Herr talman! Först vill jag säga att jag instämmer i
vad Ann-Kristin Johansson sade. Jag vill också in-
stämma i tacket till försvarsministern för att han i
helgen tog sig tid att åka upp och besöka vår kom-
mun, som har drabbats.
Det är kanske när vi har diskuterat Estoniakatast-
rofen svårt att säga att det är en katastrof som har
inträffat uppe i norra Värmland, men jag vill ändock
påstå att det för varje enskild människa som får gå
från hus och hem på grund av skadorna ändå på sitt
sätt är en katastrof. Det är därför vi på Värmlands-
bänken tycker att det är viktigt att vi nu lyfter upp
denna fråga i riksdagen, så att vi åtminstone undviker
de svårare skadorna i framtiden.
Denna gång var det stora nederbördsmängder som
orsakade skadorna, men vi vet också - det pekas det
på både i utskottets betänkande och i propositionen
som föranleder betänkandet - att stora vattenöver-
svämningar, vårfloder osv. också kan orsaka denna
typ av skador. De för med sig både skred och ras, och
det blir skador av översvämningarna.
Vi har från länsbänken drivit dessa frågor en läng-
re tid. Det är i synnerhet Bo Finnkvist som har gjort
det. Ann-Kristin Johansson sade förut att man ute
längs älvdalarna inte vet var riskerna finns. Många
myndigheter och departement har kunskaper, men var
finns samordningen av alla dessa kunskaper? Det är ju
det vi har efterlyst i motionen. Vi skulle kunna varna
människorna ute i områdena och förebygga.
Nu uppstår, som sagt, någon form av katastrof för
varje enskild. Husen kanske följer med i vårfloden,
eller också blir det översvämningar. Det blir oöver-
stigliga kostnader för den enskilde. Samtidigt har
företag av olika slag tjänat stora pengar på det som
naturen runt omkring har gett, genom skogsavverk-
ningar, regleringar av vattendrag osv. Nu kommer
frågorna: Medverkar skogsavverkningarna till att
dessa skador uppstår? Gör vattenregleringarna att
skadorna uppkommer? Frågorna hänger litet i luften.
Dem vill vi värmlänningar, och säkert många andra,
ha svar på.
Så länge det finns de som tjänar pengar och så
länge samhället inte kan varna dem som bor utefter
vattendrag där det finns risk för översvämningar,
skred och ras skall inte de enskilda människorna där
behöva stå för hela kostnaden för återställandet. Nå-
gon kanske säger att de inte behöver göra det om de
har försäkringar. Men tänk då på att de har en 10-
procentig självrisk i dessa försäkringar. Om fastighe-
ten är förstörd och ett antal hundratusen går till spillo
blir det ändå enorma kostnader för människorna ute i
glesbygden. Det är detta som vi vill ha hjälp med av
försvarsministern. Han sade tidigare här i debatten att
det nu kan behövas författningsändringar osv. Hjälp
till, så att det blir en förändring i lagen som reglerar
detta med självrisken för dem som drabbas av dessa
skador! Samhället kan ju inte tala om för dem hur det
är. Andra bolag tjänar pengar på detta, men den en-
skilde skall behöva betala. Det motsätter vi oss. Jag
hoppas att försvarsministern tar till sig detta.
Tack!