Fru talman! Det gäller viseringsfrågorna. Jag hör
till dem som är kritiska mot hur viseringsfrågorna
handläggs. Det är dålig service och det tar lång tid.
Jag håller med Magda Ayoub i det fallet. Man får rätt
ofta klagomål från allmänheten om dålig behandling,
framför allt när det gäller tidsutdräkten. Men det är en
resursfråga, och där riktar jag inte kritik mot Maud
Björnemalm utan mera mot statsrådet som inte har
tillsett att Migrationsverket får de resurser som man
behöver. Men det kan kanske bli ändring på det.
Viseringspolicyn börjar nu att tappa sin legitimi-
tet. Om en person i Amman eller Damaskus ska söka
visum går han till den ambassad där det är lättast att
få visum till ett Schengenland. Man shoppar alltså ett
visum där det är lättast. När man har kommit till ett
Schengenland åker man raka vägen till Sverige eller
till något annat land och söker uppehållstillstånd.
Det är meningslöst att vi i Sverige upprätthåller en
egen viseringspolitik. Vi måste försöka att samordna
den med övriga Schengenländers viseringspolitik så
att länderna får samma syn på detta. Det här börjar att
gå upp för Migrationsverket mer och mer. Jag har vid
ett par tillfällen - och det säger jag för att glädja
Magda Ayoub - reserverat mig i Migrationsverkets
styrelse till förmån för en något mera generös praxis.
Jag inser att det inte går att upprätthålla den poli-
tik som vi har fört hittills. Vi måste försöka att finna
samarbetsformer och komma överens i respektive
huvudstäder åtminstone om en gemensam hållning.
Det här är kanske någonting för migrationsministern
att ta tag i vid ett senare tillfälle.