Herr talman! Ledamöter, ni som sitter på läktaren
och ni som tittar på Öppna kanalen i TV! Efter att ha
hört Olof Johanssons inlägg här förstår jag inte vad
hedersmannen Olof Johansson har i EU att göra över
huvud taget. Det var en bra kritik, tycker jag. Det är
bra att Centern tar avstånd från EMU och andra kons-
tiga påfund som Karl Erik Olsson och andra center-
partister ägnar sig åt där nere i Bryssel.
Jag lyssnade på Göran Lennmarker med viss för-
våning. En geografilektion kanske inte skadar. Hela
Europa, talade Göran Lennmarker om. Men om jag
förstod det rätt slutade Lennmarkers Europa någon-
stans innan Ural. Han kanske kan redovisa hur han ser
på detta.
I övrigt undrar jag var entusiasmen i EU-frågan är
hos alla de här ja-sägarna som var så lyckliga den dag
Sverige tog steget in i EU. Jag tycker att man hör en
litet tråkig och dyster stämning från ja-sidan i dag. Är
det inte så? Var är entusiasmen? Ser ni inte det här
som det fina härliga projektet nu, som vi skall in och
påverka, in och förbättra, det som skall lösa proble-
men med arbetslösheten, lösa miljöfrågorna, lösa
jämställdhetsfrågorna och lösa ekonomin? Var det
inte så ja-sidan sade innan folkomröstningen och före
EU-parlamentsvalet? Jag tycker att stämningen är litet
dov. Det tycker jag är synd.
Herr talman! Det talas mycket om galna ko-sjukan
i dag. Jag tycker att det vore bättre att tala om den
galna EU-sjukan, en sjuka som innebär att vi nekas att
via lagstiftning kräva information om ursprungsland
för livsmedel. Vi nekas föra en egen jordbrukspolitik
och skydda det egna jordbruket. Vi tvingas skjuta till
många miljarder till ett jordbruk som vi inte vill ha.
Tala om galen EU-sjuka! Vi får inte gå före och skapa
hårdare regler när det gäller varor. Tala om galen EU-
sjuka! Det här är ju en sovjetiserad syn på samhället.
Det är inte mångfald. Det handlar inte om att gå före
och ställa hårdare krav, som t.ex. Kalifornien har,
utan EU har övertagit någon sorts sovjetiserad syn på
varuproduktionen. Det här är mycket negativt. Det
skapar inte utveckling, det skapar inte dynamik på
marknaden.
Jag är litet förvånad över hur Centerpartiet plöts-
ligt backar litet grand när det gäller miljögarantin.
Olof Johansson formulerade det mycket bra från ta-
larstolen, men vi i Miljöpartiet kräver en generell rätt
att gå före. Det gjorde också Centern inför folkom-
röstningen och inför valet till EU-parlamentet. Men
nu tassar man litet grand i filttofflorna och talar om att
möjligheterna att gå före bör öka. Jag tycker att det är
viktigt att man har en generell rätt att gå före och
ställa hårdare miljö- och hälsokrav. Det är nu när vi
går in i regeringsförhandlingarna som vi borde ta tag i
de här frågorna. Vi skulle ju in och påverka, hette det.
Herr talman! Vi får inte låsa upp kommande gene-
rationers framtid, därför måste vi nu ta vårt ansvar
och se till att det blir en utträdesparagraf som reglerar
hur man skall komma ur EU. Det är viktigt att veta
hur man kommer ur en fiskeförening, en organisation,
en fackförening eller en union. Det är grundläggande
för demokratin att veta detta. Jag tycker att det är
förvånande att majoriteten i utskottet inte ställer sig
bakom Vänsterpartiets, Centerpartiets och Miljöpar-
tiets krav på en utträdesparagraf. I stället hänvisar
man till Grönland, som visserligen gick ur EG och
inte EU, men man hänvisar i alla fall hej vilt till
Grönland, som var i en helt annan situation.
Sedan hänvisar man till att EU är en demokratisk
organisation. Men det har vi inte garantier för. Det vet
vi inte hur det ser ut om 40-50 år. Det är nu vi skall
reglera det här så att vi vet hur Sverige och andra
länder kan ta sig ur, om vi skulle vilja det. Genom att
inte reglera det nu innebär det att vi binder upp kom-
mande generationers möjlighet att ta sig ur.
Ju mer EU-projektet fortskrider desto mer sam-
manflätat blir det naturligtvis. Kommer EMU nu in i
bilden blir vi ännu mer fast. Då behövs det spelregler
som säger hur våra barn eller barnbarn skall ha möj-
ligheten att kunna ta sig ur detta system. Det handlar
helt enkelt om demokrati. Jag förstår inte varför ja-
partierna, förutom Centern, är så rädda för en utträ-
desparagraf. Är ni rädda för att nästa generation om
tio, femton år skall kräva ett utträde? Är det därför ni
är så rädda för det?
Vi i Miljöpartiet är väldigt kritiska till detta be-
tänkande. Vi är också kritiska till de förberedelser
som skett inför regeringskonferensen. Det tillsattes en
s.k. EU-kommitté för att stimulera den offentliga
debatten. Kommittén tillsattes i mars 1995 och har
letts av Björn von Sydow. Björn von Sydow har hit-
tills i den här debatten kommit lindrigt undan, och nu
måste jag ställa några kritiska frågor till honom.
Anser Björn von Sydow att han har lyckats att
stimulera en offentlig debatt om regeringskonferensen
så att människor i Sverige i dag känner sig delaktiga i
de beslut riksdagen skall fatta och de beslut som re-
geringen tänker fatta och som binder upp hela folket
för väldigt lång tid? Eller är det så att Björn von Sy-
dow har haft som mål att låta EU-debatten ligga lågt
för att skydda sitt parti inför parlamentsvalet och
slippa stridigheter inför s-kongressen?
Inte kan väl Björn von Sydow mena att det har
blivit en stor folklig debatt med hjälp av EU-
kommittén? Jag vet att vår representant i EU-
kommittén, Marianne Samuelsson, har samma upp-
fattning som jag i den här frågan. Frågan är om Björn
von Sydow har lyckats med det formella uppdraget att
starta en rejäl EU-debatt inför regeringskonferensen
eller om det fanns något informellt uppdrag att se till
att ligga lågt. Frågan är vilket uppdrag Björn von
Sydow lyckades med.
Herr talman! Jag skall ge några övergripande syn-
punkter på betänkandet. Det kommer sedan upp fler
miljöpartister i debatten och berör olika sakområden.
Ett bärande inslag i betänkandet är att EU är ett
fredsprojekt. Vi har hört det från flera talare här i dag.
Det är också grunden för mycket av resonemanget.
EU har skapat fred i Västeuropa. Men det är inte sant.
EU är några få år gammalt. Det är inte EU, det är inte
unionen, som har skapat fred i Västeuropa.
Det är samarbetet mellan nationer som har skapat
fred i Västeuropa - fred och förståelse. Det är han-
delsavtal, forskningsavtal, studentutbytesavtal och
hundratals andra avtal som har skapat fred och för-
ståelse i Västeuropa och inte EU. Unionsbyggen har
sällan skapat fred. Sovjetunionen - eller man kan för
den delen dra parallellen med Jugoslavien - har inte
varit speciellt lyckat. Det är samarbetet som har ska-
pat fred, inte EU. Man borde kanske lära sig av histo-
rien och inte slå sig för bröstet och skriva om histori-
en på ett sätt som man kanske inte bör göra i demo-
kratier.
Herr talman! Många länder har anmält sitt intresse
att bli medlemmar i EU. Miljöpartiet anser att de
länder som efter demokratiska val vill komma med i
EU skall få göra det. Det är fullt riktigt. Men vi anser
också att de länder som väljer att stå utanför och göra
som Norge skall ha rätten till bra avtal och bra samar-
betsavtal. Inget land skall känna sig skyldigt eller
tvingat att gå in för att få bra avtal.
Vi går ännu längre. Vi menar att de ansökarländer
som nu finns bör få både observatörsrätt och yttrande-
rätt på regeringskonferensen. Det är ju deras framtid
som binds upp när några västländer gör upp om sin
framtid. Därför är det faktiskt ärligare, rättvisare och
schystare på alla sätt att låta dessa länder vara med
och både observera och ha yttranderätt. Jag förstår
inte varför ja-partierna, som var så entusiastiska för
detta med påverkan och sade att allting skulle bli så
bra och demokratiskt, säger nej till ett så grundläg-
gande krav. Jag tycker att det är fruktansvärt märkligt.
Herr talman! Arbetslösheten är enorm inom EU.
Den ökar också i Sverige, trots att vi blev medlemmar
i EU. Det var inte så det skulle ske, enligt ja-partierna.
Sysselsättningsfrågorna är också det stora slagnumret
för Socialdemokraterna. Jag finner att Miljöpartiet
och Moderaterna faktiskt intagit samma ståndpunkt
när det gäller sysselsättningsunionen, dock med väl-
digt olika utgångspunkter.
Vi i Miljöpartiet är nämligen rädda för att om man
släpper lillfingret när det gäller sysselsättningspoliti-
ken, eller över huvud taget ens öppnar för tanken på
någon form av överstatlighet, riskerar vi att få en
sysselsättningspolitik som centralstyrs, och det vore
inte bra. Det leder inte till att den gamla traditionella
socialdemokratiska modellen och de socialdemokra-
tiska målen om liten lönespridning och god arbetsrätt
kan försvaras. Det leder snarare till det motsatta: ökad
lönespridning, flyttlasspolitik och sist men inte minst
sämre arbetsrätt. Det är den risken vi ser. Det är där-
för som vi går emot dessa tankar på att försöka tricksa
sig fram till någon sorts överstatlighet i den här frå-
gan. Det är de första stegen man tar med detta betän-
kande.
Hade Socialdemokraterna och regeringen menat
allvar med sysselsättningsfrågan hade man naturligt-
vis sett till att föra in sysselsättningsmål i EMU. Man
hade fört in miljömål i EMU om man hade menat
allvar med detta. Men se det ville man inte. Man skall
i stället grundlagsfästa de teoretiska nyckeltalen för
ekonomin. De är också viktiga. Men de blir grund-
lagsfästa, och inte bara det. Följer man inte dem får
enskilda länder betala böter eller lägga pant till dess
de anpassar sig. Det är en märklig syn. Sysselsätt-
ningen och miljön är frågor som rör människor av kött
och blod. Där ställer man inte samma krav. Det bety-
der att de teoretiska nyckeltalen kommer att väga
tyngre än både sysselsättningen och miljön.
Vi tycker att EMU är ett dåligt projekt och att
Sverige skall hålla sig utanför. Miljöpartiet delar
Göran Perssons uppfattning att medlemskap i EMU är
ett större steg än medlemskapet i EU. Därför är det
inte mer än rimligt, herr talman, att man också där har
en folkomröstning. Göran Persson har sagt att det är
ett större steg att bli medlem i EMU än i EU. Han
accepterade folkomröstning om EU. Därför bör na-
turligtvis Socialdemokraterna och regeringen accepte-
ra en folkomröstning också om EMU. Vi motsätter
oss dessutom hela EMU-projektet. Vi tror inte på den
typen av ekonomisk politik. Vi tror inte på den cent-
ralstyrda ekonomiska politiken. Jag kan hämta argu-
menten från Olof Johansson, som tidigare har utveck-
lat detta på ett bra sätt.
Herr talman! EU är på väg att steg för steg utveck-
las till en superstat. Utskottet vill avveckla vetorätten
för enskilda länder. Därmed avvecklas också själv-
ständigheten. Nu säger man att den skall gälla i vitala
frågor. I mindre vitala frågor - t.ex. om man i EU:s
regi skall skicka observatörer till Rwanda - behöver
man inte ha någon vetorätt. Det har varit de exempel
som har dragits i EU-nämnden.
Det finns givetvis en gråzon här. Hur skall man
bedöma de enskilda frågorna i den gråzonen, Björn
von Sydow? Hur skall man fixa det? Vad är vitala
intressen, och vad är nästan vitala intressen? Det är
naturligtvis fullständigt befängt att släppa vetorätten.
Det exempel som vi flera gånger har fått höra i EU-
nämnden och på andra ställen är att vi inte behöver
någon vetorätt när det gäller observatörskap i Rwan-
da. Men ingen kommer heller att använda vetorätten i
ett sådant fall!
Det är viktigt att ha kvar vetorätten. Det är den
livlina som Sverige har. Det är precis den livlina som
socialdemokrater inför folkomröstningen stod på
gator och torg och i olika församlingar och hävdade
fanns. Det var livlinan. Nu släpper man den.
Detta med utrikespolitiken kommer Marianne Sa-
muelsson sedan att utveckla litet mer. Jag vill bara
beröra barnkonventionen. Den är viktig. Det är kan-
ske en av de viktigaste konventioner som har antagits
internationellt. Den bör införlivas i unionsfördraget,
och Miljöpartiet står bakom den tvärpolitiska motio-
nen om detta.
Jag vill avsluta med att säga följande. Göran Pers-
son har hävdat något väldigt klokt, förutom att EMU
är större än EU. Han har sagt att EU är som en gam-
mal förbränningsmotor. Den stånkar och stönar, men
man kommer framåt. Vår vision av framtiden är större
än en förbränningsmotor. Den är mycket större än så.
Därför yrkar jag bifall till reservationerna 5, 6, 10, 15,
22, 25, 33, 34, 37, 39 och 43.