Herr talman! Tyvärr kan man säga att denna de-
batt kommer lägligt efter de svåra översvämningar
och ras som de senaste dagarna har drabbat norra
Värmland. Det gäller främst Sysslebäcksområdet,
men även resten av norra Värmland.
Jag och Jarl Lander skrev motionen om riskhänsyn
längs de större vattendragen som behandlas i betän-
kandet efter de stora översvämningar som kom av den
extrema vårfloden pingsten 1995 i bl.a. Klarälvdalen.
Vad som måste till, anser vi, är en kartläggning av
zoner längs de stora vattendragen där det finns risk
för översvämning, ras och skred. Man måste identifie-
ra vissa sträckor där det behövs åtgärder och skärpt
uppmärksamhet. Det behövs en inventering av redan
inträffade ras och skred, så att man ser frekvensen.
Det görs en hel del av detta i dag, men tyvärr sak-
nas helhetsgreppet. Vi efterlyste det samlade greppet i
vår motion. Jag hoppas att försvarsministern tar med
sig detta hem och undersöker vad som kan göras.
Motionen är lika aktuell i dag som i morgon. Vi
vet att det kommer naturolyckor med jämna mellan-
rum. Frågan är bara om vi vet var riskområdena finns
och om vi kan förebygga och se sambanden mellan
landskapets former, geologin och naturolyckorna.
När man nu har sett vad som händer på grund av
kraftiga regn - inte på grund av en kraftig vårflod,
som 1995, utan av ett kraftigt och ihållande regn som
man inte kan förutse - blir i alla fall jag väldigt be-
kymrad. Vi måste kunna se var riskområdena finns
och förebygga naturkrafterna så mycket som möjligt.
Jag vill passa på att tacka försvarsministern för att
han tog sig tid att besöka norra Värmland för att bilda
sig en uppfattning om hur allvarligt läget egentligen
var och fortfarande är där uppe. Även om regnet har
slutat är det fortfarande risk för jordskred på vissa
ställen.
Det handlar egentligen om två delar. Stora vat-
tenmängder - ett kraftigt regn under kort tid - har
gjort att de små bäckar som skall ta emot detta krafti-
ga regn blivit till forsar och svämmat över. Det orsa-
kar erosionsskador, skred och översvämningar på
vägar och bebyggelse. Det kraftiga regnet orsakar
också jordskred på sluttningarna ned mot älven, och
det drabbar stora delar av bebyggelsen. Det är stora
jordmassor i rörelse ned mot bostadshus. Det är stora
stenar och jordmassor runt husen där folk bor och i
trädgårdarna. Det måste kännas fruktansvärt för de
människor som drabbas av detta.
Jag tror att en del av problemen med jordskreden
på sluttningarna beror på kalavverkningarna. Det
finns inga träd kvar som tar till vara regnet. En del
tror jag också beror på de djupa körskador som kom-
mer av skogsmaskinerna.
Herr talman! Vi måste ta till vara oron och lyssna
på de människor som finns där uppe och som är be-
kymrade i dag. Det handlar inte bara om norra Värm-
land. Det handlar också om Norrland och områdena
längs de stora älvarna där dessa djupa dalgångar
finns.
Jag vet inte om rasen och skreden hade kunnat
förhindras om vi hade gjort en kartläggning av ris-
kområdena eller om det hade funnits en bättre sam-
ordning mellan myndigheter och departement, så att
man hade kunnat ta till vara den kunskap som dock
finns och som vi skriver om i vår motion. Men jag
tror att mycket kan förebyggas om man har en fram-
förhållning och tar till vara den kunskap som finns
samlad på olika ställen. Väder och vind kan man inte
rå på, men det går att vara förutseende och förebygga.
Människorna som drabbas borde kunna gå skades-
lösa ur detta. De är inte skyldiga. De har byggt sina
hus utifrån de regler och förordningar som finns, även
om vi vet att en del nya regler har kommit till. Frågan
är vad vi gör med de bebyggda områden som i dag
finns i riskområdena. Jag tycker inte att det är rimligt
att människor som bor där det finns en tydlig risk för
naturolyckor skall behöva stå för skadorna själva.
Borde inte samhället ta ansvaret när samhället inte har
lyckats med kartläggningen och samordningen och
inte sett var riskerna funnits?
Är försvarsministern beredd att medverka till en
förändrad lagstiftning där samhället tar sitt ansvar
med bl.a. samordning och riskanalyser, och även till
att man ser över bestämmelserna för att bygga i ras-,
skred- och översvämningsområdena?
Detta är ett ständigt återkommande problem. Små-
skred förekommer då och då i vissa områden både på
hösten och våren.
Slutligen, herr talman, vill jag när det gäller av-
verkning av skog på sluttningar säga att jag tror att det
måste till någon form av krav på skogsbolagen när det
gäller att återställa körskadorna och se över det för-
ändrade dräneringsförhållanden som kommer av av-
verkningen. Jag tror att det skulle behövas någon
form av rekommendation när det gäller avverkning i
riskområden. Det görs sådant i dag, men det är tydli-
gen inte tillräckligt eftersom en del av jordskreden
uppe i Sysslebäck har skett i bara några år gamla
avverkningsområden.
Jag har inget särskilt yrkande, men jag förutsätter
att försvarsministern tar till sig de synpunkter jag har
fört fram.