Herr talman! Tillgänglighet är till för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta fullt ut i samhället. Människor med funktionshinder riskerar att i olika sammanhang blir negativt särbehandlade. Detta kan aldrig tolereras.
Kristdemokraterna tycker att det behövs en lagstiftning mot diskriminering när det gäller bristande tillgänglighet. Att göra samhället mer tillgängligt för alla medför vinster för samhället i stort. Vinsten för den enskilda personen är tveklöst det viktigaste skälet.
Skillnaderna i självkänsla hos en person som hålls utanför och hos den som inkluderas är omätbar. För den enskilda personen med funktionsnedsättning kan ett tillgängligare samhälle leda till jobb, utbildning och bättre hälsa. Vem som helst inser att det också leder till minskade samhällskostnader.
Samtidigt som vi ser vinsterna måste vi också beräkna och beakta de kostnader som i ett inledningsskede är förknippade med ökad tillgänglighet. Som vi har hört under debatten pekar de beräkningar som har gjorts på att förslaget med största sannolikhet leder till samhällsekonomiska merkostnader. De kommer att uppstå i såväl privat som offentlig sektor.
Slutsatserna om förslagets samhällsekonomiska merkostnader pekar i olika riktningar när det gäller hur stor kostnaden kommer att bli. Det understryker vikten av att ha ett bättre underlag innan vi här i kammaren kan fatta ett beslut i frågan.
Innan ett väl underbyggt lagförslag om bristande tillgänglighet för funktionshindrade som diskrimineringsgrund kan läggas fram måste det kostnads- och intäktsbedömas på ett sätt som inkluderar såväl de samhällsekonomiska som de offentligfinansiella budgeteffekterna. Jag välkomnar därför att regeringen har tagit initiativ till att inom Regeringskansliet ytterligare utreda och komplettera beslutsunderlaget i fråga om bristande tillgänglighet. En av de frågor som diskuteras är huruvida bristande tillgänglighet enligt lag ska kunna utgöra grund för diskriminering.
För Kristdemokraterna är linjen att bristande tillgänglighet självklart ska vara grund för diskriminering. Beredningsarbetet i Regeringskansliet bör avvaktas. Det innebär inte att Kristdemokraterna inte är för förslagen. Vi har länge drivit frågan och fortsätter att göra det.
Sveriges Kommuner och Landsting avråder Sveriges riksdag att i nuläget bifalla motionerna. Om oppositionens förslag ska ha någon trovärdighet måste svar ges på hur stora kostnaderna är och vem som ska betala. Vi noterar att de flesta oppositionspartierna inte har anslagit en krona till detta i sina budgetar. En reform om ökad tillgänglighet är viktig - den är mycket angelägen - men att inte budgetera för ett utgiftspåverkande förslag som detta är att inte ta ekonomiskt ansvar.
Vad Kristdemokraterna tycker och driver är inte otydligt. Vi kristdemokrater ger oss inte förrän pengarna är anslagna och beslutet är fattat. Vi tycker att det är självklart att samhället ska vara tillgängligt för alla.
Alliansen har under sin regeringstid tillsammans gång efter gång funnit bra och gemensamma lösningar på olika frågor. I den reservation som finns kan man läsa att frågan om bristande tillgänglighet som diskrimineringsgrund är mycket angelägen för hela Alliansen. Kristdemokraterna som har drivit frågan under lång tid ser fram mot att en överenskommelse träffas på regeringsnivå efter att frågan om kostnaderna har utretts.
Herr talman! Vi vill inte lägga en dimridå av hopp för dem som har drivit frågan länge, utan att ha täckning för frågan i vår budget.
Ann-Christin Ahlberg sade tidigare i debatten att det är skillnad på att tala och att handla. Ann-Christin Ahlberg har talat här i kammaren i dag, men vi ser inte en krona i Socialdemokraternas budget.
Med det sagt, herr talman, och mot bakgrund av att regeringen redan bereder frågan om tillgänglighet, yrkar jag bifall till förslaget i utskottets betänkande i punkterna 1-6 och 8-16.
(Applåder)