Herr talman! Efter att först ha yrkat bifall till
utskottets hemställan på samtliga punkter, vilket
jag nu gör, skall jag ta upp tre saker. För det första
skall jag kommentera ett par saker kring våra
moderata särskilda yttranden. För det andra har jag
några glädjande synpunkter på det som sker ute på
arbetsmarknaden, inte minst när det gäller
ungdomspraktiken och hur man kan jobba
innovativt. För det tredje skall jag som avslutning
rikta en ganska allvarlig varning och uppmaning till
AMS och dess högsta ledning.
Som framgår av betänkandet har vi moderater
fogat två särskilda yttranden till detta. Det första
handlar om ROT-programmet för de kommunala
fastigheterna. Vi vill från Moderata
samlingspartiets sida markera vikten av att den
ROT-verksamhet som vi ställer oss bakom inte
leder till en utslagning av annars
konkurrenskraftiga företag och deras anställda. Vi
förutsätter att den byggverksamhet som den här
ROT-verksamheten skall dra i gång blir föremål för
en upphandling på marknaden på ett
konkurrensneutralt sätt. Det är viktigt att de
företag som i dag med alla medel försöker hålla sig
kvar på marknaden inte slås ut av en ROT-
verksamhet som kan vara missriktad. Det vill vi
markera med detta yttrande.
Det andra yttrandet gäller de initiativ som AMS
tagit för att minska personalneddragningarna i
kommuner och landsting. Där vill vi understryka
att dessa insatser inte får göras på ett sådant sätt att
nödvändiga rationaliseringar, omstruktureringar
och förändringar i den kommunala och
landstingskommunala verksamheten förhindras
eller fördröjs. Initiativet kan i och för sig vara bra,
men det är viktigt att den omdaning av den
offentliga sektorn som nu pågår med stor kraft
ytterligare fortsätter.
Så, herr talman, den andra punkten -- om
ungdomspraktiken. I den här debatten, som nu har
varat ett antal timmar, har det väl förekommit en
hel del som har tyckt om det ena och det andra. Det
är naturligtvis, som Marianne Andersson uttryckte
det, väldigt lätt att kritisera enstaka företeelser.
Det är lätt att ha uppfattningen att det är för litet
utbildning och för mycket vanligt arbete, att det
förekommer konkurrenssnedvridande inslag, osv.
Men jag tror att det är farligt om den kritiken
dominerar och skymmer det förhållandet att
ungdomspraktiken har varit en stor succé. Den har
inneburit att långt över 100 000 ungdomar har
kommit ut, fått ta ett första steg och
förhoppningsvis fått fotfäste på arbetsmarknaden,
vilket de förmodligen eljest inte hade kunnat få.
Det finns anledning att understryka detta, herr
talman!
Jag brukar ibland säga att det är få saker som är så
bra som goda exempel. Goda exempel kan
inspirera, mana till efterföljd. Jag skall ur mitt liv-
och husorgan, Smålandsposten, citera ur en artikel
som var införd den 9 december, alltså för några
dagar sedan. Där sägs det om chefen för
Arbetsförmedlingen i Älmhult, Gert Pettersson,
som är en utomordentligt driftig person och en
nytänkare i många avseenden, att han ''myser när
han går igenom utvärderingsresultaten för
praktikplatser och utbildningsvikariat. Av de 180
personer som sysselsattes av ungdomspraktik fram
till maj i år har 85 fått förlängd anställning.'' Det
innebär att nästan 50 % av ungdomarna i
utbildningsvikariat har fått ordentligt fotfäste på
arbetsmarknaden.
Nu kan någon säga att det här inte är några
representativa siffror -- det är långt över
riksgenomsnittet. Så är det nog. Men jag tycker att
det är viktigt att vi tar upp goda exempel. Jag kan
inte bevisa att förmedlingen i Älmhult är Sveriges
bästa arbetsförmedling, men att det är en
förmedling och en chef som har tänkt i nya banor
och på olika sätt varit mycket kreativ kan jag
vitsorda. Det visar också att man kan uträtta
stordåd om man tänker i nya banor, entusiasmerar
sin personal, odlar och utvecklar goda förbindelser
och relationer med det lokala näringslivet. Bara det
förhållandet att var tredje person som har gått
igenom utbildningsvikariat nu har fått fotfäste på
den reguljära arbetsmarknaden är ytterligare ett
exempel på att man kan komma ganska långt med
okonventionella metoder och entusiasm.
Herr talman! Det finns många fler exempel runt
omkring i landet, även utanför Småland -- det vill
jag gärna markera. Vi smålänningar vill ju gärna
tala om Smålandsandan; den behövs i hela Sverige,
och den bjuder vi gärna på -- den är ett gott
föredöme för andra.
Det finns alltså många sådana exempel runt
omkring i AMS organisation -- ute på
arbetsförmedlingarna. Det finns de som verkligen
vill tänka i nya banor, och det är viktigt att det
bejakas.
I den rapport som Riksdagens revisorer för några
veckor sedan lämnade om
arbetsmarknadspolitiken kan man läsa att
revisorerna -- jag är en av dem -- har
uppmärksammat den kreativitet och det
nytänkande som finns ute på fältet. Jag tror att det
finns all anledning att understryka detta.
Men, herr talman, som bekant uppmärksammade
revisorerna också en del brister i AMS. När vi nu
pressar AMS till det yttersta när det gäller
arbetsmarknadspolitiken och de olika åtgärderna
är det viktigt att det finns en så effektiv och
slagkraftig organisation som möjligt. Revisorerna
uppmärksammade en del brister, såväl i
målstyrningen som i internrevisionen och i
resultatuppföljningen. Det var ganska allvarlig
kritik på ett antal punkter.
Det är klart att ansvaret för de brister som vi har
påpekat åvilar AMS högsta ledning. Det är min
förhoppning -- och jag utgår från att det också är
revisorernas -- att den kritiken tas på allvar och att
man framöver försöker att åtgärda bristerna på
olika sätt. Det finns tyvärr behov -- ''förekommen
anledning'' höll jag på att säga -- av att markera hur
viktigt det är för AMS högsta ledning att just ta
revisorernas kritik ad notam, och jag tar tillfället i
akt att understryka det. Varje annat beteende från
AMS centrala ledning än att ta kritiken på allvar
och försöka åtgärda den skulle allvarligt
undergräva förtroendet för AMS ledning och dess
förmåga att hantera det nödvändiga förvandlings-
och omdaningsarbete som nu måste till och som ute
på fältet bejakas och önskas av personalen.
Sedan kan man -- avslutningsvis, herr talman --
ställa frågan om det är rimligt att tro att
Arbetsmarknadsstyrelsen och hela verket framöver
kommer att klara en sådan volymen på
arbetsmarknadspolitiken, de aktiva åtgärderna.
Jag är inte den förste som varnar för detta. Många
har tidigare hissat varningsflagg: Är det möjligt för
en organisation att på ett effektivt sätt hantera så
stora volymer penningmässigt och så många
personer? Den kritik och de synpunkter som har
framkommit i Riksdagens revisorers rapport om
arbetsmarknadspolitiken bekräftar ytterligare
organisationens problem att hantera den volymen.
Det finns förmodligen anledning att ställa frågan
om inte en och annan miljard från
arbetsmarknadspolitiken skulle ha förts till andra
områden för att bättre utveckla arbetsmarknaden
och därmed skapa bättre förutsättningar för bl.a.
mindre och medelstora företag att skapa nya jobb.
Med det, herr talman, yrkar jag som sagt bifall till
samtliga punkter i utskottets hemställan.