Herr talman! Jag sade i mitt anförande att sju av tio arbeten under 2006 och 2007 tillsattes med personer med högskoleutbildning. Om vi ska prata om hur verkligheten ser ut, Mats Gerdau, är det så att det ställs väldigt höga krav på arbetsmarknaden i dag när det gäller utbildning. Då kan man inte gå i motsatt riktning, som den här regeringen gör, särskilt när det gäller gymnasieskolan, och sänka kunskapskraven. Vilken framtid är det ni lurar ut eleverna i då? De kanske lyckas att gå ut gymnasieprogrammet, men vad finns det att välja på där ute?
Ni pratar så ofta om valfrihet. Det är det här det handlar om, den riktiga valfriheten att få möjlighet att göra ett val som ger många möjligheter och inte begränsar. Det är vad ni gör. Ni säger till 15-åringar:
Tough luck
, om ni gjorde fel val när ni var 15 år. Nu har ni begränsat era livschanser framöver.
Sedan ska vi också komma ihåg att 60 procent av landets 15-åringar faktiskt vill gå vidare till högskolan. Jag säger inte att det är ett måste att man ska gå vidare till högskolan. Det här handlar inte heller bara om huruvida man ska bli akademiker eller klara arbetslivet utan också om hur man klarar samhällslivet. Att vara samhällsmedborgare och delaktig ställer också höga kunskapskrav. Det talas det alltför sällan om i den här kammaren.
Jag har fått brev från naturbruksgymnasierna som är väldigt oroliga för utvecklingen när det gäller att man ska dra ned på kärnämnena. Det går elever på omvårdnadsprogrammet, barn- och fritidsprogrammet, räddnings- och säkerhetsprogrammet och allt vad de heter som kräver att de får högskolebehörighet för att kunna ha nytta av sin utbildning.