Fru talman! Låt mig gå tillbaka till tvåårsregeln.
Anknytningsutredningen fick i uppdrag av dåvarande
invandrarministern att undersöka hur det såg ut, om
det gick att kartlägga hur många kvinnor det var som
hade blivit utsatta för våld. Utredningen gjorde ett
antal förfrågningar hos kvinnojourer, hos socialtjäns-
ten och hos sjukvården.
SCB fick i uppdrag att göra en intervjuundersök-
ning med utländska kvinnor som fick sitt första till-
fälliga uppehållstillstånd under 1992 och som före
den 1 juli 1996 hade fått permanent uppehållstill-
stånd. Undersökningen omfattade 930 personer. Av
dessa föll 341 bort, de flesta för att de inte var an-
träffbara. 31 personer ville inte delta i undersökning-
en. Kvar blev 589 personer.
Bortfallet och den omständigheten att flera kvin-
nor inte kunde besvara frågorna på grund av språk-
svårigheter gör att det resultat som anknytningsutred-
ningen fick fram inte var statistiskt säkerställt, men
det gav ändå en fingervisning om hur situationen såg
ut.
Det visade sig att 13 % hade farit illa och att 6 %
hade varit utsatta för våld. De flesta av kvinnorna i
den här undersökningen kom från Polen, Thailand,
Ryssland och Iran. Majoriteten av kvinnorna hade
sökt hjälpt, och de tyckte att den hjälp som de hade
fått var bra. De flesta förhållanden hade upphört.