Fru talman! Jag tackar statsrådet. Det låter som
om det där kan bli bra.
Jag vill be statsrådet att också kommentera detta
med möjligheten att försörja sig och arbeta. Att bidra
till produktionen i landet vore utmärkt både för indi-
viden och för landet.
Jag vill ta upp frågan om ett vidgat flyktingbe-
grepp. Man kan notera att det i många delar av det
europeiska samarbetet faktiskt är EU-kommissionen
som är drivande. Det har sina naturliga förklaringar.
Det är människor som är satta att bevaka den europe-
iska unionens grundvalar. Man tittar på de internatio-
nella konventioner som medlemsstaterna har tillträtt,
och man gör vad man kan för att upprätthålla detta i
en tid när många medlemsstater annars på en rad
områden försöker smita från sitt ansvar. Det visar sig
att innehållet riskerar att vattnas ur när det väl kom-
mer till ministerrådet eller till Jan O Karlsson och
hans kolleger. Det blir inte riktigt så bra som det är
tänkt, utan det blir en halvtrist produkt som inte vär-
nar de saker som den ursprungligen var tänkt att göra.
Det gäller t.ex. asylrätten, och inte minst hur asylrät-
ten tillämpas i praktiken.
Jag vill fråga Jan O Karlsson: Vad gör han för be-
dömning av den här utvidgningen av flyktingkonven-
tionen när den väl kommer på EU-nivå? Finns det
någon form av resonansbotten som han kan se bland
sina kolleger, och vad kan vi vänta oss? Jag undrar
också över tidsperspektivet: Rör det sig om två, tre,
fyra eller fem år?