Fru talman! Statsrådet! Ledamöter av denna för-
samling! Det är inte så många här, men de som är här
får chansen att lyssna på mig i drygt tio minuter.
Migrationsfrågorna, fru talman, står som alla vet
mycket högt på den politiska agendan här hemma
liksom i de övriga EU-länderna och för övrigt också i
många andra länder.
I många länder finns partier som medvetet utnytt-
jar människors osäkerhet omkring en ökad invand-
ring. I Sverige har vi haft Ny demokrati. De som var
med på den tiden vet att Sverige inte för all framtid är
vaccinerat mot liknande politiska strömningar.
30 000 asylsökande kommer till Sverige i år om
åtgärder inte vidtas - det högsta antalet sedan Bosni-
enkrigen. Schengeninförandet har medfört att många
söker sig hit - också flyktingar från övriga Europa -
eftersom Sverige upplevs göra generösa bedömningar
och ha de kanske bästa mottagningsförhållandena i
Europa.
Vi har utmaningar liggande framför oss. Det gäll-
er att se trender och förändringar, och det gäller att
analysera gloabliseringens effekter. Det gäller, fru
talman, att hitta en avvägd balanspunkt vad beträffar
invandringen hit. Om integrationen, såsom skett hit-
tills, även fortsättningsvis misslyckas, om utanför-
skap är det som erbjuds och om inflödet av asylsö-
kande upplevs som stående utanför vår kontroll blir
det åter på allvar en gynnsam jordmån för populistis-
ka partier.
Legitimiteten för invandringspolitiken är mycket
tydligt kopplad till hur vi lyckas integrera dem som
får Sverige som sitt nya land. De senaste 20 åren har
kostnaderna för invandringen vida överstigit intäkter-
na, eftersom arbetslösheten är så hög bland de in-
vandrade. Detta vet människor. Det är också ett fak-
tum att många vanliga svenskar kopplar detta till
dålig service från det allmänna vad gäller exempelvis
vård och omsorg.
Ofrihet och frustration bland medborgare i ofria
länder i kombination med den nya teknikens möjlig-
heter att belysa västvärldens oerhörda materiella
dragningskraft är mycket kraftfulla pull-faktorer.
Skillnaderna blir övertydliga. Livschanserna upplevs
finnas i väst. Alla medel utnyttjas för att ta sig in i det
som smugglarna kanske har utmålat som paradiset.
Det materiella skyddet, såtillvida att man garante-
ras en någorlunda bra levnadsstandard, finns förvisso
i väst. För många är friheten från fattigdom och all-
mänt elände kanske lika viktig som friheten från
förtryck och brist på mänskliga rättigheter.
Men livet här i väst blir inte alltid som man har
tänkt och hoppats. Utanförskap föder frustration.
Gettoiseringen kan vi se i hela Europa. Hemlängtan
är rätt stor bland många. Ofta är det så att de som kan
inte vill återvända hem, medan de som vill inte kan.
Andra upplever framgång och ser sin livschans för
sig själv och sina barn. De arbetar aktivt för att ta
ansvar och lyckas och berikar därmed inte bara sig
själva utan också det nya landet.
Ibland har det dragits paralleller med de svenskar
som utvandrade till Amerika på 1800-talet. Skillna-
den var givetvis att USA inte hade några sociala
trygghetssystem, och många gick under. Denna typ
av liberaldarwinism tillhör ett annat sekel. I dag be-
står väst av socialstater med olika traditioner och
möjligen allt ovilligare skattebetalare.
Visionen som framförs i en och annan motion om
fria gränsöverskridanden präglas av ett slags radikal-
liberal syn på människan som alltigenom god och
tron att resultatet blir så gott som möjligt om hon får
mesta möjliga frihet. Detta förhållningssätt är möjli-
gen hedervärt, men mycket naivt. Inget land praktise-
rar en sådan politik.
En reglerad invandring är därför nödvändig inom
överskådlig tid. Vad vi nu har att åstadkomma är en
politik som präglas av både humanitet och realism.
Fru talman! Flyktingpolitiken är mycket större
och viktigare än asylpolitiken. Sveriges insatser
måste ses i ett helhetsperspektiv. Av de 20-25 miljo-
ner flyktingar som UNHCR har registrerat kommer
bara en rännil hit. De flesta som kommer hit för att
söka uppehållstillstånd som asylsökande har dessut-
om inte asylskäl.
Vår politik bör vara inriktad på att ge skydd åt så
många som möjligt med de begränsade resurser som
vi har. Flyktingpolitik kan bara till en liten del bedri-
vas inom vårt lands gränser även om debatten stund-
om tycks tyda på motsatsen. Det är för övrigt förvå-
nande vilken brist på helhetsperspektiv som präglar
mycket av mediernas hållning i denna fråga.
Sveriges insatser bör främst koncentreras på före-
byggande insatser och insatser i närområdena. Di-
plomati, fredsskapande åtgärder, både civilt och mi-
litärt, utvecklingsbistånd, MR-bistånd, handelspoli-
tiska reformer och stöd till internationella organisa-
tioner är instrument som kan bidra till att minska
antalet flyktingar och migranter. En chans att bidra
till en utveckling och ett liv i det egna landet är
egentligen vad de flesta vill ha, och det gäller att
försöka möjliggöra detta. Vidare ska politiken vara
inriktad på att åstadkomma återvändande enligt prin-
cipen att varje människa har rätt att leva i sitt eget
land i frihet och trygghet.
Sveriges roll i det stora migrationsspelet är ringa
men ska inte underskattas. Tillsammans med andra
EU-länder kan vi spela en aktiv och kreativ roll i
världssamfundet. Sverige är nog ett land som har
försökt komma ovanligt långt när det gäller att lägga
migrationspolitiska aspekter på det internationella
arbetet för att skapa fred och säkerhet. Här har vi
fortsättningsvis en viktig roll att spela.
Även om flyktingpolitiken är den stora utmaning-
en måste vi självklart ha en asylpolitik som grundas
på principen att asylrätten är fundamental och stän-
digt måste försvaras. Detta kan ske genom att man
förmår länder att underteckna relevanta konventioner
och framställa krav på att alla ska garanteras en kor-
rekt asylprocess i enlighet med det internationellt
erkända regelverket, genom att vi själva har en asyl-
process som lever upp till de kvalitetskrav som är
värdiga en utvecklad rättsstat och genom att vi i möj-
ligaste mån bekämpar missbruk av asylrätten, så att
den inte degraderas och urholkas.
Vi moderater står bakom det utvecklingsarbete
som nu bedrivs rörande asylprocessen, men det är
mycket viktigt att inte pressa igenom förändringar för
snabbt eftersom kvaliteten då kan urholkas. En ny
asylprocessordning bör därför etableras med stor
noggrannhet och utan känsla av tidsnöd.
Fru talman! EU-arbetet måste prioriteras. Vi är
tillsammans med de övriga unionsländerna förplikta-
de att samordna politiken på hela det migrationspoli-
tiska fältet. Rader av direktiv har förhandlats fram till
politiska överenskommelser eller är på väg fram. Vår
nationella lagstiftning anpassas gradvis på grund av
detta.
Stundom kommer vi att få acceptera regelverk
som vi inte helt och hållet gillar. Stundom kommer vi
att uppleva att vi har fått genomslag för det vi önskar.
Vägen är dock utstakad. Det är EU-samordning som
gäller. Detta kommer att gälla oavsett regering och
oavsett den politiska färgen på det ansvariga statsrå-
det. Det kommer också att gälla en sådan person som
Johan Pehrson eller kanske någon annan som aspire-
rar på posten som kommande migrationsminister. Det
är en sak att tala högt i opposition, en annan sak att
klara ut detta när verkligheten är framför näsan på en.
Det har nog tidigare migrationsministrar från Folk-
partiet också fått uppleva.
Fru talman! Låt mig kort få kommentera några
särskilda områden. Vi moderater har länge föreslagit
att försörjningsansvar ska införas för människor som
vill gifta sig eller sammanbo med någon härvarande.
Vidare vill vi införa försörjningsansvar för dem som
vill ta hit sin gamla mamma. Det ska vara en nog-
grannare seriositetsprövning för att säkerställa att den
som gifter sig med någon utlänning gör det av fri
vilja. Vid arrangerade äktenskap är det ofta kvinnan
som blir den svagare parten, och svensk kulturell
uppfattning är att bägge parter ska ha sin fulla frihet
att välja partner.
Uppehållstillstånd av humanitära skäl diskuteras
ofta i medierna och bland allmänheten när det gäller
enskilda fall. Mycket sällan ansöker människor från
början av humanitära skäl utan sådana uppstår under
vistelsetiden i Sverige. Läkarintyg åberopas. Dessa
uppfyller inte alltid Socialstyrelsens krav, men det är
sådana läkarintyg som man har att ta ställning till.
Massmedier och andra kör kampanjer omkring
enskilda fall utan att ha hela bilden. Migrationsverket
och Utlänningsnämnden används som spottkopp i
medierna och också av företrädare i denna riksdag.
Personalen på dessa myndigheter är värda all respekt
för de svåra arbetsuppgifter som har ålagts dem, inte
minst i ett läge när regeringen har underfinansierat
verksamheten.
Det är av avgörande vikt att handläggningstiderna
kan förkortas och att avvisningar sker när beslut har
tagits. Ju kortare, rättssäkrare och effektivare hand-
läggningen är desto mindre risk är det att människor
far illa och utsätts för psykiskt lidande. Det är viktigt
att vi får till en hög legitimitet för fattade beslut.
Systemet med nya ansökningar som kan lämnas
hur många gånger som helst samt polisens oförmåga
eller stundom ointresse av att verkställa avvisningar
bidrar till ett ökat lidande och till stress. De som har
fått avslag på sina ansökningar ska helst lämna landet
frivilligt. I andra hand ska de avvisas.
Arbetskraftsinvandringen, fru talman, bör kunna
öka, och regler bör utarbetas gemensamt inom EU. Vi
har en demografisk profil, och jag har förstått att
statsrådet tror att arbetskraftsinvandringen kommer
att öka och att övrig invandring kommer att minska.
Vi får väl se hur det blir med det. Det är möjligt att
det vore riktigt med en parlamentarisk utredning för
att se över regelverket, men redan nu bör en ökad
arbetskraftsinvandring tillåtas. Vi moderater var först
med att föreslå en sådan ökad generositet och ser med
tillfredsställelse att de flesta andra partier också är
inne på denna linje.
Våra reservationer, fru talman, är inte många, ef-
tersom vi huvudsakligen delar utskottets ståndpunk-
ter. Jag har dock några kommentarer.
I reservation 1 tar vi bl.a. upp frågan om möjlig-
heten för vissa ambassader att göra asylutredningar.
Det finns risk för att en del personer med genuina
skyddsbehov inte kan ta sig till Europa för att söka
skydd. En utredning för att belysa denna fråga bör
göras. I det sammanhanget kan också kvotuttagning-
en diskuteras. Där har vi ju ett samarbete med
UNHCR.
Fru talman! Vi yrkar bifall till vår reservation nr
1.
I reservation nr 5 anför vi att EU bör samordna
sina regler för invandring och flyktingpolitik. Genom
Schengensamarbetet är rörligheten ett faktum, vilket
kräver en effektiv gemensam yttre gränskontroll.
Efter slopandet av vår egen gränskontroll har vi
mindre kontroll på vilka utländska personer som
befinner sig i landet. Det är därför viktigt med en
ökad möjlighet att genomföra inre utlänningskontroll.
Man bör överväga detta noggrant. Det är inte i någons
intresse att vi i Sverige har ett antal personer som vi
inte vet vilka de är. Svensk polis har inte samma
möjligheter som man har i andra grannländer, vilket
gör att Sveriges attraktion som slutland ökar eller att
vi har större svårigheter att komma åt viss brottslig-
het.
I reservation nr 42 anför vi att det är önskvärt att
man skärper bestämmelserna om utvisning efter brott.
Fru talman! Jag kan inte på några få minuter annat
än allmänt tydliggöra de ståndpunkter som mitt partis
talesman har utvecklat i över ett decennium. Eftersom
det antagligen är sista gången som jag äntrar talar-
stolen i detta ärende kan jag konstatera att mycket har
förändrats under dessa tio år. Nya intryck har tillförts,
och det påverkar. Allt är en process. Vi fick ny lag-
stiftning 1996-1997. Vi har förändrat den. Vi har
utvecklat den. Vi har moderniserat den successivt.
Jag och mitt parti står för en balans mellan humanitet,
realism och långsiktighet. Vi måste upprätthålla rätts-
säkerheten så att legitimiteten bland Sveriges invåna-
re kan vinnas och försvaras.