Herr talman! Det EU som Sverige för något år se-
dan trädde in i är inte en en gång för alla färdig orga-
nisation. Det måste i stället ses som en ständigt pågå-
ende politisk utvecklingsprocess där det står med-
lemsländerna fritt att söka styra utvecklingen i önsk-
värd riktning. Inflytande följer av aktivitet, av en vilja
att påverka, av sökande efter partner som delar den
egna uppfattningen och inte minst av kraften i den
egna idéutvecklingen. Inflytandet beror på ambitionen
i vårt Europapolitiska agerande.
Dess värre tycker jag att regeringen av inrikespo-
litiska skäl kommit att placera Sverige i marginalen av
den europeiska diskussionen. När Europas länder i
morgon samlas för att diskutera det demokratiska
styrsystemet i perspektiv av utvidgning, förstärkning
av just samarbetet inom pelare 3, då lyfter regeringen
i den svenska debatten fram konsumentfrågor, handi-
kappolitik och ungdomsfrågor som angelägna områ-
den inför IGC. Det är inte så att detta inte är viktiga
områden, men de ligger vid sidan av regeringskonfe-
rensens huvudsakliga uppgift att se över traktaten. Det
är knappast exempel på kraftfullt utövande av det
svenska inflytandet.
Herr talman! Inför valet till Europaparlamentet
lyfte Socialdemokraterna fram skapandet av en euro-
peisk sysselsättningsunion som vallöftet nummer ett.
Det har också sagts vara regeringens högst prioritera-
de fråga inför regeringskonferensen. Likväl vill jag
drista mig till att säga att detta liknar något av en
politisk bluff.
För det första har det varit omöjligt att konkret få
reda på hur regeringen vill att en sådan sysselsätt-
ningsunion skulle utformas. Endast en PM på tre sidor
har varit känd om sysselsättningsunionen - och detta
trots att EU 96-kommittén och Moderata samlings-
partiet begärt ytterligare material från regeringskans-
liet. Det tycker jag är högst anmärkningsvärt med
tanke på att det rör sig om regeringspartiets tyngsta
vallöfte.
Det här har gjort att EU 96-kommittén - som har
tillsatts av regeringen för att utreda och skapa debatt
om viktiga EU-frågor - inte fullt ut kunnat fullgöra
sitt uppdrag, enligt min uppfattning.
Eftersom så litet har varit känt har vi varken kun-
nat få tag på en svensk forskare som var villig att åta
sig ett utredningsuppdrag eller själv precisera vad den
utredningen skulle handla om. Därför har vi i enhäl-
lighet - märk väl - beslutat att något sådant uppdrag
inte skall läggas ut. Detta har i sin tur inneburit att
varje form av politisk överläggning i kommittén om
sysselsättningsunionen varit meningslös, vilket också
framgår av vårt betänkande.
I november krävde vi moderater ett fördjupat un-
derlag från regeringen. Gunnar Lund avfärdade våra
synpunkter och sade: "Men om de är genuint intresse-
rade kan vi säkert ta fram mer material. Det är inga
problem." Inget ytterligare material kom vare sig till
oss eller till EU 96-kommittén. Problem förelåg alltså
uppenbarligen.
Nu har vi fått lämna utredningen om sysselsätt-
ningsunionen till EMU-utredningen. Den kan kanske
komma fram med ett underlag längre fram i vår. Där-
med har också tiden för debatt, genomlysning och
analys av förslaget försvunnit.
Det står dock klart att tanken med sysselsättnings-
unionen är att nya målsättningar skulle föras till för-
draget. Men jag vill erinra om att det i Romfördragets