Herr talman! Jag litar på de personer jag har talat
med, Sten Svensson och Göran Hägglund.
Någon arbetsgrupp för att förbereda den här
propositionen kommer inte att tillsättas, utan
beredningsarbetet kommer precis som vi hittills har
planerat att fullföljas inom Socialdepartementet
och regeringskansliet i övrigt. Vi skall se till att Ny
demokrati och övriga oppositionspartier får
information om hur arbetet fortskrider inom
regeringen. Det är ett något ovanligt grepp, men vi
ställer naturligtvis upp också på ovanliga grepp om
det kan tillfredsställa några krafter här i kammaren.
Så är läget. Hur utskottet sedan väljer att hantera
frågan får ni diskutera inom socialutskottet.
Det var inte så, herr talman, att jag försökte
missförstå Stefan Kihlberg. Jag gick tillbaka till
mina anteckningar. Jag gjorde ganska noggranna
anteckningar, eftersom uttalandena var rätt
sensationella. Stefan Kihlberg sade att
förhållandena i Italien berodde på ''andra krafter'',
''naturkrafter'' var det uttryck som användes.
Det är alldeles uppenbart att skälet till att
kvinnorna i Italien upplever att de inte har någon
valfrihet är att de vet, att om de väljer familj och
barn kan de inte förvärvsarbeta, eftersom det inte
finns någon bra föräldraförsäkring, och framför allt
finns det inte någon väl utbyggd barnomsorg. I
Sverige behöver kvinnorna däremot inte göra det
valet. Här kan kvinnorna vara förvärvsarbetande
och vara borta från arbetet ett helt år -- kvinnor och
män kan t.o.m. dela på denna ledighet under ett
helt år och ta hand om barnen fram till ett års
ålder -- och därefter har man möjlighet att få
barnomsorg, om man så önskar. Vill man välja ett
annat alternativ står naturligtvis även den
möjligheten var och en fritt.
Det måste ju finnas några naturliga, rimliga
förklaringar till att man i Italien och i många andra
länder i Europa har födelsetal på 1,3 eller 1,4. Det
handlar inte om vad jag tycker är lagom. Jag
konstaterar att de själva upplever detta som ett
bekymmer, eftersom det inte räcker för att
reproducera den egna befolkningen. I Sverige har
vi däremot ett genomsnittligt födelsetal på 2 barn
per kvinna, och detta är ett resultat av en
framgångsrik familjepolitik, som vi nu skall
komplettera på olika sätt men naturligtvis inte riva
ner.