Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

(forts. från 7 §) EU:s regeringskonferens (forts. UU13)

OLOF JOHANSSON (c), 1996-03-28 (riksmöte 1995/96).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Jag har inte deltagit i utrikesutskottets

behandling av detta ärende eftersom jag inte ingår i

detta utskott. Jag gör inte heller anspråk på att kunna

ersätta Helena Nilsson, som är föräldraledig, men jag

är här i stället för henne.

I det här betänkandet behandlas vetorätten inom

den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Där

har vi som bekant sedan tidigare olika meningar mel-

lan partierna. Jag nämner detta inledningsvis, för det

är ett utmärkt exempel på hur man ibland tvingas

hantera frågor för att få ut något meningsfullt av ären-

dets behandling.

Vi har alltså inte valt att här avge någon reserva-

tion. Här handlar det om att Sverige som nation skall

driva en linje i en förhandling där många ingår. Vis-

serligen kan man då säga: if you can´t beat them join

them, det kan man använda som princip. Men vi har

också noterat den återkoppling som i det här sam-

manhanget finns till Utrikesnämnden och till riksda-

gen. Det är en viktig förklaring till att vi inte har re-

serverat oss på denna punkt. Vi står dock kvar vid vår

grundläggande hållning.

Fru talman! 90-talet har inneburit stora föränd-

ringar i Europa. Gamla diktaturer och stater har fallit

sönder, nya stater kämpar för att bli stabila demokra-

tier. Det är i det perspektivet man skall se den rege-

ringskonferens som nu startar.

Drivkraften bakom den europeiska unionen är

drömmen om en stabil fred. Samtidigt är det många

som misstror EU. Även om samarbetet mellan Euro-

pas länder kanske aldrig varit så djupt och så långtgå-

ende som i dag, har vi de senaste åren upplevt krig

och förföljelse i en omfattning som Europa varit för-

skonat från de senaste 50 åren.

Jag är övertygad om att EU kan få avgörande be-

tydelse för en hållbar och fredlig utveckling på den

europeiska kontinenten, men vi är inte där än. Det

gäller att ge människorna i östra Europa framtidstro

genom demokratisk och ekonomisk utveckling. Detta

saknas ofta i dag.

Vägen till fred och utveckling måste vara att fläta

samman Europas länder i ett så nära samarbete att

krig aldrig uppkommer. EG inlemmade en gång

Grekland, Spanien och Portugal i samarbetet. Det var

när de gamla högerdiktaturerna föll i dessa länderna.

Nu har de före detta fascistdiktaturerna successivt

utvecklats till fungerande demokratier med EU som

stabiliserande och pådrivande faktor.

Det är en historisk uppgift att nu även ge förut-

sättningar för att samma sak skall hända i de tidigare

kommunistdiktaturerna, så att de så småningom fullt

ut kan delta inom den europeiska unionen, om de så

önskar.

Vi måste ta vara på den möjlighet som vi nu har

att utvidga EU, att låta samarbetet växa på bredden,

så att det på lång sikt omfattar i stort sett hela den

europeiska världsdelens demokratiska stater - de som

har respekt för mänskliga fri- och rättigheter. Vi har

chansen att på det sättet göra en historisk insats för att

läka såren efter det kalla kriget.

Centerpartiet tänker inte bidra till att EU utvecklas

till ett stormaktsbygge. Vi tror inte på den sortens

imperier. EU skall inte växa på höjden genom att allt

fler beslut flyttas till den överstatliga nivån. Center-

partiet kommer att motarbeta de krafter som vill flytta

makt från de enskilda länderna till en svällande be-

slutsapparat i Bryssel.

Det finns fortfarande en del EU-anhängare i den

svenska debatten som inte kan se någon skillnad mel-

lan att bygga samarbetet på bredden eller att bygga

det på höjden. De vill, ibland utan urskiljning, säga ja

till alla förslag som kan tänkas stärka EU på medlems-

ländernas bekostnad. Utan att blinka och, som det

stundtals verkar, utan att tänka ställer de upp på för-

slag som ökar centraliseringen inom EU. Det är det-

samma som att förorda ökad distans mellan folken

och den europeiska unionen.

EMU:s tredje fas med gemensam valuta och riks-

bank passar bra in hos dem som vill centralisera Eu-

ropasamarbetet och bygga EU på höjden. EMU förut-

sätter att en rad beslut fattas centralt. Det skulle inne-

bära en omfattande penning- och finanspolitisk sam-

ordning. Sysselsättning och miljö blir en restpost i

sammanhanget, och människan blir en produktions-

faktor som dessutom skall bete sig ekonomiskt opti-

malt för att passa in i systemet. Det handlar alltså om

att flyttas dit där jobben är tillgängliga på bästa möjli-

ga sätt, utan hänsyn till personliga förhållanden.

EMU innebär centralisering i stället för decentrali-

sering.

EMU hotar samarbetet och delaktigheten mellan

Europas länder. En ny mur riskerar att resas mellan

europeiska stater vare sig det beror på olika utveck-

lingsnivå eller det beror på att en del ställer sig utan-

för och andra innanför.

Fru talman! I morgon, när EU:s nuvarande med-

lemsländer möts i Turin för att inleda regeringskonfe-

rensen, står samarbetet i Europa inför både stora möj-

ligheter och svårigheter.

Vi för vår del prioriterar fyra uppgifter inför rege-

ringskonferensen:

För det första gäller det EU:s utvidgning österut.

För det andra gäller det arbetet för en långsiktigt

hållbar miljösituation i Europa.

För det tredje gäller det kampen mot arbetslöshe-

ten.

För det fjärde gäller det decentralisering genom att

stärka närhetsprincipen och dess tillämpning samt att

stärka regionerna i Europa.

EU har inte råd att upprepa misstagen från Ma-

astricht. EU får inte utvecklas så att det i värsta fall,

och med rätta, uppfattas som ett projekt för politiker

och byråkrater. Det skulle vara förödande för den

folkliga förankringen och skulle i en förlängning

naturligtvis innebära ett hot mot hela samarbetet.

Tvärtom måste resultatet av regeringskonferensen bli

att förtroendet för samarbetet stärks bland EU-

ländernas medborgare.

Varje nytt steg i det europeiska samarbetet måste

få tid att mogna och att förankras/förkastas av folket.

Den folkliga legitimiteten för Europasamarbetet tar

tid, och den demokratiska processen måste respekte-

ras.

Jag tycker att det europeiska samarbetet trots allt

har mycket att lära av det mera nära nordiska samar-

bete som vi haft under en lång tid.

Centerpartiet anser att regeringskonferensen måste

leda fram till en konsolidering av samarbetet, samti-

digt som konkreta steg tas för att förbereda EU för en

utvidgning österut. För Centerpartiet är just utvidg-

ningen av EU den viktigaste frågan. Målet är ett enat

Europa, där ingen europeisk stat är utesluten från

början. Arbetet med att förbereda utvidgningen av

EU, självklart inklusive de baltiska länderna, måste ta

klara steg framåt under regeringskonferensen. Allt

annat vore ett misslyckande. Resultatet av regerings-

konferensen måste vara att tempot i utvidgningspro-

cessen ökar, inte minskar.

Det mesta talar för att nya medlemmar kommer att

antas stegvis. Därför finns det inga motiv för att göra

förändringar som om EU skulle få 27 medlemsländer

över en natt.

Fru talman! En av huvuduppgifterna för Sverige

måste vara att driva miljökraven framåt inom den

europeiska unionen. Miljöproblemen tar ingen hänsyn

till nationella gränser. Det krävs därför överstatliga

beslut på detta område för att vi skall kunna nå en

hållbar utveckling. Att lösa de gränsöverskridande

miljöproblemen är en av de viktigaste uppgifterna för

EU. EU skall dessutom vara pådrivande, inte minst

inom OECD-kretsen av länder och inom Rioproces-

sen. EU måste alltså ha en vidare syftning än att sam-

arbeta enbart inom sig självt. Det är en förutsättning

för att kunna påverka t.ex. USA och Japan att göra

något på miljöområdet som är värt att nämnas.

Medlemskapet innebär inte att Sverige skall sluta

vara en föregångare på miljöområdet, för då blir EU

bara en bromskloss. Tvärtom skall vi på så många

områden som möjligt driva på, visa vägen och vara ett

gott exempel.

På miljöområdet är regeringens skrivelse otill-

räcklig, som vi ser saken. Helhetssynen och insikten

om att det krävs förändringar på olika politikområden

saknas. Att föra in ett miljömål för en gemensam

jordbrukspolitik, som regeringen föreslår, är bra och

en nödvändig åtgärd, men det är långt ifrån tillräck-

ligt. Eftersom vi anser att EU är ett verktyg för en

bättre miljö måste vi se till att använda det verktyget.

Principen för en hållbar utveckling måste formas

också för den inre marknaden, den ekonomiska politi-

ken, handelspolitiken, energipolitiken, transportpoli-

tiken osv.

Fyrpartiregeringen inledde det svenska samhällets

omställning mot ett kretsloppssamhälle. De interna-

tionella riktlinjer som antogs vid FN-konferensen i

Rio, bl.a. Agenda 21, var här en logisk fortsättning.

Det är Centerpartiets absoluta uppfattning att artikel 2

i Romfördraget måste kompletteras utifrån förpliktel-

serna från Riokonferensen. Det skall framgå i fördra-

get att det är en huvuduppgift för EU att främja en

hållbar utveckling både bland medlemsstaterna och

globalt.

Regeringens skrivelse är inte heller tillräckligt

tydlig när det gäller den s.k. miljögarantin. Center-

partiets förslag är tydligt och konkret. Vi anser att

artikel 100 a skall stärkas. Inte bara en hög skyddsni-

vå utan även den s.k. försiktighetsprincipen skall

tillämpas när rådet fattar beslut om harmonisering av

lagar och författningar för att upprätta den inre mark-

naden. Enskilda länder skall kunna gå före och införa

strängare regler för varor.

Artikel 100 a 4 skall formuleras om i enlighet med

artikel 130 t, därför att alla beslut i miljöfrågor, såväl

för miljöförstörande utsläpp från fasta anläggningar

som för handeln med varor, skall vara minimiregler.

Centerpartiet har länge arbetat för ökade möjlighe-

ter till majoritetsbeslut på miljöområdet. Det är tydligt

att kravet på enhällighet vid beslut om miljöskatter i

dag utgör ett hinder för att uppnå de gemensamma

miljömålen. Det tydligaste exemplet på dessa svårig-

heter är oförmågan inom EU att komma överens om

en miniminivå för koldioxid- och energibeskattning.

Den enda framkomliga vägen är att ändra Romfördra-

get så att det blir möjligt att införa miljöskatter genom

en kvalificerad majoritet. Sverige får inte acceptera

sänkt miljöstandard. Femte miljöhandlingsprogram-

met får inte stanna vid vackra ord.

Arbetslösheten är för dagen det största problemet

bland EU:s medlemsländer. Förutom lidande för den

enskilde medför arbetslösheten sociala problem i form

av utanförskap, ökade motsättningar, passivitet,

drogmissbruk m.m.

Skall EU:s legitimitet bestå, måste unionen förmå

att skapa förutsättningar för fler jobb. De idéer som

funnits om en sysselsättningsunion har hittills stannat

vid ord utan operativ uppföljning. Regeringens ambi-

tioner, bl.a. att föra in sysselsättningspolitiken i för-

draget, är något som måste göras operativt. I likhet

med de förslag som vi har på miljöområet bör man

pröva nya mekanismer för övervakning av medlems-

ländernas och gemenskapens åtgärder för att stärka

förutsättningarna för nya jobb. I likhet med vad som

skrivs i en av kommissionens vitböcker bör skatte-

växling utnyttjas för att skapa sådana förutsättningar

för fler jobb.

Fru talman! EU-medlemskapet innebär att vissa

gemensamma beslut flyttas från Sverige till Bryssel.

Men medlemskapet måste också innebära att beslut

flyttas åt andra hållet, närmare dem som berörs av

besluten. Det är det enda sättet att nå en fördjupad

demokrati, ett bättre folkligt deltagande och ett större

engagemang samt att ge innehåll åt närhetsprincipen.

Lokalt självbestämmande måste vara grunden för

de politiska systemen i de västeuropeiska demokrati-

erna. Grunden för politiskt beslutsfattande i EU är

enligt Maastrichtfördraget subsidiaritetsprincipen,

närhetsprincipen. Den principen förutsätter att frågor

som inte uttryckligen hör till unionens kompetens inte

heller skall behandlas av EU.

Det är mycket allvarligt att regeringen i sin skri-

velse inte har några förslag om hur subsidiariteten

skall utvecklas. Centerpartiet har även här konkreta

förslag som regeringen bör arbeta efter på regerings-

konferensen. Det krävs en tydlig normhierarki som

ger klart besked om beslutsnivåer och om hur detalje-

rade beslut varje nivå bör ägna sig åt.

Resultatet skulle bli att rådet ägnar sig åt mer

ramlagstiftning. Sedan är det upp till varje medlem-

sland att utforma detaljerna.

Dessutom bör det inrättas en kompetenskatalog

som talar om vem som skall göra vad. Uppgifterna för

unionen, medlemsstaterna samt regionala och lokala

organ skall tydligt beskrivas.

Fru talman! Regeringskonferensen är en lång pro-

cess som kommer att pågå i över ett år. För att nå

framgång är det viktigt att Sverige koncentrerar sina

ansträngningar på områden där vi har särskilt starkt

intresse. Centerpartiet har tydligt markerat fyra centra-

la områden: utvidgningen österut, miljön, arbetslöshe-

ten och decentralisering.

Fru talman! Jag står självfallet bakom Centerns

samtliga reservationer i utrikesutskottets betänkande,

men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till re-

servationerna 2, 13, 19, 21 och 23.

Debatten

Hämtad sida: 50

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

OLOF JOHANSSON (c): (forts. från 7 §) EU:s regeringskonferens (forts. UU13) (1996-03-28) — PRESS0