Herr talman! Vi går nu i väntans tider. Vi väntar på våren och värmen, och vissa väntar på barn. Men vi väntar också på det förslag till den nya gymnasiereformen som ska komma nästa vecka. Därför blir den här debatten om gymnasiet lite som jästen före degen. Vi kan beskriva vad vi vill men inte exakt hur det kommer att se ut. Det vet vi inte än så länge.
Vi förde en diskussion om att vi skulle föra debatten nästa vecka så att vi hade en utredning att tala om. Men det ville inte de tre oppositionspartierna. Vi får därför i dag diskutera det vi kan diskutera.
Vi moderater har i alla fall stora förväntningar på Gymnasieutredningen. För oss handlar det om att få en struktur på gymnasiet som leder till att fler - helst alla naturligtvis - slutar gymnasiet med godkända betyg på tre år. Dessutom ska gymnasiet bättre än i dag förbereda eleverna för det de ska göra efteråt - jobba eller plugga vidare. Vi vill skapa en skola som eleverna trivs i, en skola där de lär sig mycket, en skola som de har valt själva och som de dessutom kan påverka innehållet i. Gymnasiet måste ge ungdomarna goda möjligheter att förverkliga just sina drömmar. Då först får vi starka och självständiga ungdomar med stor framtidstro.
Det kan tyckas vara fullständiga självklarheter, men så är det inte. Gymnasiet fungerar bra för många ungdomar - det vill jag verkligen understryka - men tyvärr inte för alla. Var fjärde elev slutför inte gymnasiet i dag. Jag vet inte något annat land som har så många avhoppare som Sverige. En EU-rapport från i höstas visade att Sverige har störst försämring av alla när det gäller andelen 18-24-åringar som har en fullständig gymnasieutbildning. Vid förra mätningen år 2000 låg Sverige först. Nu har vi halkat ned till plats 9. Arbetslösheten bland ungdomar i Sverige har också varit bland de högsta. Gymnasiet rustar helt enkelt inte ungdomarna tillräckligt för att de ska bli anställningsbara och få jobb.
Varför tar inte Socialdemokraterna ansvar för det här och erkänner att de skapat en trekvartsskola där de svaga slås ut? Problemen verkar inte ens bekomma dem riktigt. Jag tror inte att jag hörde Marie Granlund eller Rossana Dinamarca över huvud taget nämna några problem i gymnasieskolan. De finns liksom inte. Vi - eller ni, Socialdemokraterna och Vänstern - gör ungdomarna en otjänst genom att blunda för det som är uppenbara kvalitetsproblem. Ni vill stöpa alla i samma form, och det fungerar inte. Det skapar utslagning och misslyckanden. Därför ska vi i alliansen göra upp med det här, och det var därför utredningen tillsattes.
Den mest angelägna förändringen är att skapa program som är bättre anpassade för de olika intressen och behov som finns både hos eleverna och i arbetslivet. I dag är det för mycket av lika innehåll för alla i gymnasiet. I ett av tre år är det samma kurser oavsett vilket program man går. Finns det något annat land som har en så stor del som är gemensam för alla elever? Jag tvivlar starkt på det. Gymnasiet har blivit alldeles för teoretiskt för många elever, och det har blivit för lite tid kvar för yrkesämnen på yrkesprogrammen. Jag menar att detta är en av de stora orsakerna till alla avhopp vi ser. Dessutom speglar det inte heller arbetsmarknadens krav.
Vi måste överge kravet på att alla utbildningar ska ge allmän behörighet för alla elever till högskolan. Det får inte vara ett självändamål eftersom alla inte har det intresset eller den fallenheten just i de sena tonåren. Men - och det här vill jag verkligen understryka, för det är jätteviktigt - när man ändrar sig ska man alltid ha en möjlighet att läsa vidare och komplettera och få den högskolebehörighet man behöver via komvux. Vi vill införa en rätt att komplettera på komvux.
Socialdemokraterna säger att det här är en ambitionssänkning. Men det är helt fel. Det är riktigt att vi har andra ambitioner än Socialdemokraterna, men definitivt inte lägre. Hur kan det vara en sänkt ambition att fler ungdomar ska få en gedigen utbildning? Socialdemokraternas ambition, som leder till att var fjärde elev hoppar av, ger vi inte mycket för. Vi har helt andra ambitioner än så.
Vi ska uppgradera både de studieförberedande och de yrkesförberedande programmen. Vi menar att yrkesprogrammen och en yrkesexamen är minst lika värdefulla som akademiska studier. Det är rätt anmärkningsvärt att det gamla arbetarpartiet så tydligt nedvärderar yrkeskunskaper. Det gör inte vi i det nya arbetarpartiet.
Herr talman! Det finns fler angelägna reformer för gymnasiet. Det handlar om att ställa relevanta behörighetskrav på de olika utbildningarna så att eleverna inte bara kommer in, utan också kommer ut och att de klarar av utbildningarna. Det ska skapas en modern gymnasieexamen, vi vill öka elevernas möjlighet att välja skola, vi vill skärpa kvalitetskontrollen av skolan, vi vill stärka rektorerna och vi vill fortsätta med det stora Lärarlyftet, som ju också omfattar gymnasielärarna.
Som Ulrika Carlsson var inne på vill vi också skapa en modern lärlingsutbildning. Det är något som man har pratat om under flera år, men det har inte hänt någonting. Redan i höst startar försök, och det verkar bli en succé. De 4 000 platser som vi har anslagit pengar för verkar med råge gå åt till hösten med de ansökningar som finns. Det är över 5 000 elever som har ansökt om platserna. Det är jätteroligt, och det visar att det finns ett stort intresse.
Herr talman! Vi är nog ganska många som med viss spänning har följt Socialdemokraternas rådslag om skolan. Hittills har vi inte sett så mycket av den omtalade förnyelsen och dessvärre inte ett dugg i dag heller. I dagens betänkande och debatt är det bara gammal skåpmat de presenterar - inget nytt alls. När ska vi få se det nya, Marie Granlund? Eller är förnyelse bara är ett modeord för dagen utan innehåll? Nej, ursäkta - jag glömde ju att ni döper om IV till basår.
Morgan Johansson, socialdemokratisk folkhälsominister i förra regeringen, skrev en förvånansvärt intressant artikel på DN Debatt om gymnasiet i höstas. Han säger att den gymnasiereform som Socialdemokraterna genomförde i början av 90-talet var "ett misstag" och att det var "en felbedömning" att tro att alla skulle läsa vidare på högskolan. Han vill göra upp med oss borgerliga om att man måste skrota detta. Det tycker jag låter som en utmärkt bra idé.
Eftersom det inte finns ett uns av självkritik eller omprövning i Socialdemokraternas förslag misstänker jag att Morgan Johansson är rätt ensam i sitt parti om den här uppfattningen. Men det vore roligt att höra Marie Granlund kommentera detta. Är Morgan Johansson helt ute och cyklar när han säger att vi måste ändra i gymnasieskolan och se till att alla utbildningar inte är högskoleförberedande utan bättre anpassade till det eleverna ska göra sedan?
Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.
(Applåder)