Fru talman! Apropå förtroendefråga undrar jag
faktiskt, försvarsministern, om det finns någonting i
det svenska politiska systemet som gör att människor
tar ett personligt ansvar för vad som händer. Jag tror
att många har svårt att förstå det inträffade med tanke
på sin egen verklighet. Det är för dem inte så, att om
de gör något misstag på jobbet - om det försvinner
pengar eller saknas pengar i de budgetramar som sätts
upp - kan de bara fortsätta att arbeta där. Jag tror att
det står klart för många människor.
Man ser nu att det fattas miljarder kronor för
överbefälhavaren, om Sveriges riksdags beslut skall
gälla. Enligt min mening borde försvarsministern ha
reagerat tidigare, återkommit till riksdagen och sagt:
Nej, den proposition som beslutats för nästa år gäller
inte. Vi får dra tillbaka den och gå till botten med det
här innan det blir en medial uppmärksamhet kring
detta.
Detta tycker jag är viktigt.
Det är också intressant att notera, fru talman, att vi
är några i Sveriges riksdag som har påpekat att det går
att dra ned på det militära försvaret såsom hotbilden
nu ser ut. De hot som finns mot landet är andra än de
militära. Det svar som vi får är: Nej, absolut inte, det
är omöjligt.
Men när det nu uppstår ekonomiska problem
sänks beredskapen, och det beställs mindre av militärt
materiel. Vilka konsekvenser får det för trovärdighe-
ten? Jag är naturligtvis glad över att det t.ex. skall
beställas mindre av militärt materiel, men det skall
ske utifrån den hotbildsbedömning som jag anser
kunde ha gjorts redan tidigare.