Herr talman! Jag tycker att det finns anledning att
ta en debattvända om företagsstödet i Norrlands in-
land.
Varför finns det ett särskilt företagsstöd till Norr-
lands inland? Jo, därför att där skall man bygga upp
helt nya företag, och det måste man göra snabbare än
vad som är den normala takten på grund av den
mycket höga arbetslösheten.
Stödet ges genom att man på olika sätt förstärker
kapitalet och kunskapen som finns i företagen, kapita-
let i form av byggnader, maskiner och rörelsekapital
och kunskapen i form av mänskligt vetande. Sverige
har, liksom alla andra länder som sysslar med aktiv
regionalpolitik, använt sig av olika former av stöd till
företagen för att snabba på en företagsutbyggnad.
Skulle vi avskaffa företagsstödet i regionalpoliti-
ken och bara använda oss av infrastruktursatsningar
t.ex. på kunskapsområdet, skulle vi välja en väg som
inget annat land som sysslar med aktiv regionalpolitik
har valt. Det är väl självklart att större tillgång till
kapital i form av maskiner, byggnader och rörelse-
kapital ger ökade möjligheter för företaget att snabba-
re bygga ut jämfört med om man inte hade haft till-
gång till detta.
Därför förvånar mig Patrik Norinders resonemang
om att företagsstöd i sig som princip inte skulle snab-
ba på utbyggnaden av företagen i Norrlands inland.
Följer man den tankekedjan hela vägen innebär det
faktiskt att det inte skulle ha någon betydelse hur
mycket resurser företagen har för hur stor sysselsätt-
ning de kan skapa. Om så skulle vara fallet leds man
in på tankar som hamnar någonstans i planekonomins
Sovjetunionen.
Det är ett rätt märkligt resonemang, att de eko-
nomiska incitamenten inte skulle ha betydelse för en
snabbare utbyggnad av näringslivet i Norrlands in-
land. Vi har ett riktat företagstöd just till Norrlands
inland därför att de ekonomiska incitamenten har
betydelse.
Jag trodde att detta var en teori som Patrik Norin-
der ansluter sig till, nämligen den kapitalistiska ideo-
login.