Fru talman! Det är roligt att i en debatt där ar-
betsmarknadsministern deltar kunna konstatera att vi
har ett stort mått av gemensamma synsätt på politiken.
Det har inte alltid varit fallet i de debatter vi har haft
hittills. I detta fall beror det på att regeringen och
Anders Sundström har ändrat uppfattning, och det är
bra.
Den socialdemokratiska regeringens budgetpro-
position i januari visade en bristande insikt i betydel-
sen av en aktiv regionalpolitik. Det påtalade vi i krist-
demokraternas regionalpolitiska motion i januari. Det
är positivt att kunna notera att regeringen i dag närmat
sig den kristdemokratiska synen på regionalpolitiken.
I det sammanhanget skall också sägas att det kan bero
på att Centern nu drar in Socialdemokraterna alltmer
mot det politiska mittfältet; en liten ros också till
Centern.
Regeringen gör i sin regionalpolitiska proposition
bedömningen att det regionala utvecklingsarbetet bör
utgå från en långsiktig strategi och syfta till en lång-
siktig tillväxt inom ramen för en hållbar utveckling.
Bland målsättningarna nämns också att människor i
olika delar av landet skall ha likvärdig standard och
att det skall vara möjligt att arbeta och bo i olika delar
av landet. Jag kan inte riktigt förstå det som Patrik
Norinder säger. Jag kan inte se vad det är för negativt
med denna målsättning. Jag förstår inte heller varför
man från moderat sida därmed fjärmar sig från de
regionalpolitiska mål som vi var överens om i den
tidigare regeringen. Målen ligger fast.
Vi kristdemokrater anser att regionalpolitiken inte
kan ses isolerad. Insatser inom flera olika politikom-
råden påverkar den regionala utvecklingen mer än
anslag som finns för regional utveckling över stats-
budgeten och numera via EU:s strukturfonder. Som
ett tydligt exempel kan vi ta neddragningar inom
statliga myndigheter i typiska glesbygdsområden. Det
slår oerhört hårt mot sysselsättningen. Då är det vikti-
gare att man ser på helheten i politiken, hur det slår
regionalt.
De direkta anslagen till regionalpolitiken kan trots
allt ha en stor betydelse för den regionala utveckling-
en, om de satsas på rätt ställe och i rätt tid. Utifrån
subsidiaritetsprincipen är ansvaret för utvecklingen i
första hand ett ansvar för regionerna. Ökad kommunal
och regional självstyrelse genom direktvalda regiona-
la fullmäktige skulle stärka kommunernas och regio-
nernas möjligheter att ta detta ansvar. Staten har å sin
sida i första hand ett ansvar för att skapa grundläg-
gande goda förutsättningar för den regionala utveck-
lingen genom att garantera utbildning, infrastruktur
och goda villkor för företag och företagande.
En framgångsrik ekonomisk politik för hela landet
får positiva konsekvenser även för den regionala
utvecklingen. Det skapar också utrymme för särskilda
regionalpolitiska satsningar. Sambandet är tydligt.
En grundförutsättning för en gynnsam ekonomisk
utveckling är att saneringen av de offentliga finanser-
na fullföljs, vilket skapar goda förutsättningar för
varaktigt lägre räntor. Det är av central betydelse att
få i gång investeringar och därmed nya jobb i hela
Sverige. Det är därför vi kristdemokrater i nationens
intresse har deltagit i diskussionerna kring konver-
gensprogrammet. Det synes nu bli en relativt bred
uppslutning kring det.
Målet för det regionalpolitiska stödet måste vara
att det skall ge en så hög utväxling som möjligt mot
de regionalpolitiska målen. Ett litet stöd som placeras
på rätt ställe i rätt tid kan få stor betydelse för den
totala utvecklingen. Ett tydligt exempel på det är det
av förra regeringen införda småföretagsstödet, som nu
får en fortsättning.
Vi noterar att regeringen framhåller företagens
betydelse för Sveriges och regionernas tillväxt och
sysselsättning. Man säger bl.a. i propositionens sam-
manfattning att bärande tema i propositionen är att
främja tillväxt och satsa på småföretagen.
Fru talman! Vi kristdemokrater har alltid förordat
en politik som uppmuntrar företag och företagande.
Det är endast genom en sådan politik som nya, lång-
siktigt uthålliga arbeten kan skapas och välfärden i det
längre perspektivet värnas och utvecklas. För att de
nya jobben skall komma hela landet till del är det
viktigt att villkoren för ny- och småföretagande är
gynnsamma. Nya arbetstillfällen på landsbygd och
glesbygd måste i huvudsak tillkomma inom småföre-
tagen. Ju fler småföretag desto mindre sårbarhet vid
konjunkturnedgång och desto bättre förutsättningar att
klara strukturomvandlingar.
Kristdemokraterna har i motionen med anledning
av regeringens kompletteringsproposition särskilt
betonat vikten av att små och medelstora företag får
tillgång till riskvilligt kapital och att de för jobben så
viktiga tjänsteföretagen blir fler, genom exempelvis
möjligheten till sänkt moms. En moderniserad och
flexibel arbetsrätt är särskilt viktig för de små och
medelstora företagen, liksom en väl utbyggd in-
frastruktur som även omfattar telekommunikationer-
na. Modern informationsteknologi skapar helt nya
förutsättningar för att utveckla glesbygdsregioner.
Möjligheten att decentralisera verksamheter och för-
lägga företag i glesbygd förbättras högst avsevärt. Här
gäller det verkligen för oss i Sverige att vara pådri-
vande.
Det är bra att vi nu får till stånd en översyn av de
regionalpolitiska företagsstöden. Den verklighet där
de regionalpolitiska stöden skall fungera är under
stark förändring, och behovet av översyn är stort. Vi
vill betona vikten av att översynen har en bred ansats
och parlamentarisk förankring och att man tar hänsyn
till hela det regionalpolitiska området och frågor som
kan anknyta till detta. Syftet måste vara att finna de
mest effektiva formerna för god ekonomisk tillväxt
och regional balans, med målsättningen att hela Sve-
rige skall leva. Att hela Sverige skall leva får inte bara
bli en slogan, som sades här tidigare. Det måste bli
verklighet. Det är det regionalpolitiken skall syfta till.
Utifrån subsidiaritetsprincipen menar vi kristde-
mokrater också att det är önskvärt att kommunerna får
ett ökat ansvar och inflytande över det regionalpoli-
tiska stödet. Detta måste självklart ske i samarbete
med länsstyrelserna och Glesbygdsmyndigheten.
Regeringen talar i sin proposition och även i sin
reviderade version av statsbudgeten om kvinnokraften
och betydelsen av att uppmärksamma och stötta kvin-
nor och kvinnligt företagande. Man säger att det är
alldeles för få åtgärder som är riktade till kvinnor och
som gynnar kvinnors verksamhet. Ändå drar man ned
på det särskilda stödet till främjande av kvinnligt
företagande.
För att få till stånd den nödvändiga ökningen av
sysselsättningen är det nödvändigt att den potential
för nyföretagande som finns bland kvinnor tas till
vara. Enligt Föreningsbankens i dagarna publicerade
barometer över kvinnor som småföretagare ser dessa
mer optimistiskt på den framtida utvecklingen än på
flera år. Fler satsar i dag på export. Dessa positiva
tongångar bör tas till vara och bli inspiration och
exempel för fler kvinnor att våga satsa på sina idéer.
Företag som drivs av kvinnor är underrepresente-
rade bland de företag som har fått regionalpolitiskt
företagsstöd. Detta bör nu länsstyrelserna notera och
bevaka extra noggrant, så att man kommer till rätta
med denna skevhet. För min del skall jag försöka att
bevaka hur man fördelar dessa stöd hemma i Öster-
götland, så att de verkligen kommer kvinnliga företa-
gare till del.
Fru talman! Vi har en reservation som berör på-
verkan av EU:s ambitioner och stöd. Den bygger på
kds-motioner och pekar på att Sverige bör påverka
utformningen av EU:s regionalpolitiska stöd, så att
dess syfte inom EU-länderna blir att ge alla männi-
skor, oavsett var de bor, tillgång till arbete, service
och en god miljö. Vi tar också upp att EU:s sociala
ambitioner bör höjas samt att familje- och medborga-
raspekter bör få en framträdande plats i EU. Den
sociala dimensionen bör ge människan och familjen
frihet att välja så att socialt ansvar och personlig ut-
veckling kan förenas.
Vi har inte alltför många reservationer. Vi vill än-
då, genom att yrka bifall till reservation nr 3, markera
vår uppfattning att vi skall vara pådrivande i EU.
Vi har också en gemensam reservation med
Vänsterpartiet, reservation 9, om återföring av resur-
ser från vattenkraftsproduktion till de producerande
länen. Detta är en konkret regionalpolitisk insats. Det
är ett gammalt krav, men det har i högsta grad aktuali-
tet. Därför yrkar jag också bifall till reservation nr 9.
Fru talman! Avslutningsvis kan vi konstatera att
den totala anslagsramen enligt regeringens nuvarande
förslag uppgår till praktiskt taget samma nivå som den
kds förespråkade i samband med budgetpropositio-
nen. Det handlar om en ökning i storleksordningen
700 miljoner-4,2 miljarder. Sveriges inriktning vid
medlemskapsförhandlingarna med EU var att skapa
goda möjligheter för återflöde från EU:s strukturfon-
der och genom den s.k. additionalitetsprincipen för-
stärka de regionalpolitiska satsningarna.
Att regeringen nu till största delen återtar sin i
budgetpropositionen aviserade sänkning av anslaget
är givetvis bra. Medel från EU:s strukturfonder får
inte bli en ursäkt för att minska utrymmet för nationel-
la satsningar på regionalpolitikens område.
Regeringens ändrade förslag till regionalpolitik är
en kraftig omläggning sedan januari i år och, som jag
ser det, ett bra svar på kristdemokratiska motionsför-
slag.