Fru talman! Vi avser naturligtvis att samma regler
skall gälla för både kommunalt och enskilt driven
barnomsorg, Ingrid Hemmingsson. Så har vi drivit
denna fråga ända sedan den s.k.
Pysslingenpropositionen lades fram för två år
sedan.
Samma regler skall gälla. Då är det också viktigt att
vi i 18 § verkligen ställer upp dessa regler. Ingen
skall kunna påstå, Ingrid Hemmingsson, att det inte
skulle betyda någonting att ni nu har gått ifrån det
eniga utskottet på den här punkten. Det är klart att
det betyder någonting. Jag beklagar det djupt.
Ingrid Hemmingsson säger sedan att kommunerna
inte kommer att släppa fram några alternativ om vi
inte antar bestämmelsen om etableringsfrihet i
tillståndslagen som den är formulerad i regeringens
proposition. Det är klart att kommunerna kommer
att släppa fram alternativ. Det har de ju gjort
hittills.
Detta handlar om att kommunerna har ansvaret för
att bedöma verksamhetens innehåll och ekonomi.
Om samhället skall betala bidrag till privata
daghem är det alldeles självklart att samhället
också, genom de demokratiska organ som finns,
måste kunna ställa krav på verksamheten och
avgöra vilka som skall beviljas tillstånd.
Barns behov ser olika ut, och det ser inte likadant
ut över allt i Sverige. För att klara av att tillgodose
barnens skiftande behov har vi bestämt oss för att
använda gemensamma lösningar och beslut.
Marknaden ser inte till några behov. Marknaden
ser till kunder.