Herr talman! Ewa Larsson började med att säga att
det inte längre finns något stort paket kvar, det finns
bara småpaket. Men det finns nog ändå ett stort paket
med en kalkyl som bl.a. bygger på att biltrafiken skall
öka med 30 % till år 2025, att byggkostnaderna inte
skall öka och att realräntan blir högst 4 %.
När Ewa Larsson säger att staten lånar i vilket fall
som helst blir jag litet rädd och ängslig. Om Ewa
Larsson har den inställningen delar vi nog inte upp-
fattningen att det i dag måste sättas gränser. Riksda-
gen har såvitt jag förstår ett ansvar för att ge statliga
garantier, och det gäller också gränser. Som jag sade i
inledningen tycker jag att betänkandet egentligen
innebär ett underkännande av uppgörelsen. Man väl-
jer ändock att hålla fast vid den.
Jag menar att ni i nuläget, framför allt med tanke
på ekonomin, bör ta en paus. Sätt er ner, omförhandla
och använd mera av det som redan finns och som jag
nämnde i mitt inledningsanförande. Det gäller en
breddning av Essingeleden. Det gäller t.ex. också
Brommaleden. Lås inte fast er för det paket som just
nu föreligger.