Fru talman! Vad är EU till för? Det liberala svaret
på den frågan är att EU är till för att åstadkomma
lösningar och svar på de gränsöverskridande proble-
men och frågorna i vår världsdel. Det finns många
sådana frågor. Den viktigaste av dem är freden.
Den regeringskonferens som öppnas i morgon i
Turin är till för att se över unionens grundlag. Den
viktigaste uppgiften för konferensen är att underlätta
för de länder i Central- och Östeuropa som så länge
led under kommunismen att kunna bli medlemmar av
EU, och detta så snart som möjligt. Vår uppgift är att
bidra till att göra Europa helt.
Denna uppfattning präglar i stora drag utskottets
betänkande. Det är mycket bra. Från Folkpartiet libe-
ralernas sida är vi glada över att denna vår uppfatt-
ning tycks omfattas av nästan alla, eller kanske t.o.m.
alla.
Det verkar som om de svenska nejpartierna ser
framför sig en mycket större union än nu, men en där
Sverige skall ställa sig utanför.
Skulle regeringskonferensen klara av att lägga en
god grund för östutvidgningen och för Cyperns och
Maltas medlemskap kommer konferensen att visa sig
vara en av de allra viktigaste konferenserna i vår
världsdel under detta sekel. Chanserna att kunna be-
hålla freden ökar kraftigt om även de nya demokrati-
erna blir medlemmar.
Det är enligt vår mening viktigt inte bara att det
blir av utan också att det sker snabbt. I valet mellan
snabba medlemskap, med långa övergångsperioder
för exempelvis jordbruket, och långa väntetider för
medlemskapet väljer vi i Folkpartiet tveklöst det för-
ra.
Om östutvidgningen är den viktigaste frågan för
freden är det också angeläget med förändrade besluts-
regler inom den gemensamma utrikes- och säkerhets-
politiken. Den nuvarande ordningen med enbart en-
hällighetsbeslut, dvs. vetorätt för alla medlemmar, bör
ändras så att vetorätten endast kvarstår i de fall ett
lands vitala nationella intressen berörs.
Även på denna punkt finner vi det tillfredsställan-
de att regeringens och utskottsmajoritetens uppfatt-
ning närmat sig den som vi förespråkar. Det är ett
klart steg framåt att utskottet slår fast att Sverige
konstruktivt skall delta i diskussioner om ändring av
det nuvarande enhällighetskravet. Vi har därför valt
att inte reservera oss på denna punkt.
I den fortsatta debatten kommer Håkan Holmberg
att närmare utveckla vår syn på utrikes- och säker-
hetspolitiken i Europa.
En europeisk union som omfattar nästan alla Eu-
ropas demokratier är viktig inte enbart för freden utan
också för friheten. Det finns en klar majoritet i alla
tolv ansökarländerna för att bli medlemmar. Detta,
tillsammans med det oavvisliga kravet på att medlem-
skap kräver att landet måste vara en demokrati och en
rättsstat, är viktigt för att stärka de goda krafterna i de
nya demokratierna.
Fru talman! Två viktiga gränsöverskridande pro-
blem är den miljöförstöring och den brottslighet som
går över gränserna. På dessa punkter har utskottsma-
joriteten varit alldeles för kraftlös. Detta gäller förstås
regeringspartiets företrädare men också - och mer
förvånande - Moderaternas företrädare. Moderaterna
är det enda oppositionsparti som inte på någon punkt
har vare sig reservationer eller ens särskilda yttran-
den. Den normala parlamentariska slutsatsen är ju att
partiet i så fall instämmer på alla punkter med ut-
skottsbetänkandet.
Nu har jag dock förstått av Göran Lennmarkers
inledande inlägg att det den här gången inte skall
tolkas på det viset, även om intrycket kan vara så.
Detta är ju inte något huvudproblem för oss andra,
men jag förmodar att det kan bli ett problem för Mo-
deraterna att tala om vad deras Europapolitik består i,
exempelvis vad gäller sådana tunga frågor som mil-
jöskatter, polissamarbete och subsidiaritet för att bara
nämna tre.
Om EU som företeelse skall finna stöd hos Euro-
pas folk krävs naturligtvis att unionen visar sig ha
förmåga att ta itu med de problem som plågar Europa.
Ett sådant är den miljöförstöring som bärs med vindar
och vatten mellan länderna och inte minst den som
påverkar livsmiljön för oss alla. Uttunningen av ozon-
skiktet och användning av fossil energi som spär på
växthuseffekten är de värsta exemplen på det senare.
Ett av de viktigaste medlen för att förbättra miljön
är ekonomiska styrmedel. Om detta råder det numera i
vårt land en bred enighet. Vad gäller miljöskatt på
koldioxiden har vi kanske gått längst i Europa. Det är
bra, men det finns förstås alltid en risk att mindre
ansvarskännande länder inte bara låter bli utan också
tjänar på det. Därför är det ett problem för miljön att
miljöskatter inte kan användas inom EU om något
land är emot.
Det är bra i allmänhet att skatter är nationella be-
slut och att det därför krävs enhällighet inom EU i
dessa frågor. Men detta borde inte gälla miljöskatter.
Detta inser alla miljövänner, och därför är vi många
som kräver att beslut om miniminivåer för skatter på
gränsöverskridande miljöutsläpp skall kunna fattas
även om något land eller några länder är emot. Soci-
aldemokraterna - och tydligen också Moderaterna -
säger nej till denna reform.
Om detta har vi talat många gånger - i EU-
nämnden och även i denna kammare. Från den dåva-
rande finansministern och nuvarande statsministern
har svaret på förslaget till denna viktiga miljöreform
alltid varit blankt nej. Andra ministrar har varit något
mer öppna, men det har inte hjälpt. Den nye statsmi-
nistern talar om miljön, men i dag - dagen innan
regeringskonferensen öppnar - är fortfarande det
socialdemokratiska och - tror jag - moderata beske-
det: Nej, vetorätten över miljöskatterna skall bestå.
På deras gärningar skola ni känna dem, står det i
Skriften. Detta gäller alla människor, men inte minst
politiker. Det är inte Göran Perssons tal som räknas.
Det är hur han och hans partivänner röstar som räk-
nas. Statsrådet von Sydow - som för övrigt hälsas
välkommen till statsrådsjobbet, där han såvitt jag
förstår skall syssla i huvudsak med handelsfrågor men
uppenbarligen också en del med Europafrågor - har i
dag möjlighet att meddela att hans partigrupp tänkt
om och att Socialdemokraterna i omröstningen kom-
mer att stödja någon av de reservationer som kräver
ett borttagande av vetorätten mot miljöskatter - för-
slagsvis Folkpartiets. Den bär nummer 24.
Själva kommer vi om vår reservation faller att
stödja Centerns reservation nummer 23, som i sak har
samma krav som vår reservation.
Om statsrådet inte vill göra det har de av hans
partivänner som bryr sig om miljön inte bara verbalt
utan också i handling möjlighet att stödja någon av de
reservationer som vill ge den svenska regeringen
samma mandat som den danska socialdemokratiskt
ledda regeringen har skaffat sig, Ja, fru talman, det är
så eländigt att de svenska socialdemokraterna nu
planerar att aktivt motarbeta detta viktiga miljökrav
som den danska delegationen avser att driva.
I den efterföljande debatten kommer Eva Eriksson
att ytterligare utveckla vår syn på miljöfrågorna och
deras hantering inom EU.
Fru talman! Ytterligare en stor gränsöverskridande
fråga är kampen mot den internationella brottslighe-
ten, inte minst narkotikasmugglingen. Det säger sig
självt att en mycket verksam metod mot bovar som
samarbetar är poliser som samarbetar. Det är väl känt
och av utskottet bekräftat att en av de svagaste punk-
terna i EU-samarbetet är samarbetet inom den s.k.
tredje pelaren.
Vad gäller kampen mot brottsligheten är man i ut-
skottet alldeles för svag i sina krav. I den fortsatta
debatten kommer vi från folkpartihåll att uppehålla
oss även vid denna fråga.
Fru talman! Det är viktigt att EU kan fatta bra be-
slut som förbättrar förhållandena i medlemsländerna.
Det är också viktigt att dessa bra beslut förankras väl
bland befolkningen i de olika EU-länderna. Hur detta
bäst skall ske i vårt land kommer vi att återkomma till
i samband med konstitutionsutskottets utvärdering.
Låt mig i dag begränsa mig till att säga att vi i Folk-
partiet liberalerna tar dessa frågor om förankring och
parlamentarisk kontroll på stort allvar.
Vi var och är bland de främsta i att försvara
svenskt medlemskap i EU. Det betyder inte att vi
tycker att allt som EU gör är bra. Det betyder inte
heller att vi i Sverige funnit den perfekta lösningen på
hur viktiga EU-beslut skall förankras.
På sikt bör EU-parlamentet få medbeslutanderätt
när det gäller beslut som fattas på EU-nivå och där
någon form av majoritetsbeslut används. Det är be-
klagligt att så få andra delar vår uppfattning att demo-
kratin inom EU behöver förstärkas både vad gäller de
nationella parlamentens inflytande och vad gäller EU-
parlamentets roll.
Fru talman! Gång på gång har vi slagit fast att EU
skall handla om de gränsöverskridande frågorna.
Detta har lett oss till krav på bättre samarbete inom
några av de områden som jag nämnt.
En liberalt präglad närhetsprincip innebär att be-
slut i första hand skall fattas av den enskilde och av
hans eller hennes familj eller - i de fall där detta inte
går - så nära den enskilde som möjligt.
För att den folkliga uppslutningen bakom EU och
dess beslut skall kunna förstärkas krävs bl.a. att beslut
som inte behöver fattas på EU-nivå inte heller fattas
där. Det är inte nödvändigt att Norrtäljebussarnas
eventuella behov av färdskrivare avgörs i Bryssel.
Det har rått bred enighet i vårt land om att de cent-
rala delarna av välfärdspolitiken bara skall harmoni-
seras i den utsträckning som har att göra med den fria
rörligheten inom EU. Efter det att EU-nämnden förra
fredagen behandlade frågan om direktiv vad gäller
föräldraledigheten är det oklart om denna enighet
består.
Denna gång innebär detta kanske inte så stora
komplikationer för Sverige, eftersom de svenska
rättigheterna går långt utöver det föreslagna direkti-
vets. Nästa gång och gången därpå innebär det kanske
heller inga problem för Sverige. Men det är klart att
om man fortsätter på den inslagna vägen så kommer
det att uppstå problem.
Vi har i vår motion slagit vakt om subsidiaritets-
principen. Vi gör det också i en av våra reservationer.
Fru talman! Det är utmärkt att enigheten är stor
om att östutvidgningen är den viktigaste frågan. Det
är mindre bra att vi inte har kunnat nå större enighet
om att de gränsöverskridande frågorna hör hemma på
EU-nivå, där de bör hanteras effektivt, och att de
övriga frågorna skall klaras inom varje land.
Fru talman! Jag ställer mig bakom Folkpartiets re-
servationer med undantag av reservation nr 10 som
rör barnkonventionen, där vi tidigare i denna kamma-
re har redovisat bedömningen att det kan klaras på
annat sätt i svensk lagstiftning. För att spara tid yrkar
vi bifall bara till våra reservationer nr 12 om småföre-
tagen och nr 24 om miljöskatter.