Herr talman! Jag skulle vilja uppehålla mig vid
Miljöpartiets yrkande och den gemensamma reserva-
tion som finns om massflykt. Miljöpartiet ifrågasätter
inte i motionen på något sätt att det finns ett behov av
beredskap inför en massflyktssituation. Men frågan är
ju vilken form av beredskap som behövs. Är det en
beredskap "mot" eller en beredskap "för"?
Vilken form av beredskap man väljer grundar sig
förstås på vilken analys man kommer att tillämpa.
Miljöpartiet gör en tydlig avgränsning mellan myn-
digheternas problem och de problem som ett samhälle
som helhet kan ha. De hot som bl.a. Åke Carnerö har
räknat upp i de scenarion som utmålas är sådana hot
som myndigheter har att konfrontera och ha bered-
skap för. Men låt mig ge ett exempel när det gäller
skydd för samhället. Det bor visserligen inte 500 000
personer i Värmland, men låt oss säga att hela Värm-
land rasar ihop och värmlänningarna måste flytta till
Stockholm. Visst skulle det vara ett problem för
Stockholms bostadsförmedling, Stockholms socialby-
råer och Stockholms olika myndigheter. Men för det
stockholmska samhället är det knappast ett hot med
en massflykt från Värmland. Jag tror inte att Stock-
holms samhällsidentitet på något sätt skulle vara ho-
tad. Det finns alltså en definition av samhället, som
statsvetare eller försvarsministern säkert känner till
bättre än vad jag gör, där man också kan se att sam-
hället innehåller begrepp som kultur, kommunikation
och utveckling.
Ett vitalt och solidariskt samhälle måste vara möj-
ligt att förändra. Och en grundläggande människosyn
säger inte att en människa, särskilt inte i en situation
av nöd, är ett hot mot ett annat samhälle. Det är andra
mekanismer som utgör hot, och det är dem som vi
skall ha beredskap för.
När jag läser utskottets rigida behandling av yr-
kandet söker sig mina tankar bl.a. till de mytbildning-
ar som gjordes om den gula invasionen i sekelskiftet i
USA. Det skildras väldigt tydligt av Sven Lindqvist i
en bok som heter Antirasister. När det handlar om det
stela sättet att se på sitt samhälle vad gäller möjlighe-
ter till förändringar och flexibilitet tänker jag också på
vad George Bush, USA:s president, sade inför Rio-
konferensen, nämligen att den amerikanska livsstilen
inte är föremål för förhandling. Det säger också nå-
gonting om att ett samhälle som inte i sig är föränder-
ligt är dömt till undergång. USA producerar t.ex. 800
kg sopor per person och år.
I en debattartikel i DN förra veckan publicerades
en text där en biträdande professor i socialantropologi
hävdade att etnicitet utgör den största konflikthärden i
världen. Den är alltså t.o.m. större än sociala och
ekonomiska motsättningar.
Om vi har ett så här begränsat begrepp kommer vi
också att tillämpa det på vår människosyn. Vi kom-
mer också att se människor i nöd som ett hot och
alltså inte göra den här avgränsningen, dvs. att man
inte sätter likhetstecken mellan samhälle och myndig-
heter.
Jag vill rikta en påminnelse till Åke Carnerö. Jesus
var ju flyktingbarn. Visserligen kan han ha varit ett
hot mot det romerska imperiet, men jag tror inte att
det ligger i Åke Carnerös intresse att jämställa Sveri-
ges regering med det romerska imperiet.
Slutligen vill jag säga att det är ett bedrägligt
skydd att bygga murar på en rund planet med en ge-
mensam atmosfär. Om vi inte skall ha en beredskap
"för" utan en beredskap "mot" undrar jag vad det är
annat än murar. Jag vill härmed yrka bifall till reser-
vation nr 6.
I detta anförande instämde Annika Nordgren (mp).