Herr talman! Mats Pertoft inleder sin replik med att tala om att vi diskuterar någonting som vi inte riktigt känner till och att vi diskuterar saker och ting under ytan. Vad jag har tagit min utgångspunkt i är direktiven till utredningen. Därmed diskuterar jag inte något under ytan. Det finns ganska tydliga bilder i direktiven av vad man kan förvänta sig av utredningen. Det är ändå fortsatt spännande att se vad som kommer fram.
Jag delar också Mats Pertofts oro över att så många som 20 procent inte slutför utbildningen. För mig innebär den svenska gymnasieskolan i dag alltför mycket av stuprör. Hur kan man på olika sätt, som tidigare nämndes, hitta hängrännor? Det är precis det som finns i den nya gymnasieutredningens direktiv, men också i den utredning som kom nu i veckan om yrkeshögskolor och så vidare. Det finns ständigt på olika sätt paralleller och parallella möten mellan olika utbildningsvägar. Man kan vid olika tillfällen växla över om det är så att man vill göra nya val. Det har funnits en alltför ensidig möjlighet att växla över åt det ena hållet.
Skrotade lärlingsutbildningar? Jag vet inte, men till hösten införs lärlingsutbildningen, och det ser vi som en oerhört viktig del. Det finns ett stort tryck från alla olika intressenter, från kommunerna, från de enskilda eleverna och från företagen. Det är oerhört positivt.
När det gäller elevinflytandet vill jag återkomma till det jag sade i mitt anförande. Begränsar vi det till elevmajoritet i skolstyrelser blir det alldeles för smalt. Vi avser att under resten av mandatperioden och under nästa mandatperiod komma med ytterligare starkare skrivningar om hur man kan stärka elevinflytandet under hela delen; det är ju olika delar som blir aktuella i olika delar av utbildningssystemet. Det finns redan i dag stora möjligheter att arbeta på ett mycket bra sätt, men det kommer också vidare förslag.