stämmer överens med svensk neutralitet.
Vänsterpartiet menar också att det vid ett EU-
medlemskap kommer att bli mycket svårt att bibehålla
den självständiga hållning som Sverige har intagit
internationellt. Vi vet att Sverige vid
befolkningskonferensen i Kairo på ett helt annat sätt
än exempelvis Danmark kunde hävda egna
synpunkter på de frågor som behandlades där. Hur
blir det här i framtiden?
Jag vill tillägga att det i och för sig är mycket
positivt att majoriteten i betänkandet klargör att fullt
medlemskap i VEU kräver nytt riksdagsbeslut. Man
kan också diskutera om det eventuellt krävs en ny
folkomröstning innan ett sådant beslut fattas. Men jag
vill fråga den socialdemokratiska regeringen: Hur
kommer ni att hantera dessa frågor?
Fru talman! Finanspolitiken, medlemskap i EMU
och arbetslösheten är andra stora områden. Johan
Lönnroth kommer senare att ta upp andra aspekter på
dem. I Essen hade man frågan om arbetslösheten
uppe, och Ingvar Carlsson har redogjort för vilka stora
steg man har tagit i den riktning som vi i Sverige
förordar: att sätta kampen mot arbetslösheten mycket
högt på dagordningen. Men det finns också en rad
uttalanden från mötet i Essen som pekar i motsatt
riktning: Man vill öka lönespridningen, dvs. ge
möjlighet att sänka löner för redan lågavlönade.
Vidare står det mycket klart att konvergenskraven
skall finnas kvar.
Fru talman! Miljöfrågor finns på en rad områden.
Där kommer Maggi Mikaelsson att mer utförligt gå in
på Vänsterpartiets synpunkter.
När det gäller transportpolitiken har Vänsterpartiet
liksom Socialdemokraterna ställt en del krav, bl.a. när
det gäller långtradartransporter. Långtradarna skall
t.ex. inte få sänka kraven, vilket skulle innebära en
mycket försämrad miljö i Sverige och i Europa. Där
har Vänsterpartiet fått sina krav tillstyrkta, vilket jag
tycker är mycket positivt.
Detsamma gäller på konsumentpolitikens område.
Där har flera av våra krav gått igenom, exempelvis att
provning skall ske vid minsta misstanke om att
produkter skulle vara farliga och att leksaker inte skall
få säljas hur som helst.
På det hälso- och socialpolitiska området har
Vänsterpartiet tagit upp frågor om alkohol- och
narkotikapolitiken. Frågan om gränskontroller har
varit föremål för en intensiv debatt när EU-frågan har
behandlats. Det har visat sig att vi inte kan ha kvar
samma gränsskydd som tidigare. Vi beklagar detta
men vill upprepa hur viktigt det ändå är att det finns
övergångsbestämmelser och att vi måste försöka att
upprätthålla gränskontroller.
Detsamma gäller frågan om alkoholpolitiken. Med
ökad införsel av alkohol och med en försämring av
svensk alkoholpolitik kommer missbruket i vårt land
att öka - det vet vi. För Vänsterpartiet är
folkhälsoaspekterna av mycket stor betydelse. Jag
hänvisar på den punkten till vårt särskilda yttrande.
När det gäller övriga arbetsmarknadsfrågor
kommer en annan representant för Vänsterpartiet att
redogöra för våra ståndpunkter. Detsamma gäller våra
ställningstaganden på kultur- och medieområdet.
När det gäller jordbruket skall jag bara ta upp en
detalj, och den gäller stärkelseindustrin. Den tidigare
regeringen hade föreslagit en kompensation till
stärkelseindustrin på 26 miljoner. Socialdemokraterna
har beklagligtvis inte velat tillstyrka detta krav.
Vänsterpartiet anser att det är nödvändigt, eftersom
det blir en retroaktiv beskattning, som innebär
betydande svårigheter för den svenska
stärkelseindustrin. Det är min förhoppning att
Miljöpartiet skall ha ändrat sitt tidigare
ställningstagande på den här punkten, så att vi kan få
en uppslutning kring detta.
Fru talman! Frågan om handel och tullar har också
varit föremål för intensiv diskussion. Där har EU som
målsättning att främja fred, demokrati, m.m., men hur
är det i praktiken? Det finns en rad exempel på att EU
aktivt har försämrat handelsvillkoren för många u-
länder. Nyligen gällde det Asien, där man vill
återinföra högre tullar på textilexporten. På toppmöte
i Biarritz i november slog Mitterrand vakt om
Frankrikes intressen i Afrika och föreslog skapandet
av en armé i Afrika, där EU skulle spela en aktiv roll.
Det finns en rad andra frågor som gäller just
handel. Vi menar att man måste omförhandla
Loméavtalet. Vi menar att man inte skall införa högre
tullar utan snarare minska tullarna. Vi menar också att
det måste finnas utrymme att ta medel till biståndet
från GATT-avtalet, som extremt gynnar Sverige och
andra rika länder. Det bistånd som EU ger har ju
kritiserats mycket kraftigt på grund av att det är
mycket centraliserat och byråkratiskt. Man kan
verkligen påstå att subsidiaritetsprincipen,
närhetsprincipen, inte finns på biståndsområdet.
Sverige kommer att lämna ca 10 % av en redan
krympande biståndsbudget till EU. Vi skall
naturligtvis agera för att få så bra villkor som möjligt
för de fattiga länderna, men vi kan redan se hur
exempelvis Spanien har agerat mot biståndet till
Sydafrika. Vi ser redan att det finns betydande
svårigheter på det här området.
Krigsmaterielexporten tas också upp till
diskussion. Miljöpartiet har en reservation för ett
bevarande av 223 § i Romfördraget, att varje land
själv skall bestämma om sin vapenexport.
Vänsterpartiet stöder denna reservation. Men vi
menar att om vi är medlemmar i EU, så måste vi gå
vidare och kräva att Sverige på ett helt annat sätt än
tidigare agerar internationellt för att minska
vapenexporten från samtliga länder, få stopp på
svensk vapenexport men också för att påverka andra
länder att inte ägna sig åt vapenexport. Detta gäller då
i första hand inom Europeiska unionen.
Fru talman! Jag vill här hänvisa till alla de
reservationer som Vänsterpartiet ensamt står bakom
och de reservationer som Vänsterpartiet har
tillsammans med Miljöpartiet, liksom våra särskilda
yttranden. Men jag vill särskilt yrka bifall till
reservation 2, mom. 5, reservation 3, mom. 6,
reservation 8, mom. 4, reservation 21, mom. 9,
reservation 25, mom. 13, reservation 34, mom. 17 och
reservation 39, mom. 19.
Fru talman! Jag vill avslutningsvis konstatera att
vi som i Vänsterpartiet och övriga som röstade nej till
EU har accepterat folkomröstningsresultatet. Nu
gäller det för majoriteten, som fick igenom ett ja, att
respektera folkmajoritetens vilja vad gäller en rad av
de villkor som måste ställas upp i arbetet med EU, att
se till att vi verkar för goda villkor för Sverige inom
EU för att Sverige skall kunna behålla sin
självständighet vad gäller utrikespolitiken,
säkerhetspolitiken och kampen mot arbetslösheten.
Men det gäller också att verka för ett EU som vänder
sig ut från Europa, ett EU som verkar för att utjämna
skillnaderna mellan fattiga och rika länder i världen.