Fru talman! Kära kamrater i kammaren, åhörare
och statsrådet Jan O Karlsson. Det är inte så många
som har skrivit motioner med anledning av den här
skrivelsen, och ändå finns det 62 reservationer hop-
samlade. Jag har skrivit en motion i anslutning till
den. Sedan ändringen av målen har jag motionerat om
just detta.
Målet rättssäkerhet, humanitet och respekt för in-
dividens mänskliga rättigheter byttes för ett par år
sedan mot att harmoniseringen av flykting- och in-
vandrarpolitiken inom EU ska öka. Det kan synas
som en petitess, men jag tycker att det är mycket
viktigt. Det står visserligen lite längre ned: Men må-
len ska komma först. Och det här är ett viktigt mål.
Det här finns med i min reservation nr 3.
Sverige, ett modernt utvecklat välfärdssamhälle,
toppar statistiken när det gäller klagomål från FN:s
tortyrkommitté. Tvivelaktiga bedömningar om flyk-
tingars behov av skydd ligger till grund för avvis-
ningar som blir föremål för kritik från såväl FN som
internationella människorättsorganisationer, och det
är inte acceptabelt. Regeringen anmodas att ta fram
nya direktiv för Migrationsverket och Utlännings-
nämnden som förordar en mer solidarisk inställning
till omvärlden och till människor i nöd.
Då skärpningarna i asylpolitiken inte främst gått
lagvägen utan iscensatts genom en strängare tillämp-
ning av lagar och regler bör man snarast gå tillbaka
till de tidigare tolkningarna. Den enskildes rättssäker-
het och människovärde måste stå i centrum. De långa
handläggningstiderna måste förkortas. Möjligheterna
för anhöriga att få uppehållstillstånd måste ökas.
Denna nya väg inleds lämpligen med att regering-
en beviljar amnesti, dvs. utfärdar uppehållstillstånd
till de, enligt Rikspolisstyrelsen och Flyktinggrupper-
nas och Asylkommittéernas Riksråd, FARR, mellan
1 650 och 2 000 flyktingar, varav fler än 200 barn,
som i dag gömmer sig i Sverige. De gömmer sig av
rädsla för vad som ska ske vid återkomsten. Många
fruktar myndigheter, fängelse eller tortyr samtidigt
som de ofta fleråriga väntetiderna på besked om up-
pehållstillstånd har inneburit att de i många fall hun-
nit rota sig i Sverige för att sedan ryckas upp från det
nya livet totalt.
Uppehållstillstånd kan utfärdas till alla dessa som
fått sin asylsökan avslagen och därför gått under
jorden samt till alla som vistas illegalt i Sverige utan
att ha fått sitt fall prövat genom att dessa anmäler sig
till ansvarig myndighet. Detta vore ett lovvärt och
humant sätt att göra sig av med gamla skulder och
ange tonen för en ny och mänskligare asylpolitik.
De som har hört mig förut här i kammaren kanske
märker att detta inte riktigt var mina ord, utan jag
läste upp en grej. Det är en liten frågelek. Jag vill att
statsrådet ska gissa var detta kommer ifrån. Jag
kommer till det sedan.
I mitt tal ska jag uppehålla mig vid reservation 50
som handlar om s.k. humanitärt visum. Jag tror att det
var representanter från Socialdepartementet som var
på besök i vårt utskott en gång. Då frågade jag om
humanitärt visum. Jag fick svaret: Det finns inte. Och
det verkade som om det inte gick att diskutera heller.
Jag kände mig som om jag hade sagt något väldigt
dumt. Jag blev bemött på ett liknande sätt när jag
tidigare i en interpellationsdebatt med dåvarande
biståndsministern hade frågat ungefär samma sak.
Men humanitärt visum finns. En folkrättsexpert
som heter Gregor Noll har i sin doktorsavhandling
granskat EU:s flyktingpolitik. Hans slutsats är att den
samlade effekten av visumregler, sanktioner mot
flygbolag och andra invandringsbegränsande åtgärder
blir att EU-länder i konkreta fall kan bryta mot den
internationella folkrätten. Det gäller t.ex. när en för-
följd person nekas visum till ett EU-land och därmed
möjligheter att söka asyl därför att personalen på
landets ambassad följer Schengensamarbetets in-
struktioner att personer som kan innebära en s.k.
avhoppsrisk ska nekas visum. Vi har en reservation
om avhoppsrisk, och det är nr 49.
Gregor Noll föreslår att man i Schengensamarbe-
tets regelverk ska införa en möjlighet till s.k. huma-
nitärt visum för asylsökande flyktingar. Det är en
väldigt enkel idé. Man för in en paragraf som ger
flyktingar möjlighet att söka visering på humanitära
grunder för att de vill söka asyl i mållandet, säger
Gregor Noll. Han berättar att flera EU-länder redan
har möjlighet till detta i sin nationella lagstiftning.
Danmark har det, liksom Frankrike och Österrike.
Det är egentligen inte så hemskt konstigt att fråga om
det. Nu frågar jag den nuvarande biståndsministern
om detta är någonting som vi skulle kunna tänka oss
att diskutera.
Man säger ofta att det räcker med UNHCR. De
har visserligen mandat att skydda flyktingar runtom i
världen, men det skyddet räcker inte alltid. Runt Irak
finns det t.ex. inga länder som kan ge skydd. Där
finns inte UNHCR. UNHCR har dessutom väldigt
stora ekonomiska problem och måste hela tiden skära
ned sin verksamhet. Vi har en reservation om det
också, och det är nr 8.
Jag talar inte mer om ensamkommande barn. Det
har Magda Ayoub och Birgitta Carlsson gjort. Jag
sällar mig naturligtvis till den reservationen.
Jag yrkar alltså bifall till reservation 50 om huma-
nitärt visum och reservation 26 om förföljelse på
grund av kön eller sexuell läggning.