Herr talman! Min partiföreträdare Robert Jousma
talade om att vi måste sätta fart för att öka
arbetstillfällena. Vi har lämnat ett förslag från Ny
demokrati som bygger på ett ROT-avdrag. Jag talar
då om ett reparations- och underhållsavdrag som
kan göras på lägenheter, bostadsrätter, villor och
fritidshus, dvs. ett avdrag i deklarationen för ett
utfört arbete.
Om ni vill vara vänliga och ta fram de papper som
jag har delat ut i bänkarna, så skall ni få se vad ett
ROT-avdrag kan ge dels för de dynamiska
effekterna för samhället och dels för antalet
arbetstillfällen.
Herr talman! Anförandet kommer att innehålla
många siffror. Men jag hoppas att ni skall hänga
med. Ta fram papperet mitt herrskap, damer och
herrar!
Vi vill ha avdragsrätt upp till 50 000 kr i en
deklaration. Säg att fakturakostnaden är 50 000 kr.
Av det beloppet är 10 000 kr moms. Det betyder att
fakturakostnaden exkl. moms, som ni kan läsa i
papperet, är 40 000 kr.
Sedan kommer min erfarenhet som småföretagare
in. Jag vet att av ett arbete som faktureras med
40 000 kr är ca 30 000 kr arbetskostnad och i runda
tal 10 000 kr materialkostnad. Man skall då räkna
ut hur många timmar ett sådant här arbete
omfattar. Då får man ta de 30 000 kronorna delat
med den timpenning som faktureras till kunden.
Jag har då tagit ett genomsnitt för Sverige. En del
firmor fakturerar 180 kr, en del 200 kr och
ytterligare en del 250 kr. Jag har lagt genomsnittet
vid 220 kr per timme. Då blir tiden för ett sådant
här arbete 136 timmar. Lönekostnaden för detta
företag för de 136 timmar som den anställde arbetar
multiplicerat med timpenningen, som i genomsnitt
är 90 kr, blir 12 240 kr.
Man skall sedan räkna ut hur mycket skatt företaget
betalar för ett sådant här jobb. De betalar på denna
lön på 12 240 kr motsvarande 31 % i
arbetsgivaravgift, vilket blir 3 795 kr.
Företaget betalar sedan in löneskatt på lönen för
den anställde. Jag har räknat fram en genomsnittlig
kommunalskatt på 31 %. En del kommuner har
30 % medan andra har 32 %. Genomsnittet 31 %
blir självfallet också 3 795 kr. Detta är alltså vad
arbetsgivaren betalar in månaden efter att jobbet
har utförts. Av de 10 000 som har fakturerats
kunden för materialkostnader uppgår kostnaden
för företagets inköp till 7 500 kr. Det måste ju bli en
vinst på materialet. En moms betalas på inköpet av
materialet på 25 %, vilket motsvarar 1 875 kr.
Företagets momsinbetalning på hela fakturan blir
alltså 10 000 kr minus de 1 875 kr som har betalats
för materialet. Det betyder att företagaren betalar
in 8 125 kr i moms till staten. Företagets totala
skattekostnad som betalas in till staten är 15 715 kr.
Jag talar då om arbetsgivaravgiften, löneskatten
och momsen. Denna summa får företagen betala in
varje månad, om vi fattar det här beslutet om F-
skatten.
Om man tittar på hur det ser ut i Sverige så bor
ungefär 40 % i villa, 20 % i bostadsrätt och 40 % i
hyreslägenhet. Dessutom finns det ca 600 000
fritidshus.
Då vänder vi på bladet. Vad hittar vi där? Jo, ett
antagande om att 100 000 personer med en
marginalskatt på genomsnittet 31 %, dvs. bara
kommunalskatt, gör detta avdrag. De utnyttjar
avdraget i sin deklaration genom att göra avdrag
med 50 000 kr i deklarationen motsvarande 31 %.
Det blir 15 500 kr i intäkter som staten så att säga
förlorar.
Vad blir då den totala uteblivna skatteintäkten? Jo,
den blir givetvis 15 500 multiplicerat med 100 000
arbeten, vilket betyder 1,55 miljarder kronor. Men
samtidigt får ju staten in skatteinkomster från
företaget på 15 715 kr multiplicerat med 100 000
arbeten, som framgår av föregående sida. Summan
blir 1,57 miljarder kr. Var och en kan se att staten
här inte gör några som helst förluster.
Sedan antar man att 300 000 som har en skattsats på
50 % gör detta avdrag. Då tappar staten 50 000 kr
gånger 50 %. Det är 25 000 kr i skatteintäkt.
Utebliven skatteintäkt blir 25 000 kr à 300 000
arbetstillfällen, vilket gör ett skattebortfall på 7,5
miljarder kronor.
Företaget betalar fortfarande samma skatt, 15 715
kr gånger 30 000 arbeten. Det blir 4,715 miljarder.
Den totala skatteförlusten på den grupp som gör
denna typ av avdrag blir alltså 7,5 miljarder minus
4 miljarder, och det blir 2,785 miljarder.
Hur många arbetstillfällen kan detta skapa? Jo, vi
vet att varje arbete är 136 timmar. Om man tar
400 000 arbeten gånger 136 timmar får man 54,4
miljoner timmar. För att räkna ut antalet
årsarbetstillfällen får man dela dessa timmar med
150 timmar, som är ett årsarbetstillfälle. Det blir
31 000 årsarbetstillfällen. Men det är inte säkert att
detta skapar 31 000 årsarbetstillfällen. Låt oss säga
att det skapas 25 000 årsarbetstillfällen. Då minskar
statens kostnad för arbetslösa med 25 000 gånger
100 000 kr, vilket är kostnaden för en arbetslös per
år, dvs. 2,5 miljarder.
Vad kostar det för staten att skapa dessa 25 000
arbetstillfällen? Jo, det kostar skattebortfallet på
2,785 miljarder minus de 2,5 miljarderna som
staten slipper att betala ut. Det gör 285 miljoner
kronor, vilket är ganska billigt för att skapa 25 000
arbetstillfällen.
Ni kommer kanske ihåg faktureringskostnaderna
på 50 000 kr. Därtill kommer sociala kostnader,
lönekostnader, momsutgifter och
materialkostnader på 31 600 kr. Företagets
överskott blir då 18 000 kr. Men detta överskott är
självfallet ingen vinst för ett litet företag. Dessa
pengar går till att köpa arbetsredskap,
arbetskläder, kontorsmateriel, bensin, bilar, betala
försäkringar för de anställda osv. Med andra ord
blir dessa pengar beskattade.
Om man ser på dessa 400 000 arbetstillfällen à
18 000 kr, får man en dynamisk effekt på 7
miljarder kronor, som givetvis är beskattningsbara
i det här ledet.
Dessutom köper företaget material för 3 miljarder
kronor. Detta gynnar naturligtvis grossist- och
tillverkarleden. Och det här, mina damer och
herrar, är ett sätt att få bort den svarta sektorn.
Detta blir en allvarlig konkurrent till den svarta
sektorn. I dag konkurrerar företagen med en svart
sektor som näst intill är omöjlig att konkurrera
med. Men med detta förslag skapas 25 000
arbetstillfällen. Den svarta sektorn får rejäl
konkurrens, samtidigt som den dynamiska
effekten -- dvs. skatteeffekten -- blir 10 miljarder
kronor.
Är det så svårt att fatta sådana här enkla, raka och
klara beslut i den här riksdagen?
Herr talman! Därmed hoppas jag ni tittar igenom
det här papperet ordentligt, funderar över det som
där står och kommer tillbaka och förhoppningsvis
röstar på Ny demokratis reservation.