Herr talman! Tyvärr, Morgan Johansson, kan jag
inte svara på den frågan. Jag är inte så insatt i vad
som sker i stadshuset att jag kan svara på om de har
fått kalla fötter. Mina känns väldigt varma med an-
ledning av det Morgan Johansson har retat upp mig
på i olika frågor i sitt inlägg.
Jag tycker att det är märkligt att Morgan Johans-
son kan tala så ordrikt om vilka insatser vi gör för
ungdomar i kommunerna. Tyvärr är det så att vi gör
alldeles för lite. Inte minst den hearing vi hade med
Socialstyrelsen visade på bristande insatser för att
förebygga att unga människor hamnar i en konstant
kriminalitet.
Visst behövs det skattepengar. Visst behövs det
resurser. Visst behövs det prioriteringar. Det är vi
beredda att göra. Men i min hemkommun där social-
demokraterna har haft makten i 70 år vill man inte
prioritera insatser för att hjälpa barn till missbrukare.
Man vill inte prioritera insatser för att se till att barn
som växer upp i misshandlande familjer får den hjälp
och det stöd de vill ha. Jag har kämpat i nio års tid för
att få loss pengar till den verksamheten. Man är yt-
terst sparsam därför att man ser att det inte ger några
kortsiktiga vinster. Men på lång sikt, Morgan Johans-
son, menar jag att det här har stor betydelse.
Till sist undrar jag om Morgan Johansson håller
med mig om det som Per-Olof Wikström och Marie
Torstensson säger, att vi måste medvetandegöra för-
äldrarna om deras betydelse när det gäller att överföra
värderingar och normer till barnen. Varför har inte
socialdemokraterna anammat vårt försök att medve-
tandegöra föräldrarna genom en landsomfattande
kampanj eller genom att driva de här frågorna för att
ge föräldrarna det medvetandet? Det skulle jag gärna
vilja ha svar på.