Herr talman! Det är riktigt att det finns en hel del
av återställarpolitik i vårt sätt jobba. Den viktigaste
återställaren har för oss varit att få ordning på stats-
budgeten. Jag tyckte att det var mycket angeläget att
komma tillbaka till en situation där statens utgifter
och inkomster är balanserade. Det gillar också företa-
garna, för de lever ju i precis samma värld. De är inte
vana vid att utgifterna är större än inkomsterna.
Om Norrlandsfonden och om vårt sätt att sköta
förhandlingarna med Bryssel vill jag säga att den här
riksdagen i maj i fjol, alltså för drygt ett år sedan,
beslutade om en utvidgning av Norrlandsfonden. När
jag tillträdde den 6 oktober hade Norrlandsfonden
inte fått mer pengar, och man hade inte heller klarat ut
förhandlingarna med Bryssel. Sedan dess har vi sett
till att Norrlandsfonden har fått den utökade volym
som riksdagen beslutade om. Vi har också startat och
genomfört förhandlingarna. Vi har en förhandlings-
runda i den här veckan.
När det gäller det regionalpolitiska stödet, som är
lika omfattande som det nationella stödet från EU, så
var programarbetet inte alls påbörjat den 7 oktober.
Men våra finska vänner, som inte heller hade med-
lemskapsomröstningen klar, hade kommit oerhört
långt i sitt arbete. Jag vidhåller därför att i stort sett
allt som har gjorts på det här området faktiskt har
gjorts efter den 7 oktober. Innan dess hade i stort sett
ingenting gjorts i fråga om regionalpolitiken och EU.