Herr talman! Jag vill erinra om en sak som Åke
Gustavsson tog upp i sitt inledningsanförande, nämli-
gen att kommunerna i Sverige per invånare faktiskt
har fått ökade anslag inom kulturområdet. Speciellt
märkbart är detta i storstäderna Göteborg och Malmö.
Det är alltså inte så att kulturområdet är missgyn-
nat, tvärtom ganska gynnat. Men naturligtvis finns det
en enorm spänning mellan de förväntningar, de för-
hoppningar och den kreativitet som finns inom kul-
turlivet på institutioner, inom folkrörelser och annat
och det som resurserna ger möjlighet att genomföra.
Det är nog en ganska bra spänning. Det hindrar inte
att också jag gärna ser, Carl-Johan Wilson, att vi
kunde få större resurser till kulturlivets förfogande.
Fortfarande tycker jag att samma krav skall ställas
på teatrarna och kulturinstitutionerna över huvud taget
som på andra samhällsföreteelser, nämligen att man
skall hålla sig inom givna budgetramar. Om det inte
lyckas måste varje institution vara med om att rätta till
det läge som uppstått.